”Näringslivets it-experter behövs i bekämpningen av it-brottsligheten”

Kriminella som snabbt ville få stora pengar begick förr bankrån och olika typer av tillgreppsbrott. I dag är IT-brottsligheten det område som växer mest.

It-brott kan utföras mot en enorm mängd brottsoffer parallellt. I kombination med att upptäcktsrisken är låg blir det en oerhört lukrativ verksamhet.

Gärningspersonerna är svåra att identifiera, de opererar ofta i internationella nätverk och deras metoder är tekniskt avancerade. Polisen har i dag inte möjlighet att hantera den stora mängden brottsanmälningar, än mindre utreda dessa så att åklagare kan väcka åtal.

För den som drabbas av ett it-bedrägeri i dag är utsikterna att brottet ska gå till åtal och fällande dom försvinnande liten. I stället är det banken eller försäkringsbolaget som oftast ersätter kunden för den ekonomiska förlusten.

En sådan kompensation är naturligtvis bra för den enskilde, men innebär inte att brottsligheten bekämpas. Tvärtom hamnar kostnaden i slutändan på hela kundkollektivet och kan i praktiken betraktas som en extra skatt som går till brottsligheten.

Den av Fredrik Reinfeldt ledda Trygghetskommissionen presenterade för drygt ett år sedan sin andra rapport. I den finns ett antal förslag på åtgärder för att komma tillrätta med den eskalerande it-brottsligheten. Ett av förslagen handlade om att involvera näringslivet i det brottsbekämpande arbetet.

Ett sådant samarbete behövs av flera skäl:

• Brist på kompetens. Trots satsningar på nationella uit-brottscenter så uppger polisen att den ligger ohjälpligt efter i det tekniska kunnandet. Polisen har helt enkelt svårt att utreda avancerade it-brott med sin egen kompetens på området.
• Ineffektivt resursutnyttjande. It-brotten kan inte fortsätta att betraktas som enskilda småbrott. De ligor som opererar är en del av det som i dag kallas IBN, de internationella brottsnätverken. För att komma åt dessa måste resurserna samordnas och ärendena få högre prioritet.
• Näringslivet också brottsoffer. Företagen blir själva drabbade när deras handelsplattformar, betallösningar och transaktioner utsätts för brott. Förutom att de tvingas ersätta sina kunder riskerar de att förlora legitimitet och framtida kunder när systemen inte upplevs som pålitliga.

Det finns emellertid svårigheter med ett samarbete mellan rättsväsendet och näringslivet. Tanken är som sagt inte ny och skulle ha blivit verklighet för länge sedan om det hade kunnat införas enkelt.

Den främsta och principiella frågeställningen är hur vi undviker att näringslivet genom sina resurstillskott styr rättsväsendet. Myndigheter ska alltid vara opartiska.

För polis och Åklagarväsende finns till och med särskilda lagkrav på objektivitet. Att det pågår ett samarbete och att resurser tillförs från berörda företag får alltså inte påverka prioriteringar eller andra beslut.

En möjlighet är att arbeta som försäkringsbranschen gör, där organisationen Larmtjänst har skapats för olika slags fordonsrelaterade brott. Hos Larmtjänst finns specialkompetens som samlar information och presenterar underlag till förundersökningar. Genom att arbeta för hela branschen särbehandlas ingen.

Ett annat sätt är att rättsväsendet blir mer flexibelt när det gäller att ta in extern kompetens. Rättsläkare, vapenexperter och psykologer är sedan länge accepterade som sakkunniga i domstol och kan uttala sig i bevisfrågor.

Med den nya tidens brottslighet behöver kretsen av sakkunniga kompletteras med it-experter. Personer som kan beskriva hur dessa brott genomförs, hur de tekniska systemen fungerar och hur ett brott kan knytas till en viss gärningsperson.

Tyvärr saknas i dag ofta möjligheter att ta in utlåtanden från experter i det privata näringslivet. Förutom det återkommande problemet med upphandlingsregler finns även ett attitydproblem i rättsväsendet.

Företagen uppfattas felaktigt som ett särintresse och att utlåtandet därmed är mindre värt. Det är ett förlegat synsätt som rättsväsendet behöver göra sig av med. Att it-experter arbetar i det privata näringslivet påverkar inte deras förmåga att ge korrekta utlåtanden. Tvärtom är det snarare en garant för att deras kompetens är av högsta klass eftersom de verkar i konkurrens på en global marknad.

Rättsväsendet måste anpassa sig för att möta den nya tidens kriminella. Genom att vara mer öppna för samarbeten med näringslivet kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. Det håller inte att fortsätta låta allmänheten och företagen betala priset för en brottslighet som bara ökar.

Marie Wallin, f d åklagare och grundare av Rätt Nu

Fredrik Landberg, vd Sylog Öst

Trygghetskommissionen tillsattes i juni 2017 på initiativ av branschorganisationen Svensk Försäkring. Kommissionen har presenterat två rapporter. Arbetet är nu avslutat.