Trafikverket: Snabbladdare gör större nytta än elvägar

2021-02-02 06:30  

Batteriutvecklingen går så fort att nyttan med elvägar urholkas. Därför vill Tafikverket på kort sikt fokusera på snabbladdare för ellastbilar. Vad som sker på längre sikt återstår att se. 

I höstas fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för utbyggnad av elvägar. Målet i direktivet var 3 000 kilometer elväg till 2035. Dessutom skulle myndigheten utreda behovet av snabbladdning för tunga fordon. 

Uppdraget har nu redovisats. Ny Teknik har tagit del av sammanfattningar av de båda utredningarna.

En av slutsatsen är att klimatnyttan som elvägarna tidigare antagits bidra till har urholkats, i takt med att batteriutvecklingen har gått framåt. 

Från 60-80 procent till 25

Trafikverket bedömde tidigare att 60–80 procent av de tunga transporterna förväntades använda elvägar år 2040, under förutsättning att ett elvägssystem byggts ut (se faktaruta). Nu har den prognosen sjunkit till 25 procent.

Världens första elväg på allmän väg invigdes på E16 vid Gävle 2016.Foto: Tobias Ohls Foto: Tobias Ohls

Eftersom ambitionsnivån med reduktionsplikten ser ut att öka framöver, alltså kravet på gradvis ökad inblandning av förnybar råvara i de fossila drivmedlen, anser myndigheten att det är mycket tveksamt om trafikmängderna kommer att räcka för att göra elvägar samhällsekonomiskt lönsamma.

Det är mer kostnadseffektivt att minska utsläpp genom hög inblandning av biodrivmedel än att bygga elvägar, eftersom utsläppen ändå minskar. Kostnaden för koldioxidutsläpp i samhällsekonomiska kalkyler är satt till 7 kronor per kilo.

Nyttan beror på reduktionsplikten

Vid en låg nivå på reduktionsplikten kan elvägar på längre sikt bidra med att minska utsläppen från tung trafik med 9–18 procent 2040, motsvarande 12,5–25 procent av utsläppen 2018. 

Vid en högre nivå på reduktionsplikten stannar utsläppsminskningen vid 3–7 procent, motsvarande 5–10 procent av utsläppen 2018, visar Trafikverkets beräkning.

Detta är betydligt mindre än den övergripande målsättningen om 50 procents minskning för en storskalig utbyggnad av elvägar. Förklaringen är, förutom att fordonen som använder elvägarna beräknas bli färre, att framtidens dieselmotorer också antas bli effektivare.

Läs mer: ”Elvägar är ett dyrt och onödigt sidospår”

Så tänker Trafikverket om elvägar

Trafikverket föreslår därför att den fortsatta planeringen för utbyggnad av elvägar koncentreras till: 

  • Fortsatt kunskapsinhämtning för att klargöra hur vägtransportsektorn kan elektrifieras så effektivt som möjligt. Redan påbörjade elvägsarbete, till exempel demonstrationsprojekten, fortsätter som planerat. Den planerade elvägspiloten bör genomföras. 
  • Vi en en utbyggnad av elvägar bör det ske i fyra etapper. De mest trafikerade stråken prioriteras. 2 400 kilometer elväg bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamt till 2037, förutsatt en låg reduktionsplikt. Detta är alltså mindre än de 3 000 kilometer till 2035 som var direktivets målsättning.

Ellastbil Scania Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

I den andra utredningen om snabbladdning konstaterar Trafikverket att stationär laddning av batteridrivna tunga lastbilar upp till 40 ton redan i dag är den mest mogna tekniken, eftersom fordonen finns tillgängliga på marknaden.

Stationär laddning kan vara snabbladdare längs vägar, depåladdning med lägre effekt vid depåer alternativt destinationsladdare, vid till exempel logistikcentraler.

70 000 ellastbilar till 2040

2040 kan antalet eldrivna lastbilar över 3,5 ton som nyttjar stationär laddning vara 70 000 stycken, enligt Trafikverkets analys. Det kommer därmed att behövas lika många depåladdare, 5 000–14 000 semipublika laddningspunkter (vid till exempel logistikcentraler) och 3 000–6 000 publika snabbladdare. 

I kombination med en successivt högre andel förnybara drivmedel kan den stationära laddningen reducera 85 procent av den tunga vägtrafikens utsläpp till 2040, jämfört med 2018. 

Stationär laddning kan vara företagsekonomiskt lönsamt till 2035, förutsatt en hög reduktionsplikt som beräknas innebära högre priser på drivmedel. Vill regeringen nå kostnadsneutralitet med ett dieseldrivet system redan till 2030 antas det kräva 6,5 miljarder kronor i statligt stöd 

”Sådana stöd skulle ge möjlighet att elektrifiera en betydande del av den tunga vägtrafiken med en betydligt högre klimatnytta och lägre kostnad än andra elektrifieringsalternativ, till exempel som elvägar”, står det i sammanfattningen.

Läs mer: Regeringen vill få fart på nya elvägar: ”Nu kör vi”

Stationär laddning ingen särskild risk

Utredningen bedömer heller inte att en satsning på stationär laddning utgör någon särskild risk, eftersom batterifordon för lokal och regional transport redan finns på marknaden. Andra former av elektrifiering bedöms däremot ha större risker i det avseendet.

Ellastbil Scania. Foto: Malin Hoelstad/SvD/TT

Är utvecklingen av elvägar för riskfylld att bedriva i ett litet land som Sverige? 

– Nej. Fordonsmarknaden är internationell och en omställning i Sverige behöver förhålla sig till utvecklingen i andra länder, inte minst inom EU, oavsett teknisk lösning. Motsvarande gäller för andra länder i EU. För stationär laddning finns både standarder och teknik tillgänglig på marknaden redan i dag, säger Magnus Lindgren, senior sakkunnig på Trafikverket.

Vad händer med fjärrtransporterna?

Om Trafikverket tycks övertygat om att batterier och stationär laddning i kombination med biodrivmedel på kort sikt är lämpligast är läget desto mer oklart för lastbilar som bär mycket gods över långa sträckor.  

– Den tekniska utvecklingen för olika system för elektrifiering av transportsektorn sker i snabb takt och det är därför sannolikt att det finns flera alternativ för att elektrifiera de så kallade fjärrtransporterna i framtiden, med elväg, bränsleceller och stationär laddning, säger Kenneth Natanaelsson, biträdande programchef för elvägar på Trafikverket, till Ny Teknik. 

Avgörande blir hur olika teknikslag utvecklas, både tekniskt och marknadsmässigt.

– Vilken teknik som i ett längre perspektiv kommer ha rimliga förutsättningar i Sverige och på en internationell marknad, framförallt inom EU, är i dag svårt att förutse, säger Kenneth Nathanaelsson.

Dessa vägar har Trafikverket analyserat 

Trafikverket har analyserat ett konceptuellt vägnät som består av de mest trafikerade vägarna och viktiga kopplingar till hamnar och terminaler.  

De vägar som ingått i första etappen till år 2030 är: 

· E4 (Helsingborg-Gävle),  

· E6 (Malmö-Uddevalla),  

· E18 (Göteborg-Stockholm, Örebro-Arboga),  

· E20 (Göteborg-Stockholm),  

· Rv40 (Göteborg-Norrköping),  

· Rv50 (Hallsberg-Mjölby) 

· Rv73 (Norvik – Västerhaninge).  

För år 2035 tillkommer ytterligare cirka 1 000 km, där E22 (Malmö-Norrköping) och E4 (Gävle – Umeå) också ingår.  

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt