”Brist på digitala insikter inom Tillväxtverket”

Sverige halkar efter i digitaliseringen. Både näringsminister Mikael Damberg och Tillväxtverket har upptäckt faran. Digitaliseringscheckar är en av åtgärderna för att få till en bättring.

Digitaliseringscheckarna riktar sig till företag som vill växa, har 2-49 anställda och en omsättning på minst 3 miljoner kronor. Kompetensen ska vara ny för företaget och projektet ska vara nivåhöjande – det vill säga gälla utveckling utöver den vanliga verksamheten.

Projektet ska öka företagets digitala mognad och skapa nya värden i företaget. Det kan handla om allt från att ta fram en digital strategi till att identifiera nya affärsmodeller och digitalisera företagets verksamhet och processer.

Digitaliseringscheckarna är efterlängtade av många företagare och är en viktig insats för att Sverige ska kunna återhämta digitaliseringstakten jämfört med våra konkurrentländer. Men då måste även de byråkratiska processerna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Dessvärre gör Tillväxtverket och länsstyrelserna hantering av digitaliseringscheckarna mig bekymrad.

Tilldelningsprocessen är varken smart eller digital. Så här tänker man gången för ett företag som vill komma igång med sin digitala transformation genom digitaliseringscheckar:

1. En intresseanmälan skickas till Länsstyrelsen

2. Intresseanmälningen bedöms av en företagsgrupp vid Länsstyrelsen tillsammans med sakkunniga

3. De företag som går vidare efter bedömning kommer att få presentera sin affärsstrategi/affärsplan inför en panel, ett ”draknäste”

4. Ett antal företag kommer att rekommenderas för en ansökan om stöd.

Det är en långsam, omständlig och troligen rätt kostsam process. Den tar inte hänsyn till att digitalisering är en agil process där konventionell projektplanering inte fungerar särskilt bra. Konkret innehåll och kostnader är därför svåra att förutse. Att vid starten specificera hur 100 000 kronor ska användas är nästintill omöjligt.

Det är helt nödvändigt för Tillväxtverket och länsstyrelser att hitta nya affärsmodeller för hur företagsstöd ska processas. Utforma ett kommunikativt och interaktivt tilldelnings- och redovisningssystem där finansieringen kan grundas på framgången i företagets utvecklingsarbete.

Gör så att fler företag kan nås, fler företag kan delta och utvecklingsprocesserna kan bli effektivare och sannolikt också ge bättre resultat. Mångfalden av företagsinsatser kommer att öka och digitaliseringen att ta fart.

Bästa Tillväxtverket, tänk om, tänk nytt, tänk digitalisering.

Robert Gabrielsson, vd, Koinor Future AB