Vattenproblemet är grunden till cementkrisen: ”Har räknat fel”

2021-08-05 13:39  

Sverige riskerar cementbrist i höst, vilket kan få enorma konsekvenser. Orsaken är oenighet om hur man ska räkna på Cementas vattenpåverkan på Gotland.

Cementa har ansökt om förlängt och utökat täkttillstånd vid sitt kalkbrott på Gotland fram till 2041. De fick beviljat tillstånd av Mark- och miljödomstolen i januari 2020. Men flera överklagade den domen, däribland Cementa själva. Och i juli avvisade Mark- och miljööverdomstolen deras ansökan. 

Utifrån domstolen bedömning finns så pass stora brister i Cementas modeller att ett beslut inte kunnat tas. Det rör sig främst om delar av miljökonsekvensbeskrivningen.

– Domstolen har valt att fokusera på nollalternativet samt på den grundvattenmodellering som redovisas av bolaget. Och anledningen till det är att det är utgångspunkterna för bolagets hela miljökonsekvensbeskrivningen. Och om nollalternativet är skevt, blir följdbedömningarna också skeva. Det kan framstå som att avvisandet handlar om en teknikalitet, men det är det inte, säger Åke Mauritzson som är miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen.

Riskerna med att det blir fel med modellen är enligt flera myndigheter – Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning – att grundvattnet sjunker mer än vad Cementa har beräknat, samt att saltvatten kan tränga in i grundvattnet. Gotland har haft problem med just grundvattennivåerna på flera ställen under sommaren. 

Läs mer: Forskarens robot ska elektrifiera jordbruket

Olika tolkningar av nollalternativet

Nollalternativet är det som en planerad verksamhet ska jämföras med och definieras i miljöbalken som ”rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten inte påbörjas”

– Det är effekten av att tillstånd för den tillståndssökta verksamheten inte skulle medges. I det här fallet har vi ett tillstånd i två delar. Dels tillstånd till täktverksamhet, de ska bryta kalksten. Sen bedriver man dessutom vattenverksamhet, för att kunna bryta stenen behöver man kontinuerligt pumpa bort stora mängder vatten, säger Åke Mauritzson.  

Cementa lägger fram ett nollalternativ som är att verksamheten avslutas i oktober 2021. Därefter efterbehandlas och fylls täkterna succesivt under 20 år. Med detta kan grundvattenmodellen visa på förändringar fram till 2041 med utgångspunkt från dagens förhållanden. I framlagda argument trycker Cementa på att det nuvarande scenariot i verksamheten är den referens som bör användas, för att man har tillstånd att driva täktverksamhet fram till oktober i år. 

Flera av de klagande parterna anser dock att nollalternativet är felaktigt. Till exempel har både Naturvårdsverket och länsstyrelsen uttryck att Cementa förväxlat det med en nulägesbeskrivning. Åke Mauritzson lyfter fram vad effekterna blir om bolaget inte får fortsatt tillstånd, det vill säga det länsstyrelsen menar borde vara nollalternativet.

– Jo då får de inte längre pumpa bort något vatten. Och det betyder att då återfylls brottet succesivt och grundvattennivåerna stiger igen upp till någon viss nivå. Och den miljökonsekvens som ska värderas vid tillståndsprövningen är då den samlade effekten av att först pumpa bort det vattnet igen, och sen dessutom avsänka grundvattnet ännu djupare. Då de vill utöka sin verksamhet. Hela den miljöpåverkan ska beskrivas för den sökta verksamheten, säger Åke Mauritzson.

Läs mer: Kina tar snart världens första toriumreaktor i drift – så fungerar den

Tidsbegränsade tillstånd 

Länsstyrelsen, med flera, menar att det Cementa beskriver enbart är den tillkommande verksamheten och ytterligare avsänkningen av grundvattnet vilket är en felaktig utgångspunkt. Om Cementas nollalternativ godtas menar länsstyrelsen att verksamhetsutövare skulle kunna komma runt syftet med miljökonsekvensbeskrivningar. Genom att söka flera tidsbegränsade tillstånd till vattenverksamhet efter varandra skulle man då bara behöva redovisa påverkningen för den nya verksamheten. 

– Lek med tanken på att man väljer att söka tillstånd för ett år i taget istället för 20 år, då uppstår nästan ingen ökad avsänkning och nästan inget ökat influensområde per gång. Det handlar om i grunden om att ju större man gör täktgropen, desto längre ifrån den når miljöpåverkan, säger Åke Mauritzson.  

Ett korrekt nollalternativ har enligt både Länsstyrelsen och Naturvårdsverket tagits upp av Cementa, med namnet 2021Noll, men det har inte använts i jämförelserna. Och enligt Naturvårdsverket leder detta till att miljöpåverkan från den planerade verksamheten grovt underskattas. 

Varför de inte använt sig av det enligt Länsstyrelsen korrekta nollalternativet tycker Åke Mauritzson är konstigt. 

– Det skulle vara lika enkelt att stoppa in rätt utgångspunkter i den använda grundvattenmodellen. Varför de inte har gjort det vet jag inte. Att valet av nollalternativ är avgörande för utfallet i bolagets miljökonsekvensbeskrivning har vi påtalat redan i samrådet inför att bolaget skulle ta fram sina ansökningshandlingar, och därefter upprepat i yttranden till först Mark- och miljödomstolen och sedan Mark- och miljööverdomstolen, säger Åke Mauritzson.   

Cementa menar att den jämförelse som Naturvårdsverket och länsstyrelsen efterfrågar skulle vara missvisande. Enligt Cementa skulle en sådan jämförelse kräva många spekulativa antaganden om sådant som är oberoende av deras egen verksamhet. Cementa står därför fast vid ett nollalternativ som motsvarar de faktiska förhållandena just nu, en dränerat täkt.

Läs mer: Det här är största hotet mot jordens glaciärer

Cementas kalkbrott i Slite med täkten vid File Hajdar. Här bryts kalk för cementtillverkning och här vill Cementa få fortsatt tillstånd att bryta kalk. Foto: Karl Melander/ TT

Saltvatteninträngning och ekosystem

Risken för saltvatteninträngning i grundvattnet på Gotland är också en viktig fråga när miljökonsekvenserna ska avgöras.

– Det finns ett EU-regelverk med miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Det är EU som har bestämt att vattenkvaliteten i grund- och ytvattenförekomster ska uppnå en viss standard inom hela unionen, och att kvalitén i enskilda vattenförekomster inte får försämras, säger Åke Mauritzson.  

Flera myndigheter, däribland Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning, har påtalat att saltvatteninträngningen skulle öka om Cementa får bryta mer kalksten på Gotland.

Mark- och miljööverdomstolen anser att Cementas underlag i frågan om risken för saltvatteninträngning har brister. De skriver att “Den utredning som Cementa har förebringat i frågan om hur kloridhalterna har förändrats under den nu relevanta tiden är begränsad och den kan inte heller sägas vara robust.”. 

Vidare kan det uppstå problem för andra än människor om vattenkvalitén försämras och grundvattennivån sänks.

– Vissa ekosystem med skyddade arter och habitat är starkt grundvattenberoende och kan ta skada av att grundvattenflöden och grundvattennivåer förändras. Och det är därför det är viktigt att utgångspunkterna är korrekta. Med felaktiga utgångspunkter riskerar man att underskatta effekterna i nästa led, säger Åke Mauritzson.

Läs mer: De bygger största anläggningen i världen för flytande solceller

Uppdaterad grundvattenmodell 

Cementa lämnade in en kompletterande och förnyad grundvattenmodell efter domslutet i Mark- och miljödomstolen, den dom som överklagats och tagits upp av mark- och miljööverdomstolen. Modellen har bland annat kalibrerats mot borrhål i områdena kring täkten från år 2020. Den tidigare modellen har även fått kritik för att räkna med ett 20 procent mindre utflöde av grundvatten från täkten än det faktiskt uppmätta mellan 2011 och 2019. 

Enligt domstolen kan kompletteringen i sig vara skäl att misstro modellen. De skriver att ”Behovet av uppdatering av den modell som redovisades när ansökan gavs in till mark- och miljödomstolen gör i sig att grundvattenmodellens robusthet då kunde ifrågasättas”. 

Brister hos både grundvattenmodellen och nollalternativet fanns enligt domstolen redan vid ansökningstillfället. Detta är en stor anledning till avvisningen och att Cementas verksamhet snart kan stoppas. Och trots att uppdateringar har kommit till modellen kvarstår osäkerhet kring detta. Domstolen anser därför att det inte går att dra säkra slutsatser om hur den sökta verksamheten skulle påverka omgivningen och avvisar ansökan. 

Vad som kommer att hända nu är fortsatt oklart. Länsstyrelsen är inte i sig emot kalkbrytning, men tycker att underlaget för att göra en bedömning måste vara bättre. Och för Åke Mauritzson är det tydligt vad det egentligen handlar om. 

– För att kunna medge en fortsättning måste prövningsmyndigheten kunna bedöma och godta de samlade långsiktiga miljökonsekvenserna. Det är inte den tillkommande bortledningen av grundvatten som ska värderas , utan det är den samlade bortledningen av grundvatten. Det har framställts som en teknikalitet, men det handlar om den långsiktiga sötvattentillgången på Gotland, säger Åker Mauritzson.

Bill Burrau

Mer om: Cementa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt