Forskarkritik efter KTH:s avloppsprov: ”Inte rimligt”

2020-10-08 13:22  
En offentlig toalett i centrala Stockholm. Analyser av avloppsvattnet visade i början av veckan på nya höga nivåer av coronaviruset. Foto: Helena Landstedt/TT

Analyser av avloppsvattnet kan visa coronavirusnivåer eller utbrott av kräksjuka. Men forskare anser att det saknas ett intresse hos politikerna att satsa på analyserna. ”Det är inte rimligt i längden att det svenska folkhälsosystemet bärs upp av frivilliga studenter”, säger David Nilsson, docent vid KTH.

Avloppsvatten kan visa på rådande influensor och virus innan patienterna nått sjukhusen. I måndags visade KTH:s analyser att coronavirus-nivåerna i huvudstadsområdet ökar. Liknande analyser har gjorts på Göteborgs universitet sedan i februari, efter att smittspridningen i Kina upptäckts.

– Det finns ju flera anledningar att göra det här, inte bara coronaviruset. Det kan vara andra virus som vinterkräksjuka som man kan hitta i avloppsvattnet och se om ett utbrott är på gång, säger Heléne Norder, virolog och adjungerad professor vid Institutionen för biomedicin.

I studier från 2014 och 2017 har man på Göteborgs universitet i avloppsvattnet upptäckt utbrott av vinterkräksjuka innan sjukvården märkt det, vilket gjort att man hade kunnat förbereda sig på äldreboenden och inom sjukvården.

– Det var likadant med sars-cov-2 i våras. Två veckor efter att det ökat i avloppsvattnet ökade antalet patienter som kom in på sjukhuset. Sjukhusledningen skulle efter våra data kunna upptäcka det och planera efter risken för att det skulle komma fler patienter och förbereda bäddar. Sedan kom det också kontinuerligt i fyra vågor, säger Heléne Norder.

"Kan inte driva det i längden"

Liknande studier görs i bland annat Uppsala och analyserna hade rent utrustningsmässigt kunnat gå att genomföra över hela Sverige, enligt David Nilsson, docent och föreståndare för KTH Vattencentrum.

Läs mer: Tegnell: ”Personer som bor med covidsjuka ska isoleras”

Men det kräver resurser.

– Det finns många som kan göra det men det som saknas är en tydlig beställning och en tydlig kraftsamling från nationella eller regionala myndigheter. Ett enskilt universitet kan inte driva det här i längden.

I stället vill Nilsson se politiska beslut och avsatta pengar för att fortsätta och utveckla forskningen.

– Ja, annars kommer det här inte utvecklas till ett verkligt skarpt verktyg.

Tegnell kritisk

Men det finns kritik mot avloppsanalyserna och hur säkra de är. I en intervju med Svenska Dagbladet säger statsepidemiolog Anders Tegnell att underlaget i KTH:s studie inte är tillförlitligt nog för att kunna slå fast att det skett en stor ökning av coronasmitta i Stockholm.

– Vad tillför det här som vi inte redan ser? Det är jag mycket tveksam till. Vi har andra bättre system som talar om för oss hur utvecklingen ser ut i Stockholm, säger Anders Tegnell till tidningen.

David Nilsson håller med om att de analyser som görs behöver utvecklas.

– Den kritik som kommer nu är att det här inte är så säkert och att det är en ny metod som behöver utvecklas. Ja, men vem ska utveckla det då? Det har inte KTH egna resurser att driva.

Som exempel tar han Nederländerna som gör prover på vattnet på 300 platser i nationell regi och även Storbritannien och USA som utvecklat testerna.

– I Sverige finns ingen som driver frågan.

"Inte rimligt"

Heléne Norder hade också velat se en större satsning för att finansiera analyser av avloppsvatten i Sverige.

– Jag tycker att man borde göra det i alla fall på prov under två års tid och sedan utvärdera det. Jag tror att man kan få väldigt mycket ut av det. Man borde väcka det intresset, säger hon.

KTH finansierar i nuläget analyserna av avloppsvattnet genom bidrag från stiftelser, genom egna medel och från insatser från studenter.

– Det är inte rimligt i längden att det svenska folkhälsosystemet bärs upp av frivilliga studenter, säger David Nilsson.

Fakta: KTH:s vattenanalyser av avloppsvattnet

KTH Vattencentrum delfinansierar forskningsarbetet tillsammans med Kemiteknik och Hållbar utveckling. Projektet har också fått stöd av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Proverna visar på en kraftigt ökad mängd coronavirus i huvudstadsområdet från slutet av augusti och att de nu ligger på samma nivåer som i maj.

Analyserna har fått kritik av bland annat statsepidemiolog Anders Tegnell för att inte vara tillförlitliga.

Källa: KTH, SVD.

Anna Hansson/TT

Mer om: Coronaviruset KTH

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer