Svenska drönartillverkaren Katla Aero siktar på personflygningar 2026

2022-05-30 06:00  

Startupen testflyger autonomt utom synhåll för piloten i 150 km/h. Första modellen ska ta 10 kg i last – nästa modell ska flyga två personer i 40 mil.

Framtidens transporter sker förarlöst och autonomt  – under tiden som operatörerna sitter i en kontorsmiljö och övervakar dem på distans.

Det är visionen för såväl svenska ellastbilsaktören Einride som drönartillverkaren Katla Aero.

Senare i år ska Katla genomföra den första svenska obemannade flygningen mellan två städer, och är på väg att gå från utveckling till kommersialiseringsfas.

Två modeller: En för gods, en för persontransport

Katla Aero grundades 2019 av fem flygtokiga vänner, varav tre bröder, som hade fastnat för idén om elektriska flygplan. Baserat på en av brödernas design utvecklade gruppen en prototyp av en elektrisk vertikalstartande flygfarkost, som kombinerade de bästa egenskaperna från helikoptrar och flygplan.

Svenska drönarutvecklaren Katla Aero testflyger på olika håll i landet. Foto: Katla Aero

I dagsläget har bolaget inriktat sig mot två olika modeller: Katla 3 som kan lasta 10 kg och flyga 20 mil på en laddning, samt Katla 7 som kan ta två passagerare eller upp till 200 kg last och flyga upp till 40 mil på en laddning.

Katla 3 finns redan som prototyp och kommer i höst att genomföra en autonom flygning från Mjärdevi i Linköping till Norrköpings flygplats, något som Ny Teknik tidigare har skrivit om.

Katla 7 kommer däremot inte att finnas i verkligheten förrän omkring 2026 – det säger Gustav Borgefalk, som är en av grundarna, till Ny Teknik.

– Vi testflyger i dag Katla 3 regelbundet i hastigheter över 150 km/h. Den startar, flyger och landar helt automatiskt, med en pilot som övervakar och vid behov kan rycka in för att styra manuellt, säger Gustav Borgefalk till Ny Teknik.

En prototyp av Katla går att beskåda på Tekniska Museet just nu i utställningen Zero City.

Målet: Flyga bortom synhåll

Katla 3 provflygs även på avstånd, där farkosten är utom synhåll.

– Vi behöver visa för Transportstyrelsen att vi kan flyga säkert. Tillstånden kravställer tekniken och för att komma åt mer avancerade tillstånd så behöver vi utveckla tekniken och på så vis nå de säkerhetsnivåer som behövs, säger han.

– Det finns redan en marknad för flygningar inom synhåll, till exempel för fastighetsmäklare och inspektioner av allt från kraftledningar till industriområden. Men att flyga bortom siktlinjen skulle låsa upp ett antal viktiga användningsområden inom exempelvis transport, säger Gustav Borgefalk.

Katla Aero testar transportflygningar i Västerbottens glesbygd tillsammans med OK Västerbotten. Foto: OK Västerbotten

Ett fokus för Katla är att flyga i glesbefolkade områden. Dels är det lättare att få tillstånd där, dels är behovet av transporter i dessa områden stort. Därför har Katla Aero initierat en förstudie tillsammans med OK Västerbotten för att utröna hur elektriska drönare kan öka servicenivån för dem som bor i glesbygd.

Att studien görs tillsammans med en mackägare beror bland annat på att OK Västerbotten gärna ser att bensinstationerna fortsätter att vara hubbar också den dag då ingen längre tankar sitt fordon med fossilbaserat bränsle.

– Bensinstationerna är redan i dag en logistiknod och servicepunkt där glesbygdsbor kan hämta sina paket. Därför är de en bra partner som vi nu hjälper att utreda hur de kan fortsätta att vara en relevant infrastrukturpartner också i framtiden, säger Gustav Borgefalk.

Har klarat svåraste läget: från hovrande till framdrift

Närmast framöver väntar ett fokusskifte för Katla, från utveckling till kommersialisering. Bolaget kommer bland annat att öka antalet testflygningar för att verifiera att autonomin fungerar som den ska.

Gustav Borgefalk är väldigt nöjd över hur Katla har löst farkostens övergång mellan hovrande läge och framåtdrift, så kallad transition. Det är en av de svåraste tekniska utmaningarna för elektriska, vertikalstartande flygplan, men är samtidigt en förutsättning för att kunna flyga både snabbt och långt med VTOL:er.

Trots allt arbete med utveckling och tillståndsgivning kommer Katla inte att flyga drönarna själva. Bolaget levererar enbart en drönarplattform till aktörer som vill agera operatör.

– Samtidigt ska plattformen vara den bästa och mest flexibla för att kunna operera i olika typer av luftrum, och därför bygger vi nu ut nätverket tillsammans med sensorutvecklare och drönaroperatörer, säger Gustav Borgefalk.

Gustav Borgefalk, Katla Aero. Foto: Katla Aero

Vad gör Katla Aero om tio år?

– Då är vi Skandinaviens största civila flygplanstillverkare. Om tio år kommer 5g och 6g att finnas på plats i telekomnäten vilket gör att man kan styra en drönare i Åsele från Norrköping, eller tvärtom. Med lägre latens blir det häftigt på riktigt, säger han.

En annan stor förändring är att ekosystemet för drönare kommer att konvergera med konventionellt privatflyg, och utvecklingsvägarna för obemannat och bemannat flyg kommer att växa ihop.

– På 10–15 års sikt kommer vi att gå mot autonoma taxidrönare där piloten sitter på marken och inte bara övervakar en, utan flera, flygfarkoster samtidigt. Eftersom 85 procent av kostnaderna för en drönarflygning i dag är pilotkostnader så bäddar ett minskat pilotbehov för klart bättre ekonomi i affärsmodellerna, säger Gustav Borgefalk.

Anders Frick

Mer om: VTOL Drönare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt