”Det behövs långsiktighet i energidebatten”

Energidebatten har på senare tid präglats av principiella argument men utan att konsekvenserna av dessa nämns. Flera debattörer, såväl från politiken som från andra samhällssektorer, har motsatt sig en förlängning av elcertifikat-systemet. Argumenten kan sammanfattas enligt: ”Vi kan inte acceptera stora nya miljardsubventioner till vindkraft. Sverige har en överproduktion av el. Det pressar ner prisnivån och gör kärnkraften olönsam”.

Men vad blir konsekvensen om man inte fortsätter utveckla andra energikällor?:

1. Sverige hade 2015 en “överproduktion” som medförde en elexport om 22,5 TWh. Om man ser framåt är detta inte en relevant beskrivning: 2015 var ett våtår med ovanligt mycket vattenkraft. Ett normalår ger ca 8,5 TWh mindre el från vattenkraften (-8,5). Beslut har tagits om att stänga 4 kärnkrafts-reaktorer vilka producerar ca 14 TWh (-14). Vindkraften kan, med nuvarande certifikatsystem, förväntas öka produktionen med 2 TWh (+2), men samtidigt var 2015 ett blåsigt år som gav ca 1 TWh mer än ett normalår (-1).
   Kärnkraftsägarna argumenterar idag starkt för att vi måste ha en kapacitetsmarknad, att det inte räcker med att ta bort kärnkraftskatten.  De ökade säkerhetskraven kräver investeringar i befintliga reaktorer. Elmarknaden gör bedömningen att elpriserna kommer att vara fortsatt låga och slutsatsen måste därmed vara att alla de resterande 6 reaktorer inte kommer att finnas kvar av ekonomiska skäl (ej politik).
   Nästa reaktor i åldersordning efter de 4 som stängs är ca 5 år yngre. Om två ytterligare äldre reaktorer stängs så innebär det en minskad produktion om ca 15 TWh/år. Slutsatsen är därmed att vi om ett par år kommer ha en energibalans om 22,5-8,5-14+2-1-15=-14 TWh, dvs Sverige kommer bli ett importland! Här har samma elförbrukning som 2015 antagits.
   Förr eller senare hamnar vi där eftersom det under många år framöver kommer vara billigare att importera än att bygga stora mängder nya kraftverk, och kärnkraften har ekonomiska problem även utan kärnkraftskatt!
    
2. En central fråga är subventionerad krafts påverkan på priset. Enligt beräkningar gjorda av konsultföretaget Sweco för Energikommissionen medför, i basfallet, 10 TWh lägre nordisk konsumtion att elpriset sjunker med knappt 1 Euro/MWh, dvs ca 1 öre/kWh. I stort sett samma påverkan på priset erhålls om man istället tillför 10 TWh. Det har därmed ingen dramatisk påverkan för, t ex, lönsamheten i kärnkraftverk. Däremot så måste man förstås vara medveten om att industrin kommer få ett något högre elpris om man inte tillför ny produktion.

En förlängning av elcertifikatsystemet ger möjlighet att exportera förnybar el och kärnkraftel också det kommande decenniet. Samtidigt ger utbyggnaden av ny kapacitet att den successiva avstängningen av äldre olönsamma reaktorer kan ske utan att priserna stiger och import blir nödvändig. Det senare blir särskilt viktigt om ytterligare reaktorolyckor eller angrepp på reaktorer visar att riskerna framstår som större än dagens bedömningar.

Om man inte förlänger certifikatsystem, eller inför något annat system så blir en rimlig konsekvens:

• Sverige kommer bli ett importland vilket påverkar vår miljöprofil och vi kan då knappast hävda att vi har en närmast koldioxid-fri elproduktion!
• Svensk industri kommer få ett högre elpris!

Lennart Söder, professor i elkraftsystem, KTH