Ygeman: ”Det måste gå snabbare att bygga elnät”

2019-02-07 06:00  

Anders Ygemans uppgift i den nya regeringen är att driva på energiomställningen och digitaliseringen av Sverige. Med den portföljen klev han rakt in i hetluften.

När Ny Teknik träffar den nye energi- och digitaliseringsministern har han haft jobbet i nio dagar. Men han har fått det hett om öronen från start, så pass att Ny Teknik redan har publicerat två nyhetsartiklar från intervjun.

Den ena rykande dagsaktuella frågan rör Dagens Nyheters avslöjanden om säkerhetsbrister på statliga Svenska kraftnät.

Den andra handlar om växande oro i flera västländer för kinesiskt spioneri via telekomjätten Huawei. Bolaget är en viktig leverantör av 5g-utrustning i Sverige samtidigt som anklagelser i USA gör gällande att företaget har försökt stjäla företagshemligheter från en konkurrent.

"Göra Sverige grönare, starkare och smartare"

Sveriges nye energi- och digitaliseringsminister tar emot på sitt luftiga arbetsrum på näringsdepartementet. Bokryggarna bakom skrivbordet vittnar om ett intresse för skönlitteratur och natur. Anders Ygeman svarar lågt och eftertänksamt på frågorna om Svenska kraftnät och Huawei. När frågorna får en mer allmän karaktär lyser han upp.

– Jag tycker att det är väldigt roliga frågor jag har fått ansvar för. Det är två av de stora framtidsfrågorna, både hur vi klarar omställningen till 100 procent förnybart och hur vi ska dra nytta av digitaliseringen, säger han.

Vilken ser du som den viktigaste frågan inom respektive område?

– På energiområdet handlar det om att göra Sverige grönare och nå målet om 100 procent förnybar energi, samtidigt som vi ska klara att göra Sverige starkare genom att säkerställa att vi kan leverera energi till industrin i Sverige över hela landet till konkurrenskraftiga priser. På digitaliseringsområdet handlar det om att göra Sverige smartare och dra nytta av digitaliseringsmöjligheter. Där tror jag att vi har de största vinsterna framför oss.

Ministern: Deklarationen en framgångssaga

På frågan vilka vinster han ser framför sig lyfter Anders Ygeman upp tre områden: sjukvården, myndighetskontakter och polisen. Med e-hälsolösningar ska patienter kunna mötas i ett tidigare skede än i dag. Gemensam journalföring ska effektivisera vården och genom patientdata som samlas in och bearbetas ska folkhälsovinster kunna göras.

Deklarationen ser han som en digital framgångssaga. Få svenskar deklarerar manuellt. Inom polisen har nya it-system frigjort resurser för poliser i yttre tjänst, enligt digitaliseringsministern.

– Jag tror du kan gå igenom alla samhällssektorer och se att vi har kommit en liten bit på väg, men vi har stora möjligheter framför oss, säger han.

"Måste gå snabbare att få koncessionerna på plats"

Målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 ska nås genom energieffektivisering och utbyggnad av förnybara energikällor som vind- och solkraft. Här vill energiministern försöka höja det statliga solcellsstödet igen, efter att stora delar togs bort när M-KD-budgeten klubbades i riksdagen.

I näringslivet klagar många på problem i omställningen i samband med långa tillståndsprocesser, samtidigt som Energimyndigheten har pekat på att det brådskar att bygga ut de förnybara energikällorna, vad planerar du att göra där?

– Vi har ett antal motstående intressen i Sverige, det finns de som störs av landskapsbilden och ljuden av vindkraftverk och det finns också försvarsintressen. Vi måste väga de intressena mot varandra och se till att vi får tillräckligt mycket förnyelsebar energi och samtidigt tillgodose människors behov av vettig livsmiljö och försvarets intresse av inflygningsbanor och i den mån det går korta projektering och handläggningstider.

På energiområdet talas mycket om utmaningen att se till att effekten i elsystemet räcker till samt om kapacitetsproblem i elnätet, framför allt kring storstäder, hur ska dessa utmaningar tacklas?

– Dels handlar det om utbyggnad av elnätet, både för att snabbare kunna bygga ut om man har ett nytt bostadsområde eller ny industri. Det måste helt enkelt gå snabbare att få koncessionerna på plats. Dels handlar det om att bygga mer överföringskapacitet mellan norr och syd. En rätt stor del av elproduktionen sker i norr och en rätt stor del av konsumtionen sker i söder, säger Anders Ygeman.

"Om fem år är vi på god väg"

En lösning som han också lyfter upp rör avtal mellan elbolag och industrier som gör det möjligt för industrin att anpassa sin elanvändning efter situationen i elnätet. Under kalla dagar, när många behöver el, kan industrin dra ner sin elanvändning.

– Det är kostnadseffektivt åt båda hållen. Industrierna som är anpassningsbara får då betydligt billigare el och samhället får tillgång till effekt till ett billigare pris än man annars hade fått. Om man bygger ut kapaciteten så att man bara klarar den kallaste dagen blir det väldigt dyrt.

Fortsatta investeringar i elnätet kommer att behövas, enligt energiministern. Det gäller att se till att det finns el på den plats och vid det tillfälle när den behövs. Smartare styrning av elnätet och lagring av el ska minska problemet med kapacitetsbrist.

Om fem år, tror du att vi har fått bukt med problemen med effektbrist och kapacitetsbrist och ändå lyckats styra om till mer förnybart?

– Jag tror möjligtvis att fem år är lite kort sikt. Det är inte så att vi har stora problem i dag, men vi har problem framför oss. I takt med att man tror att reaktorer kommer att avvecklas ökar problemet med effektbrist, då måste man bygga ut de här andra sakerna vi pratar om. Men om fem år är vi på god väg med alla de tre områden som du tog upp. Vi har kortat tiden för koncessioner för byggande av elnät, vi har byggt ut elnätet, vi har fått bättre överföringskapacitet, och har nog kommit en bit i alla fall på de här andra frågorna.

Anders Ygeman

Ålder: 48 år.

Utbildning: Två års social linje på gymnasiet, en termins kriminologi på universitetet.

Familj: Hustru och två barn.

Bor: I Årsta i södra Stockholm.

Fritidsintressen: Friluftsliv, fotboll, ett visst teknikintresse. ”Jag leker en del med Arduino med min son. Det är motsvarigheten till Raspberry Pi, men med lite mer styr och regler.”

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt