”Elnätsbolag ska tvingas satsa på flexibilitet – alternativ till dyr utbyggnad”

Rapporter om möjliga effektökningar i elproduktion duggar tätt. Nu senast visar Sveriges Ingenjörer att vattenkraften går att öka med 1 300 MW till år 2035 genom enbart effektökning i den befintliga vattenkraften. 

På samma sätt har Svensk Solenergi visat att solkraften kan öka från dagens 4 000 MW till cirka 30 000 MW år 2030. De andra kraftslagen saknar inte heller optimistiska prognoser.

Elnätsbolagen å sin sida talar om att de är beredda att bygga ut elnäten för att ta hand om den nya elproduktionen, men det kommer kosta i storleksordningen 1 000 miljarder. 

Visst behöver elnätet byggas ut, men en snabbare och billigare lösning är att bättre nyttja den befintliga infrastrukturen. Det görs med flexibilitet hos producenter och konsumenter av el så att den produceras och används vid rätt tidpunkt och på rätt plats.

Rekordorder till Hitachi Energy – ska stärka svenska elnätet

Elnätsbolagen, som verkligen skulle kunna ge de nödvändiga incitamenten till ökad flexibilitet, verkar vara paralyserade. Det kan förklaras av att deras möjlighet att tjäna pengar i allt för hög grad styrs av hur mycket fysiskt elnät de bygger. Det finns några pilotprojekt med lokala flexibilitetsmarknader, men de är få och löser bara problem i enstaka områden. Strävan efter att nyttja elnäten smartare genom flexibilitet borde genomsyra varje nätbolags dagliga arbete på alla nivåer.

Tidigare i höstas uppmärksammades hur två villaägare i Kristianstad skulle betala 93 000 respektive 50 000 kronor för att få ansluta sina planerade solcellsanläggningar till elnätet. Motiveringen var att elnätsbolaget inte hade kapacitet att ta emot mer el utan att investera miljoner i att förstärka sitt elnät.

Ett nätföretag får bara ta betalt för nätförstärkning i samband med anslutning av ny elproduktion efter att först ha undersökt om det finns andra, effektivare sätt att åtgärda trängsel i elnätet än nätutbyggnad. Sådana undersökningar redovisas nästintill aldrig. I stället blir beskedet som här att utbyggnad av nätet krävs.

I exemplet från Kristianstad tillät nätbolaget den ena kunden att exportera minimalt till elnätet och den andra fick inte sälja någon el alls. Enkla lösningar för nätbolaget som inte behöver göra några investeringar, men en dålig lösning för kunden som inte får sälja sin el. Bristen på kapacitet i elnätet ska givetvis inte adresseras genom att förkasta förnybara energikällor, utan genom att använda tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. 

Det snabbaste och billigaste sättet att få bort trafikstockningen i de svenska elnäten är att främja flexibilitet. Svensk Solenergi har fyra förslag till regeringen för att åstadkomma detta:

• Se till att ellagen skrivs om så att nätbolagen alltid tvingas redovisa flexibilitetslösningar när de får in en begäran om anslutning, inte bara vid kapacitetsbrist.
• Tvinga elnätsbolagen att redovisa översiktliga kapacitetskartor som visar var i nätet ledig kapacitet finns.
• Ändra beräkningen av elnätsföretagens intäktsramar (hur stora intäkter de som monopolister får ha under en fyraårsperiod) så att flexibilitetsåtgärder väsentligt ökar storleken.
• Öka resurserna till Energimarknadsinspektionen så att myndigheten kan kontrollera att nätbolagen på stam-, region- och lokalnivå alltid undersöker flexibilitet som ett alternativ före kostsam utbyggnad av elnätet.

Åtgärderna skulle sätta press på nätbolagen att utnyttja kapaciteten i sina elnät bättre. De skulle också få nätbolagen att utreda möjligheterna till flexibilitet och använda den befintliga infrastrukturens kapacitet.

Anna Werner, vd Svensk Solenergi

läs mer

Jättesolpark får klartecken – dubblar Sveriges största

Svensk vattenkraft kan öka rejält: ”Som en kärnkraftsreaktor”

De vill se fler solparker på odlingsmark trots oron

Enorm ökning av batteriparker – risk för överetablering