”Företag är redo att betala mer för transporter – för klimatets skull”

Allt fler transportköpande företag accepterar ett högre transportpris för att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt anser företagen att styrmedel är viktiga för att minska klimatpåverkan från godstransporter. Det visar en ny undersökning från Chalmers, Göteborgs universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nu behöver politiken införa effektiva styrmedel som förstärker den utvecklingen.

Den tunga vägtrafikens klimatutsläpp minskade med blygsamma 0,9 procent under 2022. Detta samtidigt som utsläppen från vägtrafiken som helhet minskade med fem procent. En anledning till den stora skillnaden är att elektrifieringen går långsammare för lastbilarna.

Förra året var enbart två procent av andelen nyregistrerade lastbilar eldrivna. Enligt en beräkning från IVL Svenska Miljöinstitutet räcker inte dagens styrmedel för att nå Sveriges klimatmål om 70 procents minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030 jämfört med 2010 års nivå. I stället behöver utsläppen minska med ytterligare tio procent per år.

Styrmedlen är under förändring, till exempel har regeringen och Sverigedemokraterna planer på att minska reduktionsplikten vilket riskerar att leda till att nödvändig utsläppsminskning inte nås. Utvecklingen talar både för det orimliga i att göra stora nedjusteringar i reduktionsplikten, och för att det också krävs nya styrmedel för att tackla transporternas klimatpåverkan. Det är viktigt att det sistnämnda inte bara fokuserar på biodrivmedel, eftersom tillgången till hållbart producerade biodrivmedel är, och fortsatt kommer att vara, begränsad.

Andelen företag som anger att de betalar ett högre pris för att någon av deras transportlösningar ska ge lägre klimatbelastning har ökat från 19 till 37 procent mellan 2020 och 2022.

En positiv trend är att både ambitionen och betalningsviljan för att minska godstransporternas klimatpåverkan ökar hos svenska företag. Under 2000-talet har antalet företag som antagit vetenskapligt satta klimatmål ökat kraftigt och hittills är det 134 svenska företag som har fått sina klimatmål godkända av SBTI (Science Based Targets initiative).

Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet har sedan 2012 följt utvecklingen hos medelstora och stora transportköpande industriföretag i Sverige i den så kallade Transportinköpspanelen. Den senaste stora enkätundersökningen med drygt 150 deltagande företag visar nu att betalningsviljan har ökat signifikant.

Andelen företag som anger att de betalar ett högre pris för att någon av deras transportlösningar ska ge lägre klimatbelastning har ökat från 19 till 37 procent mellan 2020 och 2022. Detta är goda nyheter. Omsatt till åtgärder skulle detta kunna betyda ökad användning av förnybara drivmedel som biogas och HVO 100 samt inköp av elektrifierade lastbilar.

Företagen i undersökningen har också fått ange hur stor påverkan olika faktorer har på transportbranschens utveckling. Högst rankad är lagstiftning och reglering, vilket är samma resultat som vid samtliga tidigare mätningar sedan starten av undersökningen 2012. För att förstå företagens förväntan på politiska initiativ för att driva på transportsektorns klimatomställning lades en ny fråga till i senaste undersökningen. Förtagen fick ange sin inställning till sex konkreta styrmedel för att öka transporteffektiviteten och minska godstransporternas klimatpåverkan. Tre av styrmedlen är befintliga, medan övriga nyligen har förslagits av myndighet och statliga utredningar.

Samtliga sex styrmedel gavs genomsnittlig vikt mellan 4 och 6 (på en skala mellan 1 inte alls viktigt och 7 mycket viktigt), vilket innebär att alla ansågs vara viktiga för att minska klimatpåverkan. Högst vikt gavs skattebefrielse av rena biodrivmedel följt av stöd till överflyttning av gods till energieffektivare trafikslag. Detta är dock åtgärder som kan ge företagen minskade kostnader.

På tredje plats kom krav på inblandning av förnybara drivmedel i diesel och bensin (reduktionsplikt), som alltså värderades högt trots att åtgärden leder till högre drivmedelskostnader.

De tre nya förslagen på styrmedel värderades även de högt på en vikt mellan 4 och 5, trots att de skulle innebära ökade krav på företagen.

• Miljözoner som endast tillåter el- och gaslastbilar i städer är ett förslag till regeringen från myndigheten Trafikanalys (rapport 2022:14). Åtgärden innebär att kommuner kan införa utsläppsfria zoner endast för lastbilar utan att inkludera personbilar, vilket har potential att påtagligt skynda på elektrifieringen.

• Högre miljökrav på tillståndspliktig verksamhet är en åtgärd som återfinns i Klimaträttsutredningens slutbetänkande (SOU 2022:21). Detta innebär att tillståndspliktig verksamhet som hamnar, flygplatser och större industrier alltid behöver verka för att minska transporternas klimatpåverkan.

• Vägslitageskatt (km-skatt) för tunga lastbilar på större vägar är ett styrmedel som rätt utformat inneäbr att man gynnar en ökad användning av ellastbilar, mer samlastning samt större användning av tåg- och sjötransporter. Senaste förslaget lades fram i ett betänkande (SOU 2022:13).

Till hösten ska regeringen presentera den klimatpolitiska handlingsplanen för de kommande fyra åren. Det är då viktigt att det klimatarbete som görs inom svenska företag förstärks genom konkreta och substantiella förslag. Vi anser att de styrmedel som rankats högt av företagen bör finnas med i regeringens arbete för att öka takten i klimatomställningen av godstransporterna. Det är tydligt att företagen ser styrmedel som ett viktigt verktyg i klimatomställningen.

Vi vill samtidigt betona det ansvar och de möjligheter som ligger hos transportköparna. Det behövs ett större fokus på transporteffektivitet med exempelvis anpassade tidskrav på transporterna samt ökad användning av multimodala lösningar med kombination av järnväg eller sjöfart med lastbil.

Dan Andersson, docent, Chalmers tekniska högskola

Anna Dubois, professor, Chalmers tekniska högskola

Jonas Flodén, docent, Göteborgs universitet

Kajsa Hulthén, biträdande professor, Chalmers tekniska högskola

Anders Roth, tekn. lic., IVL Svenska Miljöinstitutet

Linda Styhre, tekn. dr., IVL Svenska Miljöinstitutet

Transportinköpspanelen är ett strategiskt samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Sedan 2012 har enkätstudier genomförts vartannat år med stora tillverkande företag och partihandlare i Sverige som upphandlar godstransporter. Ungefär 150 slumpmässigt utvalda företag besvarar enkäten vid varje tillfälle. Den senaste studien genomfördes under november 2022 till januari 2023.

LÄS MER

Den svenska etanolfabriken tillverkar protein för människor

EU ska införa ett undantag för e-bränslen – hur ska det gå till?

Forskare om stoppad klimatbonus: “Extremt olyckligt”