Samhälle

Det här vet vi om immunitet mot covid-19

Johanna Sandwall, krisberedskapschef Socialstyrelsen, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Svante Werger, rådgivare MSB, under Folkhälsomyndighetens pressträff på torsdagen 16 april. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Arbete pågår för att utveckla testmetoder. Här är en flaska med viruset sars-cov-2. Foto: Tobias Ohls
Det är ovanligt tomt på gator och torg i Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det finns fortfarande osäkerheter kring hur immunitet mot covid-19 ser ut. De senaste analyserna från Folkhälsomyndigheten tyder på att sex procent av svenskarna har utvecklat antikroppar. Här samlar vi nyheter som rör immunitet.

Publicerad Uppdaterad

Texten uppdateras.

Senaste nytt:

  • Folkhälsomyndighetens analyser av 1 200 blodprover under vecka 21 visar att 6,3 procent har utvecklat antikroppar.
  • Störst andel med antikroppar fanns i åldersgruppen vuxna från 20 till 64 år.
  • Bland regionerna fanns den största andelen antikroppspositiva, 10 procent, i Stockholm.

Vad är oklart när det gäller immunitet?

Det har funnits frågetecken kring om det räcker med antikroppar för att skapa ett skydd mot sjukdomen. Världshälsoorganisationen, WHO, varnade till exempel den 24 april för att antikroppar i blodet inte behöver betyda att individen har utvecklat immunitet mot smittan. Det kan vara så att det också behövs cell-medierad immunitet, till exempel bildandet av T-celler, som känner igen och slår ut celler som har infekterats av viruset.

Men statsepidemiolog Anders Tegnell uppgav den 4 juni till TT att Folkhälsomyndigheten nu bedömer att antikroppar innebär immunitet.

– Kunskapsutvecklingen har gått vidare. Vi vet mer och mer och i dag tror vi oss veta att man blir immun efter en genomgången infektion, precis som för många andra infektionssjukdomar, säger statsepidemiologen Anders Tegnell till TT.

Om jag är immun kan jag också umgås med mina äldre anhöriga, eller?

– Det vet vi inte ännu. Vi har fått ett uppdrag där vi ska titta på vad den här immuniteten betyder. Fler och fler länder tittar på detta, men tyvärr är det inget land som satt ner foten ännu, varför vi själva börjat titta på det nu, säger Anders Tegnell till TT 4 juni.

Men det normala är väl ändå att en immunitet betyder att man inte kan smitta andra?

– Ja men det behöver inte vara hundraprocentigt. En immunitet är inte alltid plus eller minus. Man kan tänka sig att man får ett bättre eller sämre skydd. Eller att det finns risk för att man tar med sig smitta. Vi vet heller inte hur länge den här immuniteten varar. Det är sånt vi ska försöka titta på nu, säger Anders Tegnell.

Vilka fler oklarheter finns kring immunitet?

Det är osäkert hur länge en person är immun efter att ha fått covid-19 och sedan tillfrisknat. Folkhälsomyndigheten bedömer att den som har antikroppar i blodet efter en covid-19-infektion har "någon form av skydd" när denne träffar på viruset en annan gång.

Men skyddet tros minska gradvis under det första året. Och på längre sikt varierar sannolikt skyddet mellan individer.

– Hittills har vi inte sett konklusiva bevis på exakt hur lång immuniteten är. Det tar lång tid att veta hur långvarig den är eftersom det måste gå en viss tid innan man kan testa igen, säger Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Vad görs för att förbättra kunskapsläget?

Den 17 april berättade avdelningschef Karin Tegmark Wisell att Folkhälsomyndigheten har vänt sig till externa experter för att få en bättre bild av kunskapsläget. Det handlar om att samla in information både från andra coronavirus, kinesiska erfarenheter från det nya coronaviruset samt experimentell kunskap.

– Man kan titta i labb och se om de antikroppar som bildas neutraliserar virusets förmåga att infektera nya celler. Virus lever inne i celler och för att gå in i en ny människa, en ny värd, måste det kunna ta sig in i cellen. I labbet häller man serum från en patien som varit sjuk i en cellodling och ser om man kan infektera virus i cellerna, sa hon.

Sådana labbexperiment kallas för neutralisationstest och görs för att ta reda på om immuniteten skyddar mot infektion.

När kan tester för immunitet komma igång?

Regeringen berättade den 4 juni att bred antikroppstestning ska införas för privatpersoner, rapporterar TT. Mot den vanliga patientavgiften ska man kunna få svar på om man har haft covid-19 eller inte. Testningen ska genomföras i hela landet.

Hur många har utvecklat antikroppar mot covid-19?

Resultat från företaget Werlabs, som erbjuder antikroppstester till privatpersoner, tyder på att var sjunde, 14 procent, av dem som testade sig i Stockholm hade utvecklat antikroppar. Företaget har analyerat 50 000 prover från olika delar av landet från vecka 18 till 24.

I Göteborg var andelen som hade antikroppar 11,5 procent och i Malmö 5 procent, enligt Werlabs. Snittet över samtliga tester var 10,8 procent.

– Det är inte säkert att det är representativt men det är ett stort material, säger Werlabs vd Henrik Forsberg till TT.

Folkhälsomyndigheten håller också på att samla in blodprover i ett representativt urval för att få en bild av antikroppsproduktionen hos befolkningen. 1 200 blodprover ska inhämtas under åtta veckor under våren.

Den första analysen, som har gjorts av 1 104 prover som samlades in under vecka 18, visar som väntat störst andel positiva antikroppstester i Stockholm. 7,3 procent av blodproverna från Stockholm var positiva, vilket kan jämföras med 4,2 procent i Skåne och 3,7 procent i Västra Götaland.

Enligt Folkhälsomyndigheten speglar siffrorna det läge som epidemin hade nått tidigare i april, eftersom det dröjer några veckor innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar.

Senare analyser av 1 200 blodprover som har samlats in via öppenvården under vecka 21 visar att 6,3 procent hade utvecklat antikroppar. Störst andel med antikroppar, 7,6 procent, fanns i åldersgruppen vuxna från 20 till 64 år.

Även proverna från vecka 21 visar att Stockholm är den region med högst andel antikroppspositiva. Här hade 10 procent antikroppar, medan Skåne hade 4,5 procent och Västra Götaland 2,7 procent.

Folkhälsomyndigheten har också analyserat blodprover från blodgivare. Under vecka 17-22 har 400 prover per vecka samlats in från den gruppen. De preliminära resultaten visar att andelen blodgivare med antikroppar mot covid-19 ökade från 1,6 procent vecka 17 till 5,0 procent vecka 22.

Vilka analysmetoder används?

Folkhälsomyndighetens analyser av blodprover görs i samarbete med Scilifelab och KTH.

Tidigare har Folkhälsomyndigheten berättat för Ny Teknik att fyra olika analysmetoder skulle utvärderas.

Funkar inte alla tester?

Nej, inte tillräckligt bra. Det har kommit rapporter från flera håll i världen om antikroppstester som inte håller måttet. Forskare vid University of California har utvärderat 12 olika tester och kommit fram till att endast tre var tillräckligt bra.

Storbritanniens köp av miljontals hemmatester för antikroppar från bolag i Kina visade sig vara bortkastade pengar, rapporterar The New York Times. I en utvärdering av University of Oxford kom forskare fram till att testerna inte var tillräckligt exakta.

På senare tid har det kommit bättre antikroppstester, med hög tillförlitlighet. Ett exempel är testet från amerikanska Abbott som används av svenska Werlabs. Men även det riskerar att ge upphov till vissa falska positiva svar.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att antikroppstester har ett begränsat värde, särskilt på individnivå, så länge antalet individer som har genomgått infektion är lågt. I ett sådant läge måste testets träffsäkerhet vara mycket god.

Myndigheten rekommenderar därför tester där prestandan är minst 90 procent för känsligheten och minst 99,5 procent för specificitet. Känsligheten betyder sannolikheten för att en person med antikroppar får ett positivt testsvar, medan specificitet avser sannolikheten för att en person utan antikroppar får ett negativt svar.

När uppstår flockimmunitet?

Den 16 april sa statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten att Stockholm börjar uppvisa tecken på flockimmunitet.

– Vi är nära en nivå när vi, enligt våra modellerare, börjar se en effekt av flockimmunitet. Den totala flockimmuniteten ligger förmodligen en bra bit framåt. Vi vet inte exakt när, det beror på hur utvecklingen fortsätter, sa Anders Tegnell på en presskonferens.

Flockimmunitet uppstår när en stor andel av befolkningen är immun, antingen genom att de har fått smittan och tillfrisknat, eller att de har vaccinerats. När flockimmunitet har uppnåtts upphör eller minskar spridningen av smittan.

Anders Tegnell påminde dock om att flockimmunitet inte är en av- och på-knapp. Den följer en S-kurva.

– När fler och fler blir immuna i början händer inte speciellt mycket förrän man når 10, 15, 20 procent, då börjar man ganska snabbt få en ganska stor effekt av en flockimmunitet på hur snabbt smittan går. Det berömda R-talet minskar ganska snabbt från 2,5, som man har när man inte har några immuna, till lägre nivåer, sa han.

R-talet står för reproduktionstalet och anger hur många personer varje smittad person smittar i sin tur. Om R-talet är 1 betyder det att varje smittsam person sprider smittan vidare till en person.

Det är i Stockholm och de delar av Sverige som har haft mest smittspridning som Folkhälsomyndighetens modellerare, samt även externa modellerare, har sett en liten effekt av flockimmunitet.

Enligt Folkhälsomyndigheten behöver 50 procent av befolkningen, eller möjligen något mer, vara immun för att smittspridningen ska plana ut.

Men matematikprofessorn Tom Britton vid Stockholms universitet har i en beräkning 6 maj landat i att flockimmunitet kan uppstå mot covid-19 redan vid 40 eller 45 procent.

– Det skulle innebära att smittspridningen i Stockholm skulle stanna av i mitten av juni, säger Tom Britton till SvD.

När beräkningen först presenterades hade den inte genomgått peer review, men nu har studien publicerats i Science.

Vilket kommer först, flockimmunitet eller ett vaccin?

– Jag skulle satsa på att vi når immunitetsnivån genom att folk blir sjuka innan ett vaccin blir tillgängligt. Däremot kommer ett vaccin hur som helst vara viktigt för att skydda utsatta grupper. För smittan kommer inte att försvinna. Det kommer finnas grupper i samhället där man inte har så hög immunitet och där man kan tänka sig mindre utbrott, säger Anders Tegnell.

Hur många har utvecklat antikroppar i andra länder?

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, visar tidiga studier i USA, Europa och Asien att mellan en och tio procent har utvecklat antikroppar mot det nya coronaviruset.

– En relativt låg andel av befolkningen har antikroppar mot covid-19, vilket betyder att merparten av befolkningen fortfarande är mottaglig för viruset, sa WHO-chefen Tedros Adhanom Gehbreyesus på en pressträff den 11 maj.

Preliminära resultat från en stor spansk studie tyder på att fem procent av den spanska befolkningen har utvecklat antikroppar mot coronaviruset. Studien har utförts av Carlos III-institutet och den spanska motsvarigheten till SCB och omfattar 90 000 personer från 36 000 hushåll, rapporterar bland andra New York Times.

Kan man smittas två gånger av viruset?

Det har förekommit enstaka fall i Kina där människor som har tillfrisknat från covid-19 ska ha insjuknat igen. Men bedömningen som Världshälsoorganisationen, WHO, och flera andra experter gör är att det sannolikt handlade om att personerna egentligen inte hade blivit av med viruset ordentligt.

Även i Sydkorea har över 260 personer rapporterats ha smittats av coronaviruset två gånger. Men senare har landets kommitté för smittskydd konstaterat att det berodde på att analysmetoden PCR detekterade döda rester av viruset, rapporterar The Korea Herald.

Enligt kommittén skiljer sig det nya coronaviruset från till exempel HIV genom att det inte tränger in i mänskliga cellkärnor och kan därför inte ligga latent där i väntan på att aktiveras på nytt.

– Det betyder att det inte orsakar kronisk infektion eller återaktivering, säger läkaren Oh Myoung-don som leder kommittén.

Hur påverkar det om viruset muterar?

Även om det är troligt att personer som tillfrisknar från covid-19 utvecklar immunitet så lyfter barnläkaren Peter Jung i USA risken för att viruset kan mutera. Det kan förändra läget.

– Precis som influensa kan mutera så kan covid-19 göra det, vilket kan leda till att en individ kan smittas på nytt, säger han till Huffington Post.