DEBATT
”Företag är redo att betala mer för transporter – för klimatets skull”
Lastbilar vid ett logistikcentrum redo att lasta och lossa.
Fredrik Sandberg/TT
DEBATT. Svenska företag har blivit mer villiga att acceptera styrmedel som innebär ökade kostnader om det minskar klimatpåverkan från godstransporter, skriver forskare från Chalmers, Göteborgs universitet och IVL.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Allt fler transportköpande
företag accepterar ett högre transportpris för att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt
anser företagen att styrmedel är viktiga för att minska klimatpåverkan från
godstransporter. Det visar en ny undersökning från Chalmers, Göteborgs universitet
och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Nu behöver politiken införa effektiva
styrmedel som förstärker den utvecklingen.
Den
tunga vägtrafikens klimatutsläpp minskade med blygsamma 0,9 procent under 2022.
Detta samtidigt som utsläppen från vägtrafiken som helhet minskade med fem
procent. En anledning till den stora skillnaden är att elektrifieringen går
långsammare för lastbilarna.
Förra året var enbart två procent av andelen
nyregistrerade lastbilar eldrivna. Enligt en beräkning från IVL Svenska
Miljöinstitutet räcker inte dagens styrmedel för att nå Sveriges klimatmål om
70 procents minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter till 2030
jämfört med 2010 års nivå. I stället behöver utsläppen minska med ytterligare tio
procent per år.
Styrmedlen är under förändring, till exempel har regeringen och
Sverigedemokraterna planer på att minska reduktionsplikten vilket riskerar att leda
till att nödvändig utsläppsminskning inte nås. Utvecklingen talar både för det
orimliga i att göra stora nedjusteringar i reduktionsplikten, och för att det också
krävs nya styrmedel för att tackla transporternas klimatpåverkan. Det är viktigt
att det sistnämnda inte bara fokuserar på biodrivmedel, eftersom tillgången
till hållbart producerade biodrivmedel är, och fortsatt kommer att vara,
begränsad.
Andelen företag som anger att de betalar ett högre pris för att någon av deras transportlösningar ska ge lägre klimatbelastning har ökat från 19 till 37 procent mellan 2020 och 2022.
En
positiv trend är att både ambitionen och betalningsviljan för att minska
godstransporternas klimatpåverkan ökar hos svenska företag. Under 2000-talet har antalet företag som antagit
vetenskapligt satta klimatmål ökat kraftigt och hittills är det 134 svenska
företag som har fått sina klimatmål godkända av SBTI (Science Based Targets
initiative).
Chalmers tekniska
högskola, Göteborgs universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet har sedan 2012
följt utvecklingen hos medelstora och stora transportköpande industriföretag i
Sverige i den så kallade Transportinköpspanelen. Den senaste stora enkätundersökningen
med drygt 150 deltagande företag visar nu att betalningsviljan har ökat
signifikant.
Andelen företag som anger att de betalar ett högre pris för att någon
av deras transportlösningar ska ge lägre
klimatbelastning har ökat från 19 till 37 procent mellan 2020 och 2022. Detta
är goda nyheter. Omsatt till åtgärder skulle detta kunna betyda ökad användning
av förnybara drivmedel som biogas och HVO 100 samt inköp av elektrifierade
lastbilar.
Företagen
i undersökningen har också fått ange hur stor påverkan olika faktorer har på transportbranschens
utveckling. Högst rankad är lagstiftning och reglering, vilket är samma
resultat som vid samtliga tidigare mätningar sedan starten av undersökningen
2012. För att förstå företagens förväntan på politiska initiativ för att driva
på transportsektorns klimatomställning lades en ny fråga till i senaste undersökningen.
Förtagen fick ange sin inställning till sex konkreta styrmedel för att öka
transporteffektiviteten och minska godstransporternas klimatpåverkan. Tre av styrmedlen
är befintliga, medan övriga nyligen har förslagits av myndighet och statliga
utredningar.
Samtliga sex styrmedel gavs genomsnittlig vikt mellan 4 och
6 (på en skala mellan 1 inte alls viktigt och 7 mycket viktigt),
vilket innebär att alla ansågs vara viktiga för att minska klimatpåverkan. Högst
vikt gavs skattebefrielse av rena biodrivmedel följt av stöd till
överflyttning av gods till energieffektivare trafikslag. Detta är dock
åtgärder som kan ge företagen minskade kostnader.
På tredje plats kom krav
på inblandning av förnybara drivmedel i diesel och bensin (reduktionsplikt),
som alltså värderades högt trots att åtgärden leder till högre drivmedelskostnader.
De tre
nya förslagen på styrmedel värderades även de högt på en vikt mellan 4 och 5, trots
att de skulle innebära ökade krav på företagen.
• Miljözoner som endast tillåter el- och gaslastbilar i städer är ett förslag till regeringen
från myndigheten Trafikanalys (rapport 2022:14). Åtgärden innebär att kommuner
kan införa utsläppsfria zoner endast för lastbilar utan att inkludera
personbilar, vilket har potential att påtagligt skynda på elektrifieringen.
• Högre miljökrav på tillståndspliktig verksamhet är en åtgärd som återfinns
i Klimaträttsutredningens slutbetänkande (SOU 2022:21). Detta
innebär att tillståndspliktig verksamhet som hamnar, flygplatser och större
industrier alltid behöver verka för att minska transporternas klimatpåverkan.
• Vägslitageskatt (km-skatt) för tunga lastbilar på
större vägar är ett styrmedel som rätt utformat inneäbr att man gynnar en ökad användning
av ellastbilar, mer samlastning samt större användning av tåg- och
sjötransporter. Senaste förslaget lades fram i ett betänkande (SOU 2022:13).
Till hösten ska regeringen presentera den
klimatpolitiska handlingsplanen för de kommande fyra åren. Det är då viktigt
att det klimatarbete som görs inom svenska företag förstärks genom konkreta och
substantiella förslag. Vi anser att de styrmedel som rankats högt av företagen bör
finnas med i regeringens arbete för att öka takten i klimatomställningen av
godstransporterna. Det är tydligt att företagen ser styrmedel som ett viktigt
verktyg i klimatomställningen.
Vi vill samtidigt betona det ansvar och de möjligheter som
ligger hos transportköparna. Det behövs ett större fokus på
transporteffektivitet med exempelvis anpassade tidskrav på
transporterna samt ökad användning av multimodala lösningar med kombination av
järnväg eller sjöfart med lastbil.
Dan Andersson, docent, Chalmers tekniska högskola
Anna Dubois, professor, Chalmers tekniska högskola
Jonas Flodén, docent, Göteborgs universitet
Kajsa Hulthén, biträdande professor, Chalmers tekniska högskola
Anders Roth, tekn. lic., IVL Svenska Miljöinstitutet
Linda Styhre, tekn. dr., IVL Svenska Miljöinstitutet
Transportinköpspanelen är ett strategiskt
samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Chalmers tekniska högskola och
Göteborgs universitet. Sedan 2012 har enkätstudier genomförts vartannat år med
stora tillverkande företag och partihandlare i Sverige som upphandlar
godstransporter. Ungefär 150 slumpmässigt utvalda företag besvarar enkäten vid
varje tillfälle. Den senaste studien genomfördes under november 2022 till
januari 2023.
DELTA I DEBATTEN
Vill du skriva en debattartikel eller en replik?
Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se
Tänk på detta:
• Texten ska vara unik för Ny Teknik.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.