Vattenfall överväger omstart av största pumpkraftverket

2020-01-27 06:00  

Sveriges genom tiderna största pumpkraftverk, Juktan, konverterades till vanligt vattenkraftverk 1996. Nu utreder ägarbolaget om det ska bli energilager igen.

Pumpkraftverk är en gammal metod för att lagra energi. Den innebär att vatten pumpas till ett högt beläget magasin när det finns gott om billig el. När elpriset är högre släpps vattnet ned till ett lägre magasin och passerar genom turbiner som genererar el.

Metoden är mycket vanlig världen över, särskilt i bergiga områden, men har fört en tynande tillvaro i Sverige. Några anläggningar har stängts på grund av lönsamhetsproblem.

Det största pumpkraftverket som fortfarande är i drift i Sverige är Värmlandsstationen Kymmen som ägs av Fortum och som Ny Teknik nyligen har skrivit om. Men betydligt större, sett till elektrisk uteffekt, var Vattenfallägda Juktan i Umeälven i Västerbotten. Anläggningen drevs i nära 20 år som pumpkraftverk.

Blev vanligt vattenkraftverk på 90-talet

Redan när kraftstationen öppnade 1978 var den unik. Dels till sin storlek, dels på grund av att anläggningen använde tre olika vattenmagasin.

När det fanns gott om billig el pumpades vatten från Storjuktan till Blaiksjön, som ligger drygt 210 meter högre än Storjuktan.

När det fanns behov av elproduktion släpptes vattnet från Blaiksjön till sjön Storuman, som låg ännu lägre. Det gav en nettofallhöjd på ungefär 270 meter.

När variationerna i elpriset blev för små, samtidigt som nätavgifterna ökade, bedömde Vattenfall att pumpverksamheten i Juktan inte var lönsam längre. 1996 konverterades anläggningen till ett vanligt vattenkraftverk.

Men nu har Vattenfall inlett en förstudie för att undersöka om den eventuellt ska konverteras tillbaka igen.

Pumpturbinen finns kvar i anläggningen

Genom åren har bolaget gjort liknande genomlysningar ett par gånger för att ta reda på om det är rätt beslut att låta bli att pumpa vatten i anläggningen. Hittills har resultatet visat att det inte finns ekonomiska förutsättningar för pumpdrift.

Förstudien ska omfatta en genomgång av vilka tekniska åtgärder som skulle krävas för pumpdrift men också en prognos om hur marknaden kan se ut framöver.

– Man kan tänka sig att det blir större svängningar i elpriset framöver med mer väderberoende elproduktion i systemet, men också att man kan få betalt för andra typer av systemtjänster som frekvensreglering och svängmassa, säger Tord Eriksson, Vattenfalls nordiska produktionschef för vattenkraft.

Som pumpkraftverk hade Juktan en reversibel pumpturbin om 335 MW. Den är nu frånkopplad och ersatt av en mindre turbin om 25 MW. Den stora pumpturbinen finns dock fortfarande kvar i anläggningen och skulle eventuellt kunna monteras tillbaka.

Blaiksjön har använts av gruva

Den gamla generatorn är fortfarande i drift. Men den är alldeles för stor i förhållande till den mindre turbinen som nu används.

– Det är väldigt mycket kvar av utrustningen som behövdes för att pumpa vatten och den kräver underhåll. Om vi inte ska använda den till att pumpa vatten vill vi riva bort den. Anläggningen blir äldre och äldre så vi måste göra underhållsåtgärder. Då vill vi veta att vi gör det på rätt sätt, säger Tord Eriksson.

Numera, när anläggningen drivs som ett vanligt vattenkraftverk, leds vattnet från Storjuktan till Storuman. Blaiksjön används inte i elproduktionen.

Ett tag har sjön i stället tjänat som deponi för anrikningssand från Blaikengruvan som drevs av Scanmining. Nu har bolaget gått i konkurs och gruvan är inte längre i drift. Vattenfalls förstudie ska utröna om deponiverksamheten innebär några hinder mot att använda Blaiksjön vid eventuell pumpdrift, till exempel genom att sjövattnet innehåller ämnen som inte bör spridas ner i vattensystemet.

Förstudien beräknas bli klar i slutet av året. Ett eventuellt beslut om konvertering till pumpdrift kan dröja ännu längre.

Juktans pumpkraftverk

Lagringskapacitet: 25 GWh i Blaiksjön.

Elektrisk uteffekt: 335 MW.

Vattenmagasin: Storjuktan, Blaiksjön och Storuman.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt