Foto: Jolla

Finska Jolla utmanar envist Android med sitt Sailfish OS

I sju svåra år har Nokia-veteranerna på Jolla kämpat i motvind för att hålla sitt mobila operativsystem Sailfish flytande. Men efter en rad bakslag står de äntligen på randen till ett genombrott.

Simon Campanello

Titta på mobilmarknaden i dag och du ser två giganter. Apple styr Iphone med järnhand medan Googles Android är det enda riktiga alternativet för resten av tillverkarna. En situation som uppstått snabbt, och som nu verkar i det närmast cementerad.

Framförallt Android har växt så fort och blivit så dominerande att det är lätt att glömma hur utbudet såg ut när den smarta mobilen fick fäste på marknaden. Någonstans runt fyra av fem mobiler som sålts i världen under senaste året har Android som operativsystem.

Men visst har det funnits försök att rubba balansen.

Microsoft kämpade på min sitt Windows Mobile, Blackberry med sitt eponyma operativsystem. Amazon prövade lyckan med Fire OS, Mozilla försökte lansera på Firefox OS och Canonical kämpar väl på i periferin med sitt Ubuntu Touch. Men alla har misslyckats fatalt.

I dag verkar konkurrenterna gett upp hoppet. Förutom ett gäng envisa Nokia-veteraner, som efter sju års olycka äntligen vädrar morgonluft.

Det lilla finska bolaget Jolla och deras Linux-baserade operativsystem Sailfish kanske till sist är redo att på allvar utmana Android.

Allt började på Nokia

– Vi startade bokstavligt talat i en källarlokal utan fönster, berättar Jollas vd Sami Pienimäki. Det var bara ett väldigt litet team som jobbade på en Linux-plattform

Året var 2004 och i en liten experimentverkstad hos den då så dominerande finska mobiljätten Nokia ville ett gäng ingenjörer testa något nytt. Ett operativsystem som byggde på öppen källkod.

Det funkade. Plattformen döptes så småningom till Maemo och debuterade på ett konvent för öppen källkod i maj 2005 ihop med en tidig variant av dagens surfplatta – Nokia 770 Internet Tablet som släpptes samma höst.

Läs mer: Vi har testat Android-utmanaren Sailfish OS

Produkten i sig kanske inte var det fantastiska. Utan att en etablerad spelare som Nokia valt att bygga sin mjukvara på öppen källkod, i en tid när stora teknikföretag som Microsoft såg på fenomenet som en styggelse som kunde rasera hela branschen. Några år tidigare har Microsofts dåvarande vd Steve Ballmer gått så långt att han jämförde Linux med cancer.

– Att bygga sin plattform på öppen källkod, helt enligt open source-communityts regler var något helt nytt från ett stort företag som Nokia, menar Sami Pienimäki.

Experimentet växte så småningom ur källaren och Maemo kom att användas i en rad av Nokias mest populära produkter. Inte minst den omhuldade smarta mobilen N900 med utskjutbart tangentbord.

 

2010 bytte Maemo skepnad när Nokia inledde ett samarbete med Intel. På det årets upplaga av mobilmässan Mobile World Congress i Barcelona höll de båda bolagen en presskonferens där de presenterade sitt gemensamma mobila operativsystem Meego.

Året därpå släpptes den första och enda mobiltelefonen att köra Meego, den smått legendariska Nokia N9 som möttes av lysande recensioner – och ett ödesdigert beslut.

För när N9 släpptes hade Nokia redan tecknat avtal med Microsoft om att växla över till det nya operativsystemet Windows Phone 7. Linux-tiderna var över, och Meego skulle gå en snabb död till mötes.

Fast inne på Nokias utvecklingsavdelning togs beskedet emot med dystra känslor.

– Teamet kände sig väldigt fäst vid sin bäbis som de byggt och hållit vid liv. Det fanns ett starkt personligt engagemang för att fortsätta, berättar Sami Pienimäki.

Samtidigt kändes beslutet märkligt ur ett affärsperspektiv. Sammantaget hade Nokia och Intel pumpat in över en miljard euro i utvecklingspengar i Meego – skulle allt det arbetet bara gå förlorat?

En livbåt kastar loss

Jolla är finska för jolle, eller livbåt om du så vill. Det var så bolaget grundades, som ett försök att rädda allt arbete med operativsystemet och kopplingarna till open source-världen.

Jollas nuvarande vd Sami Pienimäki var en av fem medgrundare.

– Vi samlade ihop ett litet gäng. Det här var samtidigt som Nokia varslade massor av personal, så det var ett bra tillfälle att samla på sig folk som kände till operativsystemet inifrån och ut, säger han.

De blev runt 20 personer allt som allt. Sami Pienimäki beskriver dem som passionerade utvecklare och ingenjörer. De första månaderna jobbade alla utan lön tills finansieringen var ordnad.

Flotten hade lämnat land, och gav sig ut på ett stormigt hav.

Precis som dagens Android byggde Meego på öppen källkod, men vissa delar av operativsystemet var stängt. Nokia och Intel satt fortfarande på rättigheterna till de delarna, men Jolla kunde plocka ut det som var öppen källkod och sedan komplettera med sina egna resurser. Resultatet blev ett operativsystem helt byggt på öppen källkod – Sailfish OS.

Jollas vd Sami Pienimäki på Mobile World Congress i Barcelona. Foto: Alexandro Lacadena Gómez

Till en början verkade framtiden ljus för Jolla. Bolaget fick in runt 200 miljoner euro i riskkapital som skulle betalas ut över tid och hade inom kort skrivit avtal med ST-Ericsson, ett samriskbolag mellan Ericsson och den schweiziska halvledartillverkaren ST Microelectronics.

I november 2012 meddelade Jolla att de utvecklade en telefon med Sailfish som operativsystem och med ST-Ericsson chip ombord. Den skulle vara på marknaden inom ett år.

– Vi lyckades inte få någon partner att utveckla en telefon åt oss så vi investerade lite pengar i att få ut en på marknaden själva. För att bevisa att Sailfish OS var redo att möta världen, säger Sami Pienimäki.

Läs mer: ”Huaweis P20 Pro får mig att tänka på mobiltelefonins död”

 

Men bara några månader senare kom den första riktiga motgången när det svensk-schweitziska samarbetet gick i kras. ST-Ericsson lade ned och Sailfish mobiltelefon saknade plötsligt viktiga komponenter.

Finnarna fick ta nya tag. Operativsystemet byggdes om för att kunna köras på andra chipp och mot slutet av 2013 lanserades faktiskt den udda fågeln Jolla Phone. En smart mobil med utbytbart bakstycke som märklig gimmick.

Genom att byta skal på mobilen skulle temat i telefonen ändras automatiskt. Tanken var att fotbollslag, artister och företag skulle släppa sina egna skal och vips hade du en Jolla-telefon med Real Madrid-tema eller Iron Maiden-bakgrund.

Succén uteblev för Jolla

Desperata började Jolla se sig omkring efter lösningar. Räddningen kom i form av det då snabbväxande fenomenet crowdfunding.

Hösten 2014 lanserade det finska bolaget en succéartad insamling för att finansiera utvecklingen av Jolla Tablet, en surfplatta med Sailfish. Det gick över förväntan. Drygt 2,5 miljoner dollar in på kontot från över 20.000 ivriga backare.

Året därpå hyllades plattan på Mobile World Congress och fick varma omdömen i media. Sedan kom bakslaget.

Några veckor innan lanseringen meddelade en underleverantör att de inte kunde leverera minneskretsarna och skärmarna till plattan. Projektet gick om intet. Tusentals personer som förbeställt rasade.

– Det var tufft. Vi var i praktiken bankrutt i december 2015. Företagets pengar tog slut och en investeringsrunda fick skjutas upp, säger Sami Pienimäki.

 

Jollas ledning fattade ett tufft beslut. De lade ned hårdvarusatsningen och hälften av personalen fick gå.

– Vi förlorade pengar för varje enhet vi sålde, berättar Sami Pienimäki. Vi kunde inte hålla både hårdvara och mjukvaran flytande i samma båt.

Kvar satt Jolla med runt 30 ingenjörer. Järngänget som hade dedikerat all sin tid åt att utveckla operativsystemet.

– Vi lyckades rädda de mest talangfulla och passionerade och fokusera hela på mjukvaran. Det var deras förtjänst att företaget överlevde, hade ens hälften av de 30 lämnat oss hade Jolla dött, säger Sami Pienmäki.

De var tillbaka till att jobba utan lön till dess att Jolla lyckades övertyga investerarna att de var på rätt spår.

Jolla vänder blicken österut

De flesta som faktiskt använder Sailfish OS i dag är hängivna entusiaster. Linux-fantaster som varit med sedan Nokia-dagarna eller plockat upp Sailfish som det enda riktiga alternativet till Android som är under aktiv utveckling. Jolla har inte gett oss några exakta siffror på sin användarbas, men säger att de kan räknas i tiotusental.

Det är inte helt lätt att skaffa operativsystemet. En licens på Sailfish X kostar runt 500 kronor och måste installeras manuellt på mobilen. De enda telefonerna som officiellt har stöd för Sailfish är ett fåtal av Sonys Experia-mobiler, även om det finns inofficiella versioner till ett 50-tal olika enheter.

Den här licensmodellen är nu Jollas helhjärtade fokus, men för att tjäna pengar måste de se bortom entusiasterna på konsumentmarknaden. Även om Sami Pienmäki säger att Sailfish OS för konsumenter kommer att fortsätta utvecklas och uppdateras som vanligt.

Jolla ligger samtidigt i startgroparna för att lansera en ny version av operativsystemet, Sailfish 3. Den lovar en enorm prestandaökning, bättre stöd för Android-appar och stöd för att köra Sailfish på nya typer av enheter som feature phones och handdatorer.

Några av enheterna som kommer att ha stöd för nya Sailfish 3. Foto: Jolla

Men företagets affärsidé är inte längre att konkurrera direkt med Android, utan att licensiera ut operativsystemet till företag och myndigheter som av olika skäl vill ha ett alternativ.

Jolla har redan långt gångna avtal med tunga partnerföretag i Ryssland, Kina och Sydamerika. De har några starka säljargument. Sailfish kan till skillnad från Android och IOS anpassas för lokala marknader och förutsättningar och operativsystemet är lätt att granska eftersom det bygger på helt öppen källkod.

– Vi erbjuder något som ingen annan gör. Ett större oberoende, högre säkerhet och högre integritet är viktigt för stora företag, säger Sami Pienmäki.

Läs mer: ”Apple gör en urtråkig men nödvändig vårstädning”

Oberoende är inte minst viktigt på marknader som just Ryssland och Kina. Sailfish är det enda alternativet som inte utvecklats på amerikansk mark, utan i neutrala Finland. Sami Pienmäki sticker inte under stol med att det är ett viktigt försäljningsargument i öst.

Inte minst har kinesiska företag sett hur vissa amerikanska myndigheter stoppat mobiler från Huawei, ZTE och andra kinesiska tillverkare av säkerhetsskäl. Liknande policys mot amerikansk mjukvara och hårdvara finns i Kina.

– Företag i Kina vet att Finland aldrig kommer att göra något sådant. Det ger oss ett övertag. Dessutom är vi ett alternativ. Om du kan erbjuda ett alternativ när allt annat ser likadant kan du alltid hitta kunder, säger Sami Pienimäki.

Nu väntar framgång

Samtidigt betyder en fot in på de här nya, enorma marknaderna att Jolla har en god chans att äntligen bli ett lönsamt företag. För där storföretag som Microsoft och Amazon hade behövt snällt räknat tiotals miljoner användare för att ens närma sig svarta siffror på mobilsidan kan Jolla klara sig på en betydligt mindre del av kakan.

– Vi behöver faktiskt inte så många kunder för att hålla oss flytande. Det är poängen. Tänk på den massiva storleken på marknaden i länder som Kina, bara vi får en mindre framgång där räcker det. Detsamma gäller Ryssland, säger Sami Pienimäki.

Och framgången tror han kommer nu. Flera Jolla-mobiler för företag har precis lanserats i Ryssland, lanseringen i Sydamerika är planerad till efter sommaren och de första mobilerna ska säljas i Kina mot slutet av året.

Därmed väntar sig Sami Pienimäki en enorm ökning i antalet användare under 2018. Från några få entusiaster till stora företagskunder.

– I dag pratar vi 10.000-tals användare, men det kommer snabbt att växa till 100.000-tals tack vare lanseringen i Ryssland, säger han självsäkert.

Jollas surfplatta rosades av kritikerna, men efter flera problem med tillverkningen lades den till sist ned. Det blev slutet på företagets hårdvarusatsning. Foto: dpa picture alliance / Alamy

Med storföretag och organisationer som huvudsaklig kundskara löser Jolla även ett annat problem. För att slå på konsumentmarknaden krävs ett stort ekosystem av appar till telefonen, annars har man ingen chans mot Android och IOS. Det fick Microsoft bittert erfara med Windows Phone och efterföljande Windows 10 Mobile. Plattformar som hade oerhört svårt att locka utvecklare.

– Med storföretag är det enklare, menar Sami Pienimäki. Företag med över 100.000 anställda har inga problem att själva utveckla ett de applikationer som krävs för jobbet.

Dessutom har Sailfish stöd för att köra många Android-appar, även om det krävs lite krångel med manuella installationer eller en tredjeparts appbutik.

Kan någon slå Android?

Jolla har sett konkurrenter komma och gå. Många har misslyckas. Bara Android och IOS kan egentligen sägas ha härdat ut och nu dominerar de två.

Sami Pienimäki menar att det skapar en tråkig marknad. Han jämfört det med att gå in hos en bilhandlare och titta på raderna av bilar från BMW, Audi och Mercedes bara för att upptäcka att varenda bil hade samma motor under huven.

– Från ett konsumentperspektiv är det bara tråkigt. Du väljer mellan Android och IOS, sedan är det egentligen bara hårdvara som är annorlunda, säger han.

Läs mer: Iphone X har blivit nedpetad som mest sålda telefon

 

Även om Jolla för närvarnande gett upp konsumentmarknaden lever drömmen vidare. Om att en dag bli ett operativsystem som används brett. Kanske kan den gå i uppfyllelse på sikt. Om Sailfish visar sig fungera bra som företagstelefon kanske de anställda som kommer i kontakt med operativsystemet väljer att köpa en Sailfish-telefon privat så småningom. En långsam rörelse framåt.

En sak är Sami Pienimäki i alla fall säker på. Nya spelare kommer att komma, och Android kommer att få reell konkurrens igen. Det är bara en tidsfråga.

– Android kommer inte att vara störst för all framtid. Världen fungerar inte så. Marknaden fungerar inte så, säger han.

Jolla

Gör: Utvecklar det mobila operativsystemet Sailfish OS.

Ort: Kontor i Helsingfors, Tampere och Hong Kong.

Grundades: 2012.

Anställda: Cirka 50.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer