Japansk månlandning med svenska månhuset och grävskopan misslyckades
Under torsdagskvällen försökte den japanska rymdfarkosten Resilience landa på månen. Med sig hade den ett litet rött hus med vita knutar samt en svensk grävanordning från Epiroc. Men landningen misslyckades.
Den 15 januari sköts rymdsonden Resilience upp från Kennedy Space Center i Florida. Sonden är det japanska bolaget Ispace andra månlandare, och tanken var att den skulle landa klockan 21:17 under torsdagskvällen.
Men när livesändningen från Ispace avbröts nära 20 minuter senare var det fortfarande oklart hur landningen hade gått.
Några timmar senare skrev Ispace på X att man inte har lyckats etablera kontakt med månlandaren. Ytterligare några timmar senare meddelade Ispace att man ännu inte fått kontakt och att uppdraget avslutas:
”Kontrollcentralen har fastställt att det är osannolikt att kommunikationen med landaren kommer att kunna återupprättas och att fullföljandet av Success 9 därför inte är möjligt. Det har beslutats att avsluta uppdraget.”
– Eftersom det för närvarande inte finns någon utsikt för en lyckad månlandning, är vår högsta prioritet att snabbt analysera den telemetridata vi hittills har samlat in och arbeta målmedvetet för att identifiera orsaken, sa Takeshi Hakamada, vd för Ispace, i ett uttalande.
Annons
Här i spelaren nedan går det att se livesändningen i efterhand:
Resilience bar med sig en 5 kg tung strövare, en liten månbil, som skulle rullas ut på månytan efter landningen. Och strövaren bar i sin tur med sig två svenska bidrag: ett konstverk, och en grävskopa.
Det svenska månhuset
Svenska konstnären Mikael Genberg har länge haft en dröm om en röd stuga med vita knutar på månen. När tanken först slog honom var det dock ett något större hus som skulle placeras på månen. Det som är fastspänt på strövaren Tenacious är 12x10x8 cm.
Månhuset har varit tänkt att placeras på marken för att fotograferas av strövarens kameror. Men först skulle huset släppas ner från strövaren efter att en bra plats hittats, och då skulle månhuset alltså genomföra sin egen månlandning.
– Även om det bara är 8 centimeter det ska falla, så är det ändå 8 centimeter. Det kan räcka med en liten sten som ligger på fel plats så kan det studsa innan det landar, sade Mikael Genberg till Ny Teknik före uppskjutningen i januari.
På ena kortsidan av rovern sitter Mikael Genbergs röda stuga.ispace
Epirocs skopa
Månhuset sitter på strövarens ena kortsida, och på den andra kortsidan sitter en grävskopa från svenska Epiroc. Ispace har fått i uppdrag av Nasa att samla in och analysera månjord, och till sin hjälp hade de alltså vänt sig till det svenska gruvteknikbolaget.
Annons
Uppdraget har varit att samla in 50 gram regolit, månjord. Epiroc har stått för hela grävfunktionen, både själva skopan som ska gräva, elektronik och mjukvara. För bolaget har det krävt andra tester än de är vana vid, för att se till att skopan gör det den ska när den väl är på plats.
Tester har bland annat gjorts hos Ispace dotterbolag i Luxemburg där det finns ett artificiellt månlandskap. Men de första testerna gjordes hemma hos en av ingenjörerna på bolaget.
– Det har varit ett enormt engagemang och många som arbetat i projektet har lagt tid och själ i det. En av ingenjörerna arbetade även hemma i källaren där han tog fram en egen liten skopa och började testa med att skopa kattsand för att han hade ett sådant enormt intresse, sade Miriam Bergvall, som är ansvarig för partnerskap och förvärv på underjordsdivisionen på Epiroc, till Ny Teknik före uppskjutningen.
