”Vi får en långsammare digitalisering i Sverige”

2019-03-07 06:00  

Tilldelningen av spektrum för 5g-nätverk i Sverige och Europa kommer för sent och är för dyr. Det anser de analytiker, operatörer och leverantörer som Ny Teknik har talat med.

USA är redan igång. Kina har delat ut spektrumtillstånd och planerar en aggressiv utrullning. Och Europa?

– Jag tror man kan konstatera att Europa inte tillhör 5g-teknikens förtrupper, säger John Delaney, analytiker på konsultfirman International Data Corporation.

Den europeiska ambivalensen har i flera år irriterat telekomleverantörerna, som numer öppet kritiserar EU-ländernas obeslutsamhet. Kritiken handlar dels om spektrumtilldelning, eller rättare sagt bristen på den: EU-länderna har tagit god tid på sig att enas kring vilka 5g-spektrum som ska göras tillgängliga och utan spektrum blir det inga nya mobilnät.

Dels handlar kritiken om att de spektrum som faktiskt har delats ut har sålts via auktioner för häpnadsväckande summor.

Den 2 oktober 2018, dagen efter att amerikanska Verizon haft premiär för sitt första kommersiella 5g-nät, sålde den italienska regeringen tillstånd för 7,6 miljarder dollar.

Riktigt så barskrapade blev inte de svenska operatörerna Telia och Net4Mobility (Telenor och Tele2) när de pungade ut med 2,8 miljarder kronor i den svenska spektrumauktionen förra året för 700-megahertzbandet. Å andra sidan fick de bara 20 megahertz vardera på det bandet. Det är inte på de frekvenserna som de mest kittlande 5g-tillämpningarna uppnås.

”Omöjligt att rulla ut kommersiella 5g”

Därför var det inte så konstigt att Börje Ekholm, vd för Ericsson, använde sitt tal på mobilmässan MWC i februari till att ryta ifrån.

– I USA finns det redan kommersiella nätverk i bruk. Under andra hälften av året kommer vi att se kommersiell 5g-trafik i östra Asien. Men i Europa är spektrumtilldelningen inte löst än. Det är bara mindre än hälften av alla länder i Europa som har hållit auktioner för 5g-spektrum. Det gör det omöjligt att rulla ut kommersiella 5g-nätverk i nuläget, sa Börje Ekholm under en fullsatt presskonferens på MWC.

Långsam spektrumtilldelning är en bromskloss för europeiska operatörer. Dyra spektrumlicenser innebär ytterligare fördröjningar då operatörerna inte har samma ekonomiska utrymme i att investera i den nya teknik som krävs för att göra verklighet av 5g-nätverken.

Konsekvensen kan bli ödesdiger, menar Bengt Nordström, vd på konsultbolaget Northstream.

– Vi får en långsammare digitalisering i vår region jämfört med USA, Kina, Japan och Sydkorea. Det är många tidigare studier som visat att det finns en koppling mellan utbyggd mobiltelefoni och högre bnp-tillväxt.

Bengt Nordström anser att det vid sidan om spektrumfrågan behövs en konsolidering av EU-ländernas respektive marknader. Den hårda konkurrensen mellan ett stort antal operatörer, en situation som EU-kommissionen gärna slår vakt om, pressar priserna och gör operatörerna än mer obenägna till utbyggnad av 5g-näten.

– Europeiska operatörers försiktighet kommer av konkurrensklimatet, den kommer av att vi inte har tillräckligt snabb tilldelning av spektrum och den kommer av hur licensiering av spektrum går till, med dyra auktioner och för korta licensperioder jämfört med andra länder. EU-kommissionärerna tittar bara på låga bredbandspriser och det har vi, men då hämmar det investeringarna. De länder som driver på med 5g begriper att de utöver att digitalisera sina samhällen och ge sina invånare nya tjänster också skapar konkurrensfördelar. Då kan deras egna industrier exportera sina tjänster och produkter till andra länder, säger Bengt Nordström.

Kenneth Fredriksen, Sverige-chef för Huawei, delar den uppfattningen.

– Det kommer att ta lång tid innan vi ser avancerade 5g-tjänster här, med den färdplan som ligger på bordet i dag. Jag skulle gärna ha sett att vi haft spektrumtilldelning för länge sedan. Vi försöker få ut budskapet om vad den nya tekniken kan göra och varför den är så viktig. Konnektivitet är fundamentalt och det kommer att bli ännu viktigare för ekonomisk tillväxt framöver. Då är det självklart att de som har bäst teknik och konnektivitet kommer att positionerna sig högre upp i värdekedjan än de som släpar efter.

Fredrik Jedling, nätverkschef för Ericsson, tycker att man ”borde se spektrum som en naturresurs istället för att försöka ta för mycket betalt direkt”.

– Det skulle kunna gagna utvecklingen ganska rejält.

PTS: Dyra tillstånd inget självändamål

Men Anna Beckius, tillförordnad chef för enheten för spektrumanalys på Post- och telestyrelsen, PTS, säger att myndigheten inte har ”höga auktionslikvider som självändamål”.

– När det är nödvändigt att ha ett urvalsförfarande, mer populärt kallat auktion, så har vi det. Men det är ingen självklarhet och det är något vi utreder noga.

Beckius uppger att det är en balansgång för myndigheten, mellan ambitionen att nå en effektiv spektrumanvändning i frekvensutrymmet och ambitionen att undvika en brist på spektrum.

– PTS har sett ett behov av att tilldela nationella blocktillstånd för att undvika koordineringsproblem, något som skulle fördröja 5g-utrullningen. Men baksidan av det är ju att ju färre tillstånd som tilldelas, desto större risk är det att priserna går upp i auktionen. Och det är inget som PTS vill, men vi behöver göra det. Auktioner blir ett verktyg för att tilldela frekvenser till den som har störst efterfrågan.

För svensk del har alltså Telia, Telenor och Tele2 nu nationella blocktillstånd – till skillnad från geografiskt avgränsade tillstånd – att använda frekvensbandet på 700 megahertz. Men de mest attraktiva spektrumen vad gäller 5g finns på mellanbanden runt 3,5 gigahertz och millimeterbanden som för svensk del innebär 24,25-27,5 gigahertz.

På både mellanbanden och millimeterbanden blir det möjligt att bygga mobila nätverk som har en helt annan prestanda än dagens moderna 4g-nätverk.

Post- och telestyrelsens tidplan är att påbörja en auktion för nationella tillstånd på 3,5-bandet i december, samt att utan auktion ge lokala tillstånd för licenser på delar av banden före 2020. Vad gäller tilldelning på millimeterbanden uppger PTS att man inte ”kommit alls lika långt”.

– Tågordningen är 700 megahertz, 3,5 gigahertz och 26 gigahertz. På 26-bandet tittar vi på hur bandet ska harmoniseras internationellt och har inte beslutat om val av tilldelningsmetod, säger Anna Beckius.

– För svensk del tycker jag inte spektrumtilldelningen stuckit ut som värre än något annat europeiskt land, säger Bengt Nordström.

Fredrik Jedling anser att de nordiska operatörerna ”ligger i första fållan”.

– De mer framåtlutade operatörerna kommer säkert att jobba med 5g första halvåret 2019 i en eller annan form. Med olika typer av utbyggnadsgrad, det börjar ju ofta smått.

”Ska uppgradera vårt 4g”

I december 2018 invigde Telia och Ericsson Sveriges första 5g-nät vid Kungliga Tekniska Högskolan. Men jämfört med Verizons kommersiella lansering två månader tidigare var det mer symbolik än något annat.

Telia planerar sina första kommersiella 5g-nät först 2020, just för att det är först då de svenska operatörerna kommer att ha tillgång till de nödvändiga spektrumtillstånden.

Och när man hör Björn Lindberg, nätexpert på Tele2, beskriva planerna är de något mindre glamourösa än vid Ericssons och Telias invigning, då man ringde upp prins Daniel i vad som beskrevs som ett ”första 5g-uppkopplat samtal”.

– Vi kommer inom kort att uppgradera vårt 4g-nät, vilket samtidigt blir början på vår utrullning av 5g. Det är ute under upphandling och vi har inte bestämt leverantör än. Det gör vi tillsammans med Telenor.

I Sverige är det bara 700-megahertzbandet som tilldelats. Vad betyder det för utrullningen här?

– Det man pratar om på 700 MHz är att man får en bred geografisk täckning så det är jätteviktigt att ha tillgång till de frekvenserna. Det betyder att vi i framtiden kan få 5g på landsbygden med den uppgraderade kapaciteten det medför. Men för de höga hastigheterna som det pratas kommer även tillgång till de högre frekvenserna att behövas.

Tillstånden för lågbandet såldes för 2,8 miljarder kronor. Vad betyder det för svensk 5g-utrullning?

– 700-auktionen var väldigt dyr i Sverige. Och beroende på vad de andra spektrumen landar på så...om priserna inte blir för höga har operatörerna råd med snabb utbyggnad så att svenska konsumenter och företag kan få nytta av 5g tidigt. Men kostar det en massa att köpa licenser begränsas ju utbyggnaden av det höga priset. Det finns inte hur mycket pengar som helst. Men vill man vara med på 5g så måste man investera, det är självklart, säger Björn Lindberg.

Har ni sagt när ni lanserar de första kommersiella 5g-näten?

– Ja, vi börjar utrullningen av 5g i år och räknar med att ge de första kunderna till 5g-funktionalitet 2020.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt