Ubåt kan ha sänkt Estonia: ”Tyder på det”

2020-09-29 07:17  

Estlands tidigare statsåklagare och Estoniautredare Margus Kurm tror att fartyget förliste på grund av en kollision med en ubåt. Det säger han till den estniska tidningen Eesti Päevaleht 25.

Slutsatsen drar han efter att ha sett de nya bilderna som tagits som visar ett fyra meter långt och 1,2 meter brett hål i skrovet.

– Det är min åsikt. Jag är inte hundra procent säker. Men eftersom skadan ligger under vattenlinjen och ingen av vittnena som överlevde har pratat om ett fartyg på vattnet så tyder det på det.

Margus Kurm ledde den estniska utredningen som tillsattes efter avslöjandet om vapentransporter på M/S Estonia 2004.

Läs mer: Estoniateorierna: Smuggling och ubåtsangrepp

Enligt Kurm har fartygets öde hållits hemligt i 26 år. På frågan om makthavare i ett land med vänskapliga relationer kan ha ljugit för esterna svarar Kurm.

– Ja, ja.

Fakta: Den stormiga natten som slutade i Estoniakatastrof

Den 28 september 1994 förliste passagerarfärjan Estonia i Östersjön och 852 människor miste livet.

Katastrofen har satt djupa spår i människors medvetande, utretts i olika instanser, skildrats flitigt i populärkulturen och är fortfarande föremål för rättsprocesser.

Här är korta fakta om vad som hände under stormnatten och vad som sedan följde.

På kvällen den 27 september 1994 lämnade bil-, och passagerarfärjan M/S Estonia hamnen i Tallinn med destination Stockholm. Klockan 00.24 svensk tid skickade färjan ut nödanropet mayday. En kort stund senare sjönk Estonia söder om finska Utö.

Tjugofem helikoptrar och fler än tio fartyg deltog i räddningsoperationen. Ytbärgare och besättningsmedlemmar arbetade under svåra väderförhållanden med vågor på upp till 15 meter. 94 döda plockades upp ur det kalla vattnet och från räddningsflottar. Bara 137 personer räddades.

Enligt de officiella siffrorna omkom 852 människor, av dem 501 svenskar.

Haverikommissionen

Estland, Finland och Sverige tillsatte 1995 en gemensam haverikommission som lämnade sin slutrapport i december 1997. Slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Bogvisiret slets upp under stormen och öppnade bogrampen. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Haverikommissionen riktade viss kritik mot besättningen, bland annat för att farten inte minskades när de första tecknen kom på att något var fel. Estonia var dock formellt sjövärdigt, enligt kommissionen.

Svikna löften

När olyckan inträffade var Sverige mitt upp i ett regeringsskifte och både den avgående statsministern Carl Bildt (M) och den tillträdande Ingvar Carlsson (S) gjorde uttalanden som tolkades som löften om att de omkomna och färjan skulle bärgas. Men i december beslöt regeringen att inte bärga utan i stället täcka över Estonia och utlysa gravfrid. I mars 1995 fick Sjöfartsverket i uppdrag att täcka över Estonia men i juni 1996 avbröts övertäckningen.

Regeringen tillsatte 1997 en analysgrupp för att gå igenom hur samhället skötte hanteringen av Estoniakatastrofen. Analysgruppen kom fram till att politiker och myndigheter inte lyssnat till de anhöriga och rekommenderade 1998 att Sverige skulle försöka ta upp så många omkomna som möjligt. Den dåvarande ansvariga ministern, Mona Sahlin (S), reste till Finland och Estland, men fick inget stöd och den svenska regeringen beslutade återigen att inte bärga.

Rättsprocesserna

Trots ett antal polisutredningar och stämningar har ingen dömts som ansvarig för olyckan. En svensk förundersökning lades ner i februari 1999. Chefsåklagare Tomas Lindstrand motiverade det med att han inte kunnat finna att ett uppsåtligt brott varit orsak till olyckan. Inte heller ansåg han sig kunna utreda vårdslöshet i sjötrafik eftersom ansvariga befäl omkom när fartyget sjönk.

Ett tusental anhöriga till offer stämde det franska klassningssällskapet Bureau Veritas, som certifierade Estonia, och det tyska varvet Jos L Meyer-Werft som byggde henne men en fransk domstol sade i juli i 2019 nej till skadeståndskravet och ansåg att företagen inte bär ansvar för att hon sjönk.

En förvaltningsdomstol i Estland slog hösten 2019 fast att landets regering måste svara på frågor från anhöriga om orsaken till Estonias förlisning. Fallet har drivits av ett 90-tal svenskar som hoppas att domen ska leda till nya undersökningar av vraket.

Konspirationsteorierna

Under åren har en mängd olika teorier om orsaken till fartygskatastrofen frodats. Den tyska journalisten Jutta Rabe förde i filmen Baltic Storm fram teorin att Estonia sprängdes av någon hemlig, troligtvis rysk, organisation. Ombord ska det ha funnits två lastbilar med utrustning till det amerikanska robotförsvaret. Lasten kan senare ha bärgats av en hjulförsedd ubåt enligt Rabe, som lät genomföra dykningar vid vraket.

Efter haveriutredningen avslöjades att Estonia använts för att smuggla krigsmateriel från forna Sovjetunionen till väst. Enligt svenska myndigheter var det dock inte fallet vid fartygets sista resa, men avslöjandet ses ändå som en bekräftelse för de som har alternativa teorier.

Nya uppgifter

I en dokumentärserie som släpps den 28 september 2020 framkommer nya uppgifter om Estonia. I "Estonia – fyndet som ändrar allt" har man filmat ett stort hål i skrovet, som enligt dokumentärserien ska vara fyra meter högt och tidigare delvis ha legat dolt mot sjöbottnen. Filmbilderna är tagna med en dykrobot.

Sverige, Finland och Estland har meddelat att man gemensamt ska utvärdera de nya rönen.

"Våra länder kommer att föra ett nära samarbete i frågan och arbetet ska ledas av flaggstaten Estland", står det i ett gemensamt uttalande.

Mer om: Estonia

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer