Transportforskaren: ”Jag tror på elflyg”

2020-01-14 06:00  

Hur transporterar vi oss om tio år? Anna Pernestål, chef för transportforskningslabbet på KTH, ser en framtid där elflyget har blivit ett bekvämt sätt att resa mellan mindre nordiska städer.

Artikelserie i fem delar om framtidens teknikskiften: Hur kommer vi att resa, äta och kommunicera 2030? Hur ser våra energisystem ut, och vilka it-hot väntar? Ny Teknik har frågat fem experter. Del 1: Anna Pernestål, fordonsforskare. Del 2: Mohammad Taherzadeh, professor. Del 3: Daniel Akenine, säkerhetschef Microsoft. Del 4: Johanna Lakso, Power Circle. Del 5: Magnus Frodigh, Ericsson.

Tio år kan kännas som en evighet. Hur många timmar har ingenjörer inte lagt på utveckling av ny teknik tills dess?

Samtidigt vet vi att det kan ta lång tid för teknik att få genomslag. Bortsett från att din bil kanske har adaptiv farthållare och flashigare infotainmentsystem – hur mycket skiljer sig dina dagliga resor jämfört med 2010? Ur det perspektivet är tio år inte särskilt lång tid.

Så hur stora förändringar kan vi förvänta oss till 2030?

Vi frågade Anna Pernestål, som är chef för Integrated Transport Research Lab på Kungliga tekniska högskolan. Hon forskar till vardags om hur ny teknik kan bidra till ett hållbart transportsystem, ofta i form av elektrifiering, automatisering och digitalisering.

Har vi stora förändringar att vänta om tio år, tror du?

– Det är alltid svårt att sätta ett datum på när förändringen kommer att hända. Jag har svårt att se att bilarna kommer att vara helt självkörande hela tiden. Samtidigt behöver vi göra radikala förändringar för att nå hållbarhetsmålen. Vi behöver transportera oss mer tillsammans och ställa om fordonsflottan till fossilfria bränslen, säger hon.

Läs mer: Här ska svenska elflygplan testflygas

Går utvecklingen fortare eller långsammare än vad vi i allmänhet tror?

– Vi anammar redan nu nya transportlösningar utan att tänka på det. Elscootern, som vi inte äger utan hämtar upp där någon annan ställt den, är ett exempel. Så till viss del har vi i städerna ändrat vårt resande. Elbilarna blir också fler och det blir allt enklare att ladda dem.

Samtidigt fortsätter många att köra bensinbil privat. Har man väl skaffat den finns ofta ingen anledning att välja ett annat transportsätt, konstaterar hon.

– Den är som en schweizisk armékniv och funkar bra nästan hela tiden. Men det är stor spridning mellan människor på hur vi ser på transporter och hur vi reser. Vissa är väldigt medvetna och ligger nära teknikfronten medan andra knappt märker av förändringarna, säger hon.

Vad kan vi säkert säga om hur vi kommer att transportera oss 2030?

– Vi kommer att se självkörande och förarlösa fordon i flera olika användningsområden. Jag tror på publika gator men främst i enklare miljöer, till exempel mellan hamn och lager och som komplement i kollektivtrafiken. Jag tror även vi kommer att se dem på publika gator men främst i enklare miljöer, säger hon och drar paralleller till de små självkörande bussarna som testats i bland annat Barkabystaden i Stockholm, säger Anna Pernestål och nämner även elektrifieringen som en säker utveckling.

Läs mer: Första kommersiella eldrivna flygplanet har lyft

Hon tror också att vi under det kommande decenniet kommer att se elflyget få luft under vingarna.

– Inte till Thailand men inom Norden. Jag tror att det kan förändra hur vi reser halvlånga sträckor. I dag går den största delen av flygresorna mellan ett fåtal stora städer. Med elflyg kan det bli lättare att flyga med små plan mellan små flygplatser. Det kan göra mycket för tillgängligheten i många områden här i norr, säger hon.

Vilken framtidsteknik anser du att vi i dag överskattar?

– Det är alltid farligt att uttala sig om framtiden. Drönare kommer att ha betydelse och bli viktiga. Men jag har svårt att se att vi kommer acceptera svärmar av drönare som exempelvis levererar paket i städer, säger hon.

Om vi hade gjort den här intervjun för tio år sedan – hur tror du då att du hade svarat om hur vi transporterar oss i dag?

– Jag hade nog varit mer inne på att använda det vi har på ett mer effektivt sätt. Pratar vi drivmedel hade det nog handlat om biodrivmedel. Då var jag mer på tunga sidan och jobbade mot Scania. Man garvade åt batteridrivna tunga fordon. Den branschen har svängt mycket. Det fanns teknik då, men den var inte testad. Nu har vi sett att det går att ha batteridrivna tunga fordon. Det är häftigt, säger hon.

Tre förändringar det kommande decenniet

Anna Pernestål listar tre förändringar att vänta det kommande decenniet kring hur vi transporterar oss.

1. Automatiserade och förarlösa fordon. Inte överallt och hela tiden men i mindre komplicerade miljöer, till exempel mellan hamnen och fabriken.

2. Elflyg: Mindre eldrivna plan kommer att öka tillgängligheten i det glesbefolkade Norden.

3. Differentierade transporter. Bilen passar visserligen nästan alla men de proppar igen våra städer. Därför är delade transportlösningar som är bättre anpassade för den specifika uppgiften som ska lösas att vänta.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt