Foto: TT

Hur blir hösten med coronaviruset?

Ett halvår med coronapandemin har lamslagit världen. Inför hösten hoppas alla att läget ska förbättras – men hur blir det egentligen? Ny Teknik pekar ut några möjliga riktningar.

Peter Ottsjö

Linda Nohrstedt

Johan Kristensson

Simon Campanello

Ania Obminska

Vilka modeller blir viktiga för att bekämpa smittspridningen?

Under våren fokuserade matematiker världen över på att försöka skapa modeller för hur många som skulle smittas av det nya coronaviruset, och hur hårt belastad sjukvården skulle bli. När smittan nu minskar i många länder handlar modellerna snarare om att ta reda på vad som kan hända när restriktioner lyfts.

– Alla länder vill undvika en större andra våg, och då tror jag att modelleringar kan vara ett beslutsunderlag för att avgöra vilka restriktioner man vågar lätta på och i vilken takt, säger matematikprofessorn Tom Britton.

Det handlar om att göra en avvägning mellan hur effektiv en restriktion är för att hindra smittspridning, och hur kostsam restriktionen är för samhället att upprätthålla. För att reda ut det behöver forskare titta bakåt i tiden på hur olika restriktioner påverkat olika länder. Något som sedan kan ligga till grund för nya modeller.

– Vilka restriktioner man lättar på först är en kombination av vilken effekt man tror att den har och hur hög kostnad restriktionen är för samhället, säger Tom Britton.

Tom Britton.Foto: Claudio Bresciani/TT

Något annat som kommer att vara viktigt när länder ska öppna upp igen är hur andelen människor som är immuna påverkar smittspridningen. Den 23 juni publicerades en artikel av Tom Britton och två andra matematiker i den vetenskapliga tidskriften Science, där de har försökt titta på när flockimmunitet uppnås.

Läs mer: Därför är det svårt att masstesta för T-cellsimmunitet

Traditionellt sett har siffran satts till 60 procent av befolkningen. Men det förutsätter en homogen befolkning där alla umgås med alla i ungefär lika stor utsträckning.

– Vi har försökt föra in att populationen är heterogen. Vi har inte fångat upp alla aspekter, men vi har räknat in hur folk träffas inom olika ålderskategorier och att somliga personer har mer social aktivitet än andra, säger Tom Britton.

Genom att ta in de båda variablerna går det att se att gränsen för flockimmunitet kan vara mycket lägre än vi tidigare trott. Kanske kan den uppnås redan när 43 procent av befolkningen varit smittad.

Matematikprofessorn visar kurvor för smittspridning.Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Med den modellen skulle även en lägre nivå av immunitet kunna betyda lägre smittspridning. Om många av dem som tillhör den allra mest sociala gruppen i samhället har smittats och blivit immuna skulle smittspridningen kunna minska totalt.

– Förut trodde man att en immunitet på kanske 20 procent knappt spelade roll, men tar man hänsyn till att befolkningen är heterogen kan det faktiskt göra skillnad, säger Tom Britton.

Han pekar på att det finns fler variabler som skulle kunna läggas till för att ytterligare spegla hur befolkningen ser ut i verkligheten. Det kan bland annat handla om att väga in hur många som bor ensamma kontra i stora hushåll, eller hur trångbodda olika regioner eller stadsdelar är.

Mobil provtagning för covid-19 vid Aroma vårdcentral i Vetlanda.Foto: Mikael Fritzon/TT,

Vilka tester blir viktiga att göra?

Under våren har kapaciteten för att testa människor för pågående infektion, så kallade PCR-tester, och för genomgången infektion, antikroppstester, successivt ökat.

I ett skede av pandemin, när Sverige ansågs ha allmän smittspridning, bedömde Folkhälsomyndigheten att storskalig testning inte var lika viktig. Nu däremot är många av Sveriges regioner på väg över i en senpandemisk fas, vilket gör att PCR-tester åter hamnar i fokus. Målsättningen är att stoppa smittan genom att provta personer med misstänkt covid-19 och genomföra smittspårning kring bekräftade fall.

– Förhoppningen är att till hösten ha fått ner smittan avsevärt så att fokus för provtagningen kan vara smittspårning, och i övrigt att de symptom som ligger till grund för provtagningsindikation kan snävas in så att inte alla med höstsnuva kommer att behöva testas, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, till Ny Teknik.

Karin Tegmark Wisell.Foto: inda Nohrstedt

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, anser att framför allt PCR-tester blir viktiga i höst.

– Då kan man få stopp på smittan. Antikroppstester blir ett komplement som kan vara ett stöd för beslut om människor kan umgås igen. Men det är otroligt viktigt att man börja testa mer med PCR och utbildar smittspårare, säger han.

Hans förslag är att skapa en ny yrkesgrupp av professionella smittspårare genom att utbilda till exempel ungdomar, permitterad personal eller arbetslösa. Dessa tycker han aktivt ska gå ut i olika grupper och se till att människor blir testade. Sedan kan de vid bekräftade fall gå igenom vilka människor som personen har träffat och på så sätt följa smittan bakåt.

– Då kan alla som personen har varit i kontakt med, familjemedlemmar och liknande, sättas i karantän, då är det över på 14 dagar. På så sätt kan man stampa ner smittan, säger han.

Läs mer: Därför bör du tolka coronatestet med försiktighet

Samtidigt betonar han att det fortfarande är viktigt med social distansering.

– Vi måste fortsätta hålla isär folk. Helst ska vi inte träffas så mycket, säger han.

Till skillnad från Folkhälsomyndigheten rekommenderar Björn Olsen också att munskydd bärs när man går in i lokaler med mycket folk, till exempel livsmedelsbutiker eller kollektivtrafik.

Under senare delen av våren började privata antikroppstester dyka upp för privatpersoner. Folkhälsomyndigheten var inledningsvis kylslaget inställd till dessa på individnivå. Men senare bytte myndigheten fot och lade fast vilka nivåer på tillförlitlighet som ska krävas på testerna.

– Vi har aldrig tagit ställning till om testerna utförs i privat eller regional regi utan det har handlat om olika testers prestanda. Under den senaste månaden har tester med hög specificitet etablerats på ett stort antal laboratorier i landet, säger Karin Tegmark Wisell.

Vad behöver vi få reda på om viruset nu? Fem frågor

1. Varför får vissa människor negativa resultat på antikroppstester trots att de har haft covid-19?

Det har förekommit enstaka fall av människor som har testats positivt med PCR, och alltså bevisligen bar på viruset, men som senare inte får ett positivt resultat på ett antikroppstest. Möjliga förklaringar till det är att testet har för låg tillförlitlighet eller att det tas i fel tid i förhållande till infektionen. Men exakt vad det beror på är inte klarlagt.

Björn Olsen tror att det kan handla om att vissa människor utvecklar antikroppar men i så låg koncentration att de hamnar under detektionsgränsen för testet.

– Eller så har de ett piggt immunförsvar i den första barriären, slemhinnorna och de celler som finns där, så att infektionen inte riktigt etablerar sig, säger han.

Björn Olsen.Foto: Patrik Lundin/Aftonbladet/TT

Men han betonar att sådana fall är sällsynta. Undantag snarare än regel.

2. Varför blir vissa superspridare?

Vissa människor som drabbas av covid-19 utsöndrar större mängder viruspartiklar än andra. De riskerar därför att smitta många andra människor.

– Hur ska vi identifiera dem? Det är kanske den viktigaste frågan, säger Björn Olsen.

3. Hur kommer viruset att bete sig framöver?

Viruset genomgår hela tiden små mutationer som kan förändra dess beteende. Risken är att det utvecklas till nya versioner som sprids lättare mellan människor. Men det skulle också kunna gå åt andra hållet, att det förändras så att det får svårare att sprida sig.

Läs mer: Blodgrupp kan påverka mottaglighet för coronaviruset

4. Varför blir en del svårt sjuka av viruset medan andra inte blir det?

Hos vissa personer som smittas av det nya coronaviruset stannar infektionen i luftvägarna eller tarmarna. Men i en del fall kan viruset gå igenom lung- och tarmbarriärerna och attackera andra organ. Då blir sjukdomsförloppet betydligt svårare.

– Det är jättekonstigt. Vad är det som avgör det, beror det på mängden virus eller något hos den enskilda personens immunförsvar? undrar Björn Olsen.

5. Varför skapar viruset blodproppar?

En viktig behandlingsåtgärd hos covidpatienter har visat sig vara att förebygga blodproppar. Men vad det beror på att viruset orsakar blodproppar vet man inte.

När finns ett vaccin?

I vanliga fall tar det 10–15 år att ta fram ett vaccin. Det nya coronaviruset verkar påskynda den processen avsevärt.

Många av experterna tror att vi kan ha ett vaccin mot covid-19 tillgängligt i början av nästa år, eller redan i slutet av det här året. Hit hör Världshälsoorganisationen, WHO, och Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström.

Skeptikerna frågar sig hur säkert och effektivt ett vaccin som utvecklas på mindre än ett år egentligen kan bli. Men forskarna som jobbar med det potentiella skyddet mot det nya coronaviruset börjar inte från ruta ett. De bygger på tidigare kända tekniker och vaccinutveckling.

Bland kandidaterna finns flera som utgår från redan befintliga och godkända vaccin, som nu ska ändras så att de fungerar mot covid-19. Att vaccinutvecklingen nu går i rekordfart beror också på att arbetet pågår dygnet runt.

För närvarande är över 125 vaccin mot covid-19 under utveckling. Många av dem är fortfarande i en preklinisk fas och har alltså inte börjat testas på människor. Men ett dussintal har gått in i en klinisk fas, och tre är redan i slutfasen av försök.

När vaccin mot covid-19 väl finns tillgängligt och blivit godkänt är det inte säkert att något kommer att vara väldigt effek- tivt på bred front. I stället kan olika vacciner användas på olika grupper av befolkningen. Till exempel skulle ett vaccin kunna bli aktuellt för massvaccination, medan ett annat kan ha riskgrupperna som målgrupp då det förhindrar allvarlig sjukdom.

Kommer vi att bära munskydd i höst?

WHO har tidigare sagt att det vetenskapliga stödet för att friska personer ska bära munskydd är otillräckligt. Det innebär osäkerheter och kritiska risker.

Men i ljuset av nya rön rekommenderade organisationen i början av juni stater att uppmuntra allmänheten att bära ett skydd, åtminstone där smittspridningen är bred och fysisk distansering är svår att upprätthålla.

WHO säger inte att allmänheten ska bära munskydd i folksamlingar där virus kan spridas. Beskedet är att man kan göra det, om man inte klarar av att hålla social distans. Så har statsepidemiolog Anders Tegnell sammanfattat WHO:s hållning för nyhetsbyrån TT.

Munskydd säljs i butik på Södermalm i Stockholm.Foto: Stina Stjernkvist/TT

I Sverige har vi ingen rekommendation om att bära munskydd för att förhindra smittspridning. Och något sådant råd verkar inte heller vara på gång. Att det har saknats tillräckligt vetenskapligt stöd för munskydd har varit ett viktigt argument. Att det finns ett starkt vetenskapligt underlag för den sociala distansens effektivitet har varit ett annat.

Det Folkhälsomyndigheten har upprepat är att vi ska stanna hemma om vi känner oss det minsta sjuka. Att då rekommendera allmänheten att bära munskydd krockar med den svenska strategin. Det kan också skicka signaler om att det skulle gå bra att gå ut när man är sjuk, enligt Anders Tegnell.

Eftersom Folkhälsomyndigheten också ser risken för att munskydd används fel finns det för närvarande inget som talar för att den svenska hållningen kommer att ändras. Vårt mantra fortsätter i stället att vara: ”Stanna hemma om du är sjuk, och håll social distans.”

Blir det ett krispaket  till fordonsindustrin?

Tyskland och Frankrike har öst pengar över sina respektive bilindustrier – med motkravet att de skyndar på elektrifieringen. Kommer samma sak ske i Sverige?

Pandemin har satt EU:s statsstödsregler ur spel. Nu råder huggsexa bland olika branscher om att få del av krispaketen. Regeringarna i Tyskland och Frankrike har redan aviserat enorma stimulanspaket till sina respektive fordonsindustrier, som drabbats hårt av pandemin.

Frankrike ger drygt 8 miljarder euro, motsvarande 84 miljarder kronor, som bland annat ska gå till bonussystem för elfordon, 100 000 laddplatser och en investeringsfond för framtidens fordon.

Volvo Cars vid återuppstarten av fabriken i Torslanda i mitten av april.

Den tyska regeringens krispaket är på totalt 130 miljarder euro, varav en rejäl portion kommer bilindustrin till del. Paketet är helt inriktat på elektrifiering, vilket bland annat innebär dubblad elbilspremie och krav på att alla tankstationer ska erbjuda laddning

I Sverige finns ännu inget liknande krispaket – även om fordonstillverkarna förstås hör till dem som flitigast utnyttjat permitteringsstödet. Mattias Bergman, vd för fordonstillverkarnas branschorganisation Bil Sweden, har tidigare sagt till Ny Teknik att risken är att det snedvrider konkurrensen om inte Sverige får motsvarande paket.

Finansdepartementet säger att det vill återstarta ekonomin så snart smittskyddsläget tillåter det – och att offentliga investeringar kommer att spela en viktig roll för att svensk industri ska förbli konkurrenskraftig. Men exakt vilka åtgärder som väntar vill departementet återkomma till, senast inför nästa år budgetproposition som läggs fram i september, meddelar en talesperson.

Kommer mässor och möten tillbaka?

IFA, den stora elektronikmässan i Berlin, kommer att vara stängd för allmänheten. Web Summit, världens största techkonferens, arrangeras endast digitalt i år. Det finns många fler exempel i världen och i Sverige blir det ingen fysisk bokmässa i år, för första gången på 35 år. Storarrangören Elmia vet inte hur hösten kommer att se ut.

– Tyvärr kan vi inte svara på frågorna i nuläget av den enkla anledningen att vi inte vet, säger Johan Larsson på Elmias pressavdelning.

Läs mer: ”Behöver vi ens kontoret längre?”

Den oro och osäkerhet som svept över mässbranschen under våren ser ut att spilla över på hösten.

Men samtidigt finns en framtidstro. Pandemin har skyndat på mässföretagens digitalisering.

– Vi kommer att stärka vårt digitala erbjudande på olika sätt i en snabbare takt än vi tidigare planerat, säger Sylvia Nylin, vd på Svenska Möten.

Bramässor har redan genomfört en virtuell cykelmässa som komplement till den uppskjutna Svenska Cykelmässan.

Årets bokmässa arrangeras i form av en digital bildningshubb och litteraturfestival. Programmet sänds via Bokmässan Play. Bakom bokmässan står Svenska Mässor Gothia Towers. De ligger även bakom e-hälsomötet Vitalis. Årets Vitalis är tänkt att genomföras i augusti som en hybrid av direktsända panelsamtal och förinspelade inslag.

– Om det är något den här pandemin verkligen visar så är det människors behov av att träffas, och i takt med den ökade digitaliseringen är vi övertygade om att värdet av det fysiska mötet kommer bli än viktigare framöver, säger Benny Karlsson, direktör för mässor och möten på Svenska Mässan Gothia Towers.

Det nya coronaviruset

Det nya coronaviruset heter severe acute respiratory syndrome coronavirus 2, vilket förkortas sars-cov-2. Sjukdomen som viruset orsakar heter covid-19, vilket står för coronavirus disease 2019.

Namnet coronavirus kommer från virusets kronliknande hölje med utskott. Det finns sju coronavirus som kan smitta människor. Till exempel kan vanlig förkylning orsakas av coronavirus. Andra exempel är sars och mers.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer