SAMHÄLLE

Den har tvåhundra år på nacken – nu är jordkällaren glödhet igen

Så här kunde jordkällare konstrueras förr i tiden i Sverige.

Intresset för hemberedskap, självhushåll och egna odlingar växer och då gör en gammal trotjänare comeback. Den svala jordkällaren är glödhet.

Publicerad Uppdaterad

Första gången Kjell Gustafsson höll kurs i vård och renovering av jordkällare undrade han om han kommit rätt när han möttes av ett rum fyllt av unga kvinnor.

– Men det var rätt. Och så har det varit ganska genomgående.

Kjell Gustafsson håller ofta sina kurser genom länsstyrelserna. De brukar bli fullbokade direkt.

Den typiska kursdeltagaren beskriver han som en kvinna som börjat odla, en del för att det ger dem lugn i själen, andra för att de vill veta vad de ger sina barn att äta.

– Och plötsligt har de 150 kilo potatis och tänker "Jösses, vad gör jag nu?".

Potatisens genombrott

Det är här jordkällaren kommer in i bilden. Anorna går ända tillbaka till potatisens genombrott i Sverige.

– Vi hade ju potatis, men det var bara det att man var ju så skeptisk mot den. Tills en adlig kvinna som hette Eva Ekeblad kom på att man kan bränna brännvin av potatis – och då small det ju till.

– Sedan var det en bra basföda, det har vi ju kvar fortfarande. Hur skulle det vara i ett hushåll i dag utan potatis?

Potatisen trivs bra i jordkällaren. Arkivbild.
Högt på önskelistan. Arkivbild.

Det finns jordkällare från 1800-talet som fortfarande är i bruk. Men skulle potatis och palsternackor börja skrumpna "som en gammal gummkind" är luftfuktigheten för låg. Den optimala luftfuktigheten är hela 85–90 procent.

– Många reagerar på att det är fuktigt när det droppar i taket. Men det är inte så konstigt, när den varma sommarluften kommer in i den kalla källaren, då kondenserar det ju.

Går att rädda

Att bygga en ny jordkällare kräver bygglov från kommunen. Majoriteten av dem som kommer till Kjell Gustafssons kurser är där för att lära sig ta hand om äldre jordkällare. Han betonar att de allra flesta, oavsett om de stammar från beredskapstiden eller tidigare, går att rädda.

– Huvudsaken är att de är täta och att ventilationen fungerar. Om det droppar in är det något fel med täckningen. Det kan ha vuxit träd eller buskar med rötter som söker sig in.

Allt fler är intresserade av odling och självhushåll. Jordkällaren är perfekt att lagra skörden i. Arkivbild.

Det första man ska titta på är jordkällarens valv.

– De allra flesta har ett valv precis som i en kyrka. Där ska det ju inte vara stenar som har ramlat ut för då har ju spänningen försvunnit och det kan ramla ur fler.

Det vanligaste problemet Kjell Gustafsson stöter på är att ventilationen täppts till, en jordkällare måste ha ett in- och utflöde.

– Har du inget luftflöde så får du den där äckliga källarlukten. Och den ger smak också.

Ventilationen är oftast en kanal snett upp från bakre väggen eller taket. Luftväxlingen sker genom ventilationsöppningar i eller i anslutning till dörrarna. Dörrarna är också en av de saker man ofta behöver åtgärda på gamla jordkällare.

Orsakar sprickor

Om det blåser i träd eller buskar som fått rötter ovanpå jordkällaren kan det uppstå vibrationer som orsakar sprickor.

– Om man upptäcker att det droppar in från taket måste man rensa bort det isolerande jordlaget och lägga ny täckning.

Förr i tiden använde man näver, i dag rekommenderar Kjell Gustavsson modernare lösningar som isoleringsmatta eller dammduk. Ovanpå det ett jordlager på 50–70 centimeter jord där det med tiden växer gräs.

Perfekt öltemperatur

Finns det då något som inte ska förvaras i jordkällaren?

– Lök trivs inte i fukten. Och när det gäller äpplen så brukar jag säga ställ dem på norrsidan av huset med filt över för de klarar också minusgrader ganska bra.

Perfekt jordkällartemperatur är mellan fyra och sex plusgrader på vintern och åtta till tio på sommaren. En vanlig kommentar på kurserna är att det är exakt rätt temperatur för öl. Även vin kan med fördel placeras i jordkällaren.

Men om man tänker sig lagra viner under längre tid tipsar Kjell Gustafsson om att sätta en genomskinlig plastpåse över.

– Fukten gör att etiketterna lossnar annars. Då vet man inte om det är ett vin för 800 eller 79 kronor.

FAKTA

Jordkällare

Jordkällare finns i hela landet, men de skiljer sig åt beroende på var de byggts.

I Småland är det ofta gråsten som man plockat upp på åkrarna. I Mälardalen har nästan varenda källare tegelvalv – där rådde det byggboom och man kunde köpa sekunda stenar billigt. I Bergslagen hittar man nästan genomgående valv av slaggsten. Principen är att man tagit det som funnits till hands och som varit billigt.

Det går också att datera jordkällare någorlunda utifrån hur de är byggda. På 1800-talet var de i regel byggda i natursten, på 1900-talet användes huggen sten. Senare byggde man med cement.

I takt med att fler hushåll fick kylskåp slutade jordkällarna användas.