Opinion

”Hur ska Sverige bli bäst i världen utan kompetens?”

Foto: Pontus Lundahl / TT

DEBATT. Om fyra år befaras 70 000 personer saknas inom it och telekom i Sverige. Att i det läget avslå ansökan på alla yrkesutbildningar inom it/data som vi velat starta är ett mysterium. Det skriver en lång rad företag och organisationer i Östergötland.

I dag är det it som får näringslivet att växa, men på grund av brist på kompetens i branschen hotas Sveriges framtida tillväxt. Därför ställer sig teknik- och industriföretagen mycket undrande till beslutet från Myndigheten för yrkeshögskolan som inte beviljade en enda utbildning inom området i Östergötland.

Vi undrar helt enkelt: Hur är det tänkt att Sverige ska nå det uppsatta målet att bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter?

Den digitala sektorn spänner över många områden. Det gäller inte bara hårdvaru- och mjukvaruutveckling, utan också områden som spelutveckling, verksamhetsstöd och affärsutvecklingstjänster.

Internet of things, iot, och artificiell intelligens, ai, är ännu i sin linda, men vi är övertygade om att dessa områden kommer växa snabbare än vi förutspått. De flesta branscher påverkas av utvecklingen på ett eller annat sätt, oavsett om det gäller finans, handel, industri eller offentlig verksamhet.

Sverige behöver fler systemvetare, utvecklare och andra it-kunniga. Behovet finns redan i dag men blir ännu större framöver. Enligt Statistiska centralbyrån beräknas cirka 2 400 årligen examineras från datautbildningar om vi fortsätter i dagens takt. Det motsvarar en ökad tillgång med cirka 50 procent fram till år 2035.

Om ingen genomför våra yrkeshögskolors datautbildningar är den siffran i stället nere på drygt 10 procent. Här ser vi hur viktiga yrkeshögskolor faktiskt är. Statsminister Stefan Löfven påtalade vikten av satsningar inom utbildning för att klara framtidens kompetensbehov under sitt tal på Industridagen i Linköping den 5 februari.

Enligt IT & Telekomföretagen riskerar vi att sakna hela 70 000 personer i branschen – redan år 2022. Siffran innefattar även yrken som digitala kommunikatörer, it-chefer och projektledare. Därför blir alla eftergymnasiala utbildningar extremt viktiga för att kunna svara upp mot behoven, inte minst yrkeshögskoleutbildningar.

I Östergötland har Yrkeshögskolorna ansökt om nio utbildningar inom it/data med start hösten 2018. Några av dem är Systemutvecklare Java, Mjukvaruutvecklare och programutveckling .NET, vilka kan leda till jobb efter bara två års studier. Den 26 januari kom beskeden från Myndigheten för yrkeshögskolan, där inte en enda av dessa utbildningar beviljades.

Myndigheten för yrkeshögskolan genomförde 2014 en analys över kompetensbristen i Östergötland. Där uttrycker de själva:

”Information och kommunikation är en stor bransch i Östergötlands län och it-sektorn förväntas fortsätta att utvecklas starkt. Här kommer det således att finnas många arbetstillfällen i framtiden. It kommer i framtiden att få allt större genomslag, inte bara inom it-företagen utan även bland företag som primärt inte sysslar med it. Bristen på programmerare är ständigt återkommande i det tekniktäta Östergötland, och det är även brist på systemförvaltare, mjukvaru- och systemutvecklare, it-arkitekter och testledare.”

Precis som de beskriver är Östergötland en tekniktät region och ett industrilän, och frågan ligger högt upp på agendan för många aktörer i regionen.

Vi har redan konstaterat att kompetensbristen är stor, i dag och framåt, både regionalt och nationellt. Regeringens högt uppsatta mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det är ingen enkel sak att lösa, och det finns många utmaningar att arbeta med för att företagen i Östergötland ska fortsätta vara konkurrenskraftiga. Tillgången till rätt kompetens är dock den viktigaste faktorn, och det är därför många företag samverkar kring ansökningar om yrkeshögskoleutbildningar.

För oss är det ett mysterium att inte en enda av de nio utbildningarna har beviljats av Myndigheten för yrkeshögskolan, trots att de svarar direkt mot våra kompetensbehov.

Hans Holmström, VD, Siemens

Kristian Björkman, VD Toyota Material Handling Manufacturing Sweden AB

Svante Stadler, Site Operations Manager, Ericsson

Jonas Hjelm, Head of Business Area Aeronautics Saab, Saab

Thomas Nilefalk, CTO, Responsive

Patrik Bergenwald, Test Manager, Sylog Öst AB

Fredrik Landberg, Managing Director, Sylog Öst AB

Jonas Hangvar, Managing Director, Drakryggen IT Linköping AB

Gustav Hansen, Teknik och utveckling, Linkura

Magnus Larsson, VD, Exeo

Fredrik Norling, Managing Director, QNova Systems AB

Johan Ivansson, Director Business Unit, Cybercom

Jesper Frilund, Projektkoordinator, Arbetsfabriken

Sara Kallbad, VD, Kvadrat AB

Magnus Hjelmgren, Business Area Manager Test & Quality Management, Consid             

Mikael Olsson, Web developer / Founder, Emmio

Rikard Hagman, Site Manager Linköping, Combine Control Systems AB

Peter Westerdahl, Sales, Partners & Co-Owner, Briteback 

Samuel Sapire, COO, Angry Creative

Dan Sivervik, Partner, Nordisk logistik & entreprenad

Christer Alfredsson, Vice President, UCS IT solutions AB

Magnus Nilsson, CEO, Cogitel

Josefine Karlsson, Konsultchef, Framtiden

Jenny Ohlin Olausson, VD, Etendo Sverige AB

Ludvig Emgård, Grundare & VD, Spotscale AB

Sebastian Bergström, Technical Coordinator, Kunskapsskolan

Therese Andersson, Kontorschef, Adecco

Stefan Lundqvist, Project Manager, Revide 

Heléne Njord Westerling, Verksamhetschef, Norrköpings Science Park

Maria Hasselgren-Lundberg, Affärsområdeschef Kompetens & Nätverk, Skill

Lena Miranda, CEO, Science Park Mjärdevi

Anna Broeders, Community & Employer Branding Manager, Science Park Mjärdevi