Unika metoden ska få bort det sista giftet efter BT Kemi

2020-10-12 06:00  

Nu ska det äntligen bli bokslut efter Sveriges största giftskandal. Den ovanliga saneringsmetoden innebär att värmerör borras ner i jorden, varpå de förgiftade jordmassorna kokas rena i 300 grader.

Den så kallade BT Kemi-skandalen kom i dagen på 70-talet då det visade sig att fabriken, som tillverkade växtbekämpningsmedel, grävt ner hundratals tunnor förorenat avfall i marken.

Sedan dess har företagets gamla deponi sanerats och omvandlats till strövområde, men fortfarande finns höga halter av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i jorden där själva fabriken stod.

Det här området ska nu renas av svenska företaget Geoserve och kanadensiska McMillan-McGee. Saneringsmetoden kallas termisk in situ, och detta är en av de första gångerna den används i Sverige.

– Även i ett internationellt perspektiv har det inte gjorts jättemånga projekt där man har tagit hand om den här typen av giftiga ämnen. Oftast används metoden för andra föroreningar, som inte behöver lika höga temperaturer. Här sanerar vi pesticider som kräver att vi går ända upp till 300 grader, och det är rätt unikt, säger Geoserves vd Henrik Ekman.

Med hjälp av ev rotosonic borr kommer närmare 300 hål kommer att borras. I slutet av september var det officiell borrstart för installationen av den reningsanläggning som skall installeras på den förorenade södra delen av det före detta BT Kemi området i Teckomatorp. Foto: Johan Nilsson/TT

Vakuumprocess suger upp förångade föroreningar

Termisk in situ innebär att perforerade vertikala och horisontella extraktionsrör borras ner i jorden, i det här fallet till sju meters djup.

Genom konduktiv uppvärmning, där ett växlande elektromagnetiskt fält passerar genom kopparslingor, hettas rören upp och sprider värmen ut i den omgivande marken. Genom vakuumextraktion sugs de förångade föroreningarna upp i rörsystemet och går till reningsanläggningen ovan jord.

Läs mer: Väggmålning renar luften från smog

– Vi har spontat ner till nio meters djup runt det förorenade området, och lägger en halv meter skumbetong ovanpå. Inneslutningen hindrar grundvatten från att tränga in och kyla jordmassorna, och underlättar även vakuumprocessen, berättar Henrik Ekman.

I reningsanläggningen behandlas föroreningsångan i ett system av kondenseringstankar, skrubbers och filter med aktivt kol. Föroreningarna koncentreras i kolfiltren som sedan skickas på destruktion, och det kvarvarande vattnet återbördas till naturen sedan provtagning bekräftat att det är rent.

Det förorenade området omsluts med nio meter djup stålspontning och ett lock av skumbetong, vilket underlättar vakuumprocessen och utestänger kylande grundvatten. Foto: Tyréns

Jorden blir nästan steril – men ska återhämta sig

Efter avslutad behandling kommer jorden vara närmast steril. Tidigare projekt med samma metod uppges dock ha visat att det mikrobiologiska livet i marken snabbt återhämtar sig.

Tekniken ska innebära färre störningar än en traditionell schaktsanering eftersom grävarbetena begränsas. Den ger också en mindre miljöpåverkan, då förorenad jord som ska behandlas termiskt inte transporteras från området.

Enligt plan ska saneringsarbetet vara klart till hösten nästa år.

Kan BT Kemi-skandalen äntligen läggas till handlingarna då?

– Utifrån vad vi vet i dag om föroreningarnas utbredning, så ska det här vara det sista. Då ska vi kunna göra bokslut, säger Henrik Ekman.

BT Kemi-skandalen – saneringsmetoden kan användas i Bhopal

På 1970-talet upptäcktes att BT Kemi grävt ner hundratals tunnor giftigt avfall på sitt fabriksområde i skånska Teckomatorp. Boende i trakten blev sjuka och fick allergiska reaktioner, växtskador påträffades hos blommor och grönsaker i närliggande trädgårdar och fisk i den lokala ån befanns innehålla höga halter klorfenoler. Det hela har kallats den största miljöskandalen i Sveriges historia.

Ny Teknik har flera gånger tidigare berättat om BT Kemi-skandalen, som till stor del avslöjades tack vare hemmafrun Monica Nilsson.

Saneringsarbetet har pågått med olika metoder sedan slutet av 70-talet. Fabriksbyggnaderna tvättades med vatten och ånga innan huvudbyggnaden sprängdes.

Först 2009 lyckades man sanera den del av området där fabrikens deponi legat, genom att 77 000 ton jord grävdes upp och skickades till Tyskland för så kallad termisk desorption (jordmassorna värms till 480 grader så att föroreningarna förångas, varefter de förbränns i 875 grader).

Men under arbetets gång visade det sig att även området där själva fabriken stod innehåller närmare tre ton fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler, samt lägre halter dioxin, antimon och dinoseb. Gifterna låg dessutom betydligt djupare än man tidigare hade trott. Genom termisk in situ ska BT Kemis område till slut bli färdigsanerat 2021.

Geoserves arbete på platsen har väckt uppmärksamhet internationellt. Nyligen besöktes projektet av en indisk delegation, som överväger att använda termisk in situ i saneringen efter Bhopalkatastrofen 1984 – ett gasutsläpp från en pesticidfabrik, som dödade tusentals människor och utgör den dödligaste industriolyckan i världshistorien.

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt