Ska vi chansa på att årets värmebölja bara är något helt normalt?

2018-08-09 06:00  
Foto: Erik Johansen / NTB scanpix / TT & Ny Teknik

PREMIUM. En semester med sol, bad och ett krypande obehag av att något är väldigt fel. Det är inte bara inbillning, enligt forskarvärlden.

En vän jag inte träffat på länge känner sig uppgiven. Han berättar att han slutat sopsortera för vad är egentligen poängen. Valrörelsen är han ointresserad av eftersom, säger han, varenda europeiskt land ändå kommer att bli Ungern när klimatet, förmodligen förr snarare än senare, tvingar folk på flykt. Vi sitter på en uteservering i Gamla Stan och klockan nio på kvällen är vädret nästan behagligt.

När jag gick på semester för sex veckor sedan hade skämtet redan hunnit bli gammalt: lagom till midsommar kommer den riktiga svenska sommaren. 14 grader och regn. Istället veckor kantade av nyhetsflashar om brandrisk och eldsvådor och bombplan. Diskussioner om det verkligen är lämpligt att fylla plastpoolen, vattenspridare som fört en lönlös kamp mot torkan om vilken färg det ska vara på gräsmattan. Och medan björkarna plötsligt såg ut som de brukar göra i oktober, alla fönster och dörrar på vid gavel långt in på kvällen, hade man sällskap av obehaget. Känslan av att detta bara är början.

Läs mer: Torkan sätter Sverige i behov av krisstöd från EU

Så som det blivit i världen måste man dock vara på sin vakt när det gäller det egna känslolivet. Utan att förstå vidden av konsekvenserna har vi alla blivit kartlagda på internet, våra beteendemönster röjda och vår interna kompass enkel för en utomstående att mixtra med.

– Det har alltid funnits falska nyheter men skillnaden den här gången är att du kan skräddarsy en berättelse åt enskilda individer eftersom du känner till deras fördomar. Ju mer folk är benägna att tro på den fria viljan, att deras känslor representerar någon sorts mystisk spirituell kapacitet, desto enklare är det att manipulera dem. De tror nämligen inte att deras känslor fabricerats av något externt system, säger författaren och historikern Yuval Noah Harari till tidningen The Guardian.

För mig är klimatförnekare lika trovärdiga som plattjordare och extremt utsatta för det Harari ger uttryck för ovan. Å andra sidan måste man då själv vara försiktig med att sätta likhetstecken mellan väder och klimat. Att se apokalypsen närma sig för att det inte regnat på tre veckor kan förstås vara inbillning, bara en känsla, lika mycket som när Donald Trump tror att jorden inte blivit varmare bara för att det fortfarande kan snöa i New York. Dessvärre har klimatforskarna inte direkt varit på Donald Trumps sida den här sommaren.

Läs mer: MSB:s beredskap var bristfällig inför bränderna

”Ja, värmeböljan hänger samman med klimatförändringar. Vi har dopat vädret med växthusgaser, detta är resultatet. Och det kommer mer...i och med att temperaturen har stigit så har vi skapat en situation där värmeböljor är hundra gånger så sannolika som de var på 50-, 60- och 70-talet. Hundra gånger så sannolikt!”, skriver meterologen Martin Hedberg på sin blogg.

– Logiken i att klimatförändringar kommer att leda till detta går inte att fly från. Världen blir varmare och därför kommer värmeböljor att bli vanligare, säger Friedrike Otto, klimatforskare vid universitetet i Oxford, till The Guardian.

– Ingen borde vara det minsta förvånad att vi ser allvarliga värmeböljor och dess tillhörande effekter i stora delar av världen. En ökning av...värmeböljor har varit en robust prognos av klimatförändringsvetenskap i decennier, säger Rowan Sutton, klimatforskare vid universitetet i Reading, till The Independent.

I en artikel i tidskriften Wired försöker en forskare vid brittiska Lincoln-universitet, Edward Hanna, sänka temperaturen, åtminstone på samtalet.

– Man kan inte sätta samband mellan enskilda händelser med klimatförändringar. Det finns gott om naturliga variationer och det vi talar om är säsongsförändringar som alltid till viss del skiljer sig åt.

Men inte ens han kan låta bli att tycka att sommaren 2018 är annorlunda i England.

– Vi närmar oss förhållanden som liknar torka i stora delar av landet. Det är faktiskt ganska avvikande och jag tror att vi alla är mer och mer medvetna om det.

Läs mer: Biolog gläds åt skogsbränderna: Behövs mer kaos

Flera forskare uppger att en förklaring till den långvariga hettan är ovanligt svaga jetvindar. Dessa luftströmmar har normalt drivits på av kollisionen mellan kalla vindar från Arktis och varma vindar från Ekvatorn. Men det finns, säger forskaren Jennifer Francis till New Scientist, ”en allt större samling bevis” för att uppvärmningen av Arktis gör jetvindarna svagare.

”Avsmältningen av isarna i Arktis gör att vädret lättare hamnar i 'låsta lägen' eller 'blockeringar' som vi brukar kalla dem. En blockering är ett högtryck som ligger kvar på samma plats under lång tid (flera veckor istället för några dagar). Den blockerar därmed möjligheterna för lågtryck att passera med svalare luft, moln och regn. Och om högtrycken ligger kvar på samma ställe så betyder det att lågtrycken (för de har inte försvunnit) rör sig över samma områden lika lång tid. Värmebölja på ett ställe och översvämningar på ett annat”, skriver meterologen Martin Hedberg.

Vissa dagar delar jag min vän antisopsorterarens håglöshet, men allt som oftast är jag teknikoptimist och tror att vi kan hitta alternativa energislag som blir så attraktiva att det fossila inte behövs. Samtidigt hoppas jag att min vän inte läst den nyss utkomna rapporten, författad av bland andra Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, i Proceedings of the National Academy of Sciences. Den som varnar för att jordens förmåga att absorbera koldioxid och reflektera värme kan komma att försämras permanent. Den utgår från att klimatet består av flera komponenter i ett och samma system där högre temperaturer kan få planeten att avge än mer växthusgaser (som exempelvis metan från den tinande permafrosten i Sibirien) som leder till ett ännu varmare klimat. Och att detta kan ske redan vid två graders uppvärmning jämfört med förindustriella nivåer.

– Jag hoppas verkligen att vi har fel, men som forskare har vi ett ansvar att utforska om det här kan stämma. Vi behöver veta nu. Det är så brådskande. Det är en av vetenskapens mest existentiella frågor, säger Johan Rockström till The Guardian.

Dessvärre tycks det inte vara en av allmänhetens mest existentiella frågor. För isåfall borde partierna med de mest progressiva miljöreformerna tillhöra landets största, inte minst efter den här sommaren.

Läs mer: Forskning om klimatförändringar i Arktis ofullständig

För även om apokalypsen inte står för dörren, även om årets värmebölja var en avvikelse som inte kan härledas till människans avtryck på planeten, även om man bortser från den enighet som råder bland en överväldigande majoritet av världens klimatforskare, så behöver man egentligen bara ställa sig själv två frågor. Vad har jag att förlora om forskarna har fel? Och vad har jag att förlora om de har rätt? Svaren på dessa frågor borde ge en viss vägledning.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt