”Sverige kan tanka flyg med hållbart skogsbränsle redan innan 2030”

Den nya regeringen står entydigt bakom Sveriges klimatmål, framtagna i bred politisk enighet med målet att vara ledande i omställningen. Det är viktigt att bygga vidare på detta, med fokus på Sveriges styrkor.

Klimatmålen är utgångspunkten för den fördjupade flygbränsleförstudien RE-SAF – från skogsrester till hållbara flygbränslen. Redan tidigare har vi konstaterat att flyget kan ställas om till förnybart och hållbart bränsle. Nu är fokus på integration av teknik, affärsmodeller samt att säkerställa bästa hållbarhetsprestanda. I projektet samlas Växjö Energi, Södra, Rise, KLM, Sky NRG och 2030-Sekretariatet med målbilden om en årlig produktion av 20 000 ton hållbart flygbränsle i Växjö-regionen. Tekniken har stor potential att skalas upp över hela landet och internationellt.

Med stöd från Energimyndigheten tar vi nu fram en långsiktig affärsmodell för hela värdekedjan från skogsrester till hållbart flygbränsle, som kostnads- och energieffektivt integreras med befintlig produktion av förnybar energi. Klimatpåverkan ska minimeras ur livscykelperspektiv, i enlighet med EU:s förnybarhetsdirektiv och erkända tredjepartscertifieringar.

Vi presenterar härmed fem centrala slutsatser för politiska beslutsfattare, myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten:

1. Kommersiell, skalbar produktion av hållbart och förnybart flygbränsle är möjlig. Vi förordar förgasning av organiskt material; tekniken är redan certifierad för flygbränslen och alla processtegen är tekniskt mogna även om de inte tidigare kombinerats. För Sverige är ett hållbart uttag av skogsrester lämpligt som råvara; grenar och toppar, sågspån, bark och annat. I andra delar av världen kan samma teknik användas för att omvandla andra organiska restprodukter och avfall till hållbart och förnybart flygbränsle.

2. Elflyg och hållbara flygbränslen kombinerar varann. Sverige har goda förutsättningar att bli ledande i elflyg, som redan inom ett årtionde kan stå för betydande delar av inrikesflyget. För lite längre sträckor kompletteras eldriften med hållbara, förnybara flygbränslen som räckviddsförlängare, och på långa sträckor är förnybara flygbränslen lösningen. De kan introduceras snabbt eftersom de fungerar i befintliga flygplan, motorer och bränsletankar.

3. EU får inte hindra hållbart flyg från att lyfta. Hållbart flyg är en viktig beståndsdel i EU:s klimatmål för 2030. Men omställningen kan försvåras av detaljregleringar om hur rester och biprodukter från skogen får användas. Sverige bör som EU-ordförande verka för att EU entydigt uppmuntrar medlemsländer att använda avfall och rester för att hållbart ersätta fossila bränslen.

4. Svensk produktion behöver förutsägbar, långsiktig stimulans. Stora investeringar i produktion av förnybara flygbränslen kräver en långsiktigt tryggad marknad, vilket också lyfts i Flygbranschens färdplan inom Fossilfritt Sverige. Ett viktigt verktyg är reduktionsplikten för flygbränslen som år för år anger hur mycket klimatpåverkan ska minska jämfört med fossilt flygbränsle. Den kan i närtid kompletteras med en utlysning inom Industriklivet specifikt för hållbara och förnybara flygbränslen, eller med att flygskatten kopplas till flygets omställning. Här ser vi fram emot konkreta förslag från den pågående utredningen om en nationell bioekonomistrategi.

5. Omställningen behöver föregångare. Ledande flygbolag bör successivt öka användningen av hållbara, förnybara drivmedel, bortom vad reduktionsplikten anger, ända upp till 100 procent för den som vill. Vi som konsumenter kan göra stor skillnad genom våra gröna, aktiva val. Låt oss avstå från att flyga när vi inte behöver, och göra gröna flygval när vi kan. Tillsammans lägger vi flygskammen bakom oss, som ledare i omställningen till framtidens hållbara, förnybara flyg.

Julia Ahlrot, chef strategi och omvärldsrelationer, Växjö Energi

Henrik Brodin, energichef, Södra

Misha Valk, ansvarig för affärsutveckling, Sky NRG

Gijs van Popta, Nordenchef, KLM

Erik Furusjö, fokusområdesledare bioraffinaderi och förnybara drivmedel, RISE

Mattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatet