Det här vet vi om immunitet mot covid-19

2020-05-20 16:03  

Kunskapsläget kring immunitet mot covid-19 är oklart. Sju procent av stockholmarna har utvecklat antikroppar, enligt nya siffror från Folkhälsomyndigheten. Här samlar vi nyheter som rör immunitet.

Texten uppdateras.

Senaste nytt:

  • Den första analysen av 1 104 insamlade blodprov under vecka 18 visar att 7 procent av stockholmarna har utvecklat antikroppar.
  • Siffrorna för Skåne och Västra Götaland var lägre, 4,2 respektive 3,7 procent.
  • Analysen visar också skillnader mellan åldersgrupper. Lägst andel med antikroppar fanns i åldersspannet 65-70 år.

Sverige och flockimmunitet

Den 16 april sa statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten att Stockholm börjar uppvisa tecken på flockimmunitet.

– Vi är nära en nivå när vi, enligt våra modellerare, börjar se en effekt av flockimmunitet. Den totala flockimmuniteten ligger förmodligen en bra bit framåt. Vi vet inte exakt när, det beror på hur utvecklingen fortsätter, sa Anders Tegnell på en presskonferens.

Flockimmunitet uppstår när en stor andel av befolkningen är immun, antingen genom att de har fått smittan och tillfrisknat, eller att de har vaccinerats. När flockimmunitet har uppnåtts upphör eller minskar spridningen av smittan.

Anders Tegnell påminde dock om att flockimmunitet inte är en av- och på-knapp. Den följer en S-kurva.

– När fler och fler blir immuna i början händer inte speciellt mycket förrän man når 10, 15, 20 procent, då börjar man ganska snabbt få en ganska stor effekt av en flockimmunitet på hur snabbt smittan går. Det berömda R-talet minskar ganska snabbt från 2,5, som man har när man inte har några immuna, till lägre nivåer, sa han.

R-talet står för reproduktionstalet och anger hur många personer varje smittad person smittar i sin tur. Om R-talet är 1 betyder det att varje smittsam person sprider smittan vidare till en person.

Det är i Stockholm och de delar av Sverige som har haft mest smittspridning som Folkhälsomyndighetens modellerare, samt även externa modellerare, har sett en liten effekt av flockimmunitet.

Enligt Folkhälsomyndigheten behöver 50 procent av befolkningen, eller möjligen något mer, vara immun för att smittspridningen ska plana ut.

Men matematikprofessorn Tom Britton vid Stockholms universitet har i en ny beräkning 6 maj landat i att flockimmunitet kan uppstå mot covid-19 redan vid 40 eller 45 procent.

– Det skulle innebära att smittspridningen i Stockholm skulle stanna av i mitten av juni, säger Tom Britton till SvD.

Den nya beräkningen har ännu inte genomgått kvalitetsgranskning i så kallad peer review.

Vilket kommer först, flockimmunitet eller ett vaccin?

– Jag skulle satsa på att vi når immunitetsnivån genom att folk blir sjuka innan ett vaccin blir tillgängligt. Däremot kommer ett vaccin hur som helst vara viktigt för att skydda utsatta grupper. För smittan kommer inte att försvinna. Det kommer finnas grupper i samhället där man inte har så hög immunitet och där man kan tänka sig mindre utbrott, säger Anders Tegnell.

Vad är oklart när det gäller immunitet?

Än så länge är det oklart hur länge en person är immun efter att ha fått covid-19 och sedan tillfrisknat. Folkhälsomyndigheten bedömer att den som har antikroppar i blodet efter en covid-19-infektion har "någon form av skydd" när denne träffar på viruset en annan gång.

Men skyddet tros minska gradvis under det första året. Och på längre sikt varierar sannolikt skyddet mellan individer.

– Hittills har vi inte sett konklusiva bevis på exakt hur lång immuniteten är. Det tar lång tid att veta hur långvarig den är eftersom det måste gå en viss tid innan man kan testa igen, säger Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Dessutom är det oklart om antikroppar i blodet räcker för att utveckla immunitet mot att smittas igen. Världshälsoorganisationen, WHO, varnade den 24 april för att antikroppar i blodet inte behöver betyda att individen har utvecklat immunitet mot smittan. Det kan vara så att det också behövs cell-medierad immunitet, till exempel bildandet av T-celler, som känner igen och slår ut celler som har infekterats av viruset.

”Fram till den 24 april 2020 har ingen studie utvärderat huruvda antikroppar mot sars-cov-2 ger immunitet mot ny infektion av detta virus hos människor”, skrev WHO.

Meddelandet ledde till viss uppståndelse och organisationen publicerade senare ett förtydligande på Twitter. Där framgår att WHO bedömer att människor som smittas av covid-19 utvecklar ett antikroppssvar som ger "en viss nivå av skydd."

Vad görs för att förbättra kunskapsläget?

Den 17 april berättade avdelningschef Karin Tegmark Wisell att Folkhälsomyndigheten har vänt sig till externa experter för att få en bättre bild av kunskapsläget. Det handlar om att samla in information både från andra coronavirus, kinesiska erfarenheter från det nya coronaviruset samt experimentell kunskap.

– Man kan titta i labb och se om de antikroppar som bildas neutraliserar virusets förmåga att infektera nya celler. Virus lever inne i celler och för att gå in i en ny människa, en ny värd, måste det kunna ta sig in i cellen. I labbet häller man serum från en patien som varit sjuk i en cellodling och ser om man kan infektera virus i cellerna, sa hon.

Sådana labbexperiment kallas för neutralisationstest och görs för att ta reda på om immuniteten skyddar mot infektion.

Syftet med att samla in kunskap om immunitet från externa experter är att Folkhälsomyndigheten ska försäkra sig om att man gör de rätta bedömningarna i sina rekommendationer till exempel för personal som jobbar i äldrevården.

När kan tester för immunitet komma igång?

Regeringen berättade den 30 april om sina ambitioner att få igång storskaliga antikroppstester. I första hand handlar det om personal i samhällsviktiga verksamheter och företag.

Folkhälsomyndigheten håller på att samla in blodprover för att få en bild av antikroppsproduktionen hos befolkningen. 1 200 blodprover ska samlas in under åtta veckor under våren.

Den första analysen, som har gjorts av 1 104 prover som samlades in under vecka 18, visar som väntat störst andel positiva antikroppstester i Stockholm. 7,3 procent av de insamlade blodproverna från Stockholm var positiva, vilket kan jämföras med 4,2 procent i Skåne och 3,7 procent i Västra Götaland.

Enligt Folkhälsomyndigheten speglar siffrorna det läge som epidemin hade nått tidigare i april, eftersom det dröjer några veckor innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar.

Analyserna visar också en skillnad mellan olika åldersgrupper. Det var vanligast med antikroppar mot covid-19 bland personer mellan 20 och 64 år. 6,7 procent av proverna var positiva i den gruppen.

Det kan jämföras med 4,7 procent i åldersgruppen 0-19 år och 2,7 procent i åldersgruppen 65-70 år. Statsepidemiolog Anders Tegnell tycker att det är positivt att färre i den äldre åldersgruppen har utvecklat antikroppar:

– Det är ett tecken på att den gruppen är ganska bra på att hålla sig isolerad och skydda sig själva, säger han.

Vilka analysmetoder används?

Analyserna av de blodprov som har samlats in under vecka 18 gjordes i samarbete med Scilifelab och KTH.

Tidigare har Folkhälsomyndigheten berättat för Ny Teknik att fyra olika analysmetoder skulle utvärderas.

Funkar inte alla tester?

Nej, inte tillräckligt bra. Det har kommit rapporter från flera håll i världen om antikroppstester som inte håller måttet. Forskare vid University of California har utvärderat 12 olika tester och kommit fram till att endast tre var tillräckligt bra.

Storbritanniens köp av miljontals hemmatester för antikroppar från bolag i Kina visade sig vara bortkastade pengar, rapporterar The New York Times. I en utvärdering av University of Oxford kom forskare fram till att testerna inte var tillräckligt exakta.

Hur många människor tros vara immuna i dagsläget?

Det är svårt att svara på eftersom osäkerheterna är så stora. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, visar tidiga studier i USA, Europa och Asien att mellan en och tio procent har utvecklat antikroppar mot det nya coronaviruset.

– En relativt låg andel av befolkningen har antikroppar mot covid-19, vilket betyder att merparten av befolkningen fortfarande är mottaglig för viruset, sa WHO-chefen Tedros Adhanom Gehbreyesus på en pressträff den 11 maj.

Preliminära resultat från en stor spansk studie tyder på att fem procent av den spanska befolkningen har utvecklat antikroppar mot coronaviruset. Studien har utförts av Carlos III-institutet och den spanska motsvarigheten till SCB och omfattar 90 000 personer från 36 000 hushåll, rapporterar bland andra New York Times.

Låga siffror har tidigare rapporterats från kinesiska Wuhan. Där hade mellan två och tre procent av de testade personerna antikroppar.

I Sverige tyder de första analyserna på insamlade blodprov under vecka 18 som Folkhälsomyndigheten har gjort i samarbete med Scilifelab på att sju procent av stockholmarna har utvecklat antikroppar.

Tidigare tester av drygt 500 medarbetare på Danderyds sjukhus har indikerat att omkring 20 procent av personalen har utvecklat antikroppar.

Vad är rådet till dem som har haft covid-19 och tillfrisknat?

– Den allmänna bedömningen är att det ger ett visst skydd, därmed är man skyddad för tillfället. Men det kanske inte gäller på individnivå, det är som för alla sjukdomar, det finns individer som inte utvecklar ett starkt skydd och andra som gör det lite bättre. Och så kommer det väl att vara, säger Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Men är rådet att dessa personer alltså kan leva som vanligt?

– Ja, det är osannolikt att de blir smittade igen den här säsongen, säger Anders Wallensten.

Så om man i dagsläget är säker på att man har haft covid-19, är det då okej att för egen del lätta på restriktionerna och till exempel trängas på en uteservering eller träffa äldre anhöriga?

– Vi har inte riktigt landat i om man ska kunna bete sig annorlunda då, men det är klart att det är mycket mindre sannolikhet att du då bär på smittan igen. Det är lite svårt att säga. Sedan har det ett symbolvärde att vi alla ska hjälpas åt. Om några börjar trängas på uteserveringar är det svårt att veta att just den personen har haft smittan, och så vidare, säger Anders Wallensten till TT.

Kan man smittas två gånger av viruset?

Det har förekommit enstaka fall från Kina där människor som har tillfrisknat från covid-19 ska ha insjuknat igen. Men bedömningen som Världshälsoorganisationen, WHO, och flera andra experter gör är att det sannolikt handlade om att personerna egentligen inte hade blivit av med viruset ordentligt.

Även i Sydkorea har över 260 personer rapporterats ha smittats av coronaviruset två gånger. Men nu uppger landets kommitté för smittskydd att det berodde på att analysmetoden PCR detekterade döda rester av viruset, rapporterar The Korea Herald.

Enligt kommittén skiljer sig det nya coronaviruset från till exempel HIV genom att det inte tränger in i mänskliga cellkärnor och kan därför inte ligga latent där i väntan på att aktiveras på nytt.

– Det betyder att det inte orsakar kronisk infektion eller återaktivering, säger läkaren Oh Myoung-don som leder kommittén.

Hur påverkar det om viruset muterar?

Även om det är troligt att personer som tillfrisknar från covid-19 utvecklar immunitet så lyfter barnläkaren Peter Jung i USA risken för att viruset kan mutera. Det kan förändra läget.

– Precis som influensa kan mutera så kan covid-19 göra det, vilket kan leda till att en individ kan smittas på nytt, säger han till Huffington Post.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer