Två stora utmaningar Estonia-roboten måste klara

2021-04-29 07:00  

Teknikutvecklingen när det gäller undervattensdrönare har gått rasande fort under de senaste åren – och det finns olika typer av farkoster som kan ta sig an utmaningen att kartlägga Estonias vrak. Men det finns fortfarande stora utmaningar i djupet. 

Flera experter som Ny Teknik pratat med är överens – för att kartlägga vraket Estonia är fotogrammetri metoden att föredra. I ett första steg skulle det innebära att en undervattensdrönare skickas ned för att fota vraket från en mängd olika vinklar. Först i nästa steg kan det bli aktuellt att skicka ner dykare. Enligt Jakob Kuttenkeuler, professor i marin robotik på KTH, kämpar undervattensfarkoster generellt med två huvudutmaningar: 

– Den första utmaningen är energi. Farkoster utan sladd måste ha med sig all energi som krävs för att åka och driva utrustning, som kameror och annat, säger han. 

– Den andra utmaningen är navigation. Du kan ha med dig alla möjliga instrument ned under ytan, men hur vet man var man är? Det finns inga gps:er som fungerar under vatten på samma sätt som på land.

Läs mer: Den svenska ubåten först att utforska djupet under ”Domedagsglaciären”

ROV eller AUV? Sladden skiljer

För att hantera utmaningarna i samband med obemannade dykningar vid Estonia finns två huvudtekniker: ROV och AUV. ROV är en förkortning för remotely operated vehicle och löser utmaningarna med en sladd från ett fartyg på ytan ner till undervattensfarkosten.  

AUV är å andra sidan en förkortning för autonomous underwater vehicle. De här farkosterna saknar sladd, vilket gör det svårare med energiförsörjning och navigation. Men AUV:er har också sina fördelar då de kan färdas mycket längre och in under och i trånga utrymmen där en sladd skulle trassla in sig. 

Båda typerna kan användas vid Estonia, enligt Jakob Kuttenkeuler. 

– Vill man fota Estonia skulle mitt val vara att köra med en ROV. Det är i princip en kamera i änden på en sladd, och en farkost som styr kameran. Den människa som styr farkosten sitter med en joystick på fartyget ovanför och ser i realtid vad kamerorna visar och kan på så sätt maximera operationen för bästa resultat, säger han.

Läs mer: 3d-printade robotubåten har en annorlunda design

Många anpassade för att fota och filma

Metoden bygger dock på att det går att lägga ett fartyg ovanför vraket. 

– Om det är långa avstånd krävs en AUV. Men så fort du släpper navelsträngen kan du inte räkna med att få hem någon bild i realtid. Det är svårare att i realtid styra farkosten från båten eftersom du inte kan räkna med att ha kontakt hela tiden. Ofta får man programmera en rutt på förhand och sedan ”hoppas på det bästa”, säger Jakob Kuttenkeuler. 

ROV:er som kan ta sig ner till det relativt modesta djup där Estonia ligger, mellan 54 och 80 meter under havsytan, är en standard hyllvara. Och det finns mängder med olika typer av ROV:er. Många av dem är anpassade just för att filma och fota. 

– Då är de ganska små. Men det finns också de som har gripklor och verktyg för att kunna jobba på oljeriggar. Då är de stora som folkabussar, säger Jakob Kuttenkeuler.

Läs mer: Boatys nya expedition: Studera världens farligaste glaciär

"Har blivit bättre kvalitet"

Den tekniska utvecklingen på området har under de senaste åren gått snabbt. 

– Släpar man på en sladd i vattnet blir det ganska stort motstånd, och då behövs stora motorer. De har blivit mycket starkare. 

Även när det gäller metoder för att kartlägga saker under vatten, som fotogrammetri och multistrålande ekolod, har utvecklingen gått framåt. 

– Det har blivit bättre kvalitet på bilderna och priset har kommit ned, säger Jakob Kuttenkeuler.

Henning Eklund

Mer om: Estonia Saab

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt