”Rise måste stärkas – för industrins skull”

Sveriges konkurrenskraft och välfärd hänger på vår innovationsförmåga. Samtidigt är Sveriges roll som ledande forsknings- och kunskapsnation hotad. Allt fler länder gör stora investeringar i teknikutveckling och innovationsinfrastruktur för att stärka sitt industriella ledarskap. Det är inte längre en självklarhet att svenska teknikföretag investerar i Sverige.

Samtidigt står Sverige inför ett antal stora samhällsutmaningar. Den kunskapsbaserade konkurrensen från omvärlden ökar. Omställningen till ett fossilfritt och cirkulärt samhälle brådskar. I den offentliga sektorn är behovet av förnyelse stort. Här har samverkansforskning mellan små och stora företag, akademi, offentlig sektor och forskningsinstitut en nyckelroll att spela. Det är i samverkan tvärs branscher som lösningar på samhällsutmaningarna kan utvecklas.

Bidra med lösningar

I den kommande forskningspropositionen ska Sverige ta avstamp mot 2030. En stark industri som kan bidra med såväl de lösningar som exportintäkter vårt samhälle behöver, måste vara ett gemensamt politiskt mål. För att skapa ett klimat som stimulerar näringslivets investeringar i forskning och utveckling samt branschöverskridande samverkansforskning är starka industriforskningsinstitut av stor betydelse.

Forskningsinstitut agerar ofta som brygga så att den kunskap som genereras vid lärosätena kommer industrin tillgodo i samverkansprojekt. Detta tack vare att de besitter en gedigen kompetens inom flertalet discipliner, erfarenhet av samverkan och etablerad roll inom forsknings- och innovationsinfrastrukturen. På så vis omsätts kunskapen i tillväxt och ökad sysselsättning. Liksom akademien bedriver även forskningsinstituten egen samverkansforskning med företag vilket genererar ny kunskap och nya lösningar till industrin.

Industriella behov

Forskningsinstitut har en central roll i att fånga upp de mindre företagen och stödja dem i teknikutveckling och digitalisering samt öka deras engagemang i internationell forsknings- och innovationssamverkan, exempelvis inom EU:s ramprogram för forskning och innovation. En annan viktig uppgift är att säkerställa att Sveriges infrastruktur av testbäddar baseras på industriella behov och fungerar resurseffektivt. På så vis kan nya idéer och teknologier testas under realistiska förhållanden och snabbare omsättas till innovationer.

Industriforskningsinstitutet Rise bildades 2016 som en sammanslagning av flera, ofta industriägda, forskningsinstitut. Efter att tidigare ha saknat ett starkt nationellt institut för tillämpad forskning har Sverige nu ett av Europas största forskningsinstitut med 2800 medarbetare, vilket gör Rise till en stor arbetsgivare för ingenjörer som arbetar med forskning och utveckling. Rise driver ett hundratal testbäddar där teknologier kan testas, verifieras och valideras.

Spetskompetens

Majoriteten av Rise intäkter kommer från uppdrag för näringslivet. Cirka 20 procent av intäkterna kommer från staten i form av basanslag, som används för att bygga upp spetskompetens bland institutets forskare. I flera konkurrentländer står staten för en betydligt större andel av forskningsinstitutens intäkter, exempelvis kan nämnas tyska Fraunhofer som har en statlig grundfinansiering på 25 procent.

För att Rise ska kunna fylla sin funktion som komplement till akademisk forskning och samarbetspartner i industriell utveckling behöver Rises basfinansiering i den kommande forskningspropositionen öka. Då kan kunskap omsättas i tillväxt och ökad sysselsättning, deltagandet i EU:s forskningsprogram öka, mindre företags innovationssamverkan stärkas samt infrastrukturen för testbäddar säkerställas.

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer