Satelliter från Esrange – så ska basen byggas ut

2018-05-31 06:00  

Rymdindustrin utvecklas i rasande fart. Utbyggnaden som ska ge raketbasen Esrange kapacitet att skjuta upp satelliter står och stampar. Men i det tysta händer det saker.

Utsikten från det så kallade radarberget vid Sveriges enda raketbas Esrange utanför Kiruna är hisnande. Scenen domineras av skog och låglänt fjällmiljö men här och var sticker stora vita satellitantenner upp som svampar ur jorden.

Nere i dalen syns ytan där ballonger med en volym motsvarande två Globen släpps iväg och så klart det karakteristiska tornet ur vilket sondraketer fyllda med prover skickas upp i mikrogravitation.

Basen har funnits här sedan mitten av 1960-talet, då mänskligheten ännu inte hade tagit sina första kliv på månen. Nu har vi inträtt i en ny era av rymdverksamhet – och Esrange vill vara med på tåget.

Planen är välkänd vid det här laget. Dels vill Esranges ägare Swedish Space Corporation (SSC) bygga Smallsat Express och bli en komplett leverantör av uppskjutningar av små satelliter. I anslutning till Smallsat Express vill man även bygga ett testlaboratorium för exempelvis återanvändningsbara raketer.

– Europa ligger åtta till tio år efter USA på det området, konstaterar platschef Lennart Poromaa efter att vi har gått in i kontrollrummet i huvudbyggnaden, varifrån uppskjutningarna styrs och övervakas.

Infrastruktur för rymdsatsning finns redan

Mattias Abrahamsson, affärsutvecklare på SSC, menar att ett av de starkaste argumenten för att utveckla Esrange till att även kunna sända upp satelliter är att där redan finns en utvecklad rymdinfrastruktur.

– I ett annat land får du inte speciellt mycket för 500 miljoner kronor, eftersom du måste börja bygga raketbasen från början. Här finns redan mycket av det som ändå krävs, säger han.

Förhoppningarna är fortsatt höga på att Smallsat Express ska bli verklighet. Rymdindustrin genomlever just nu en renässans. Inte sedan månfärderna på 1960- och 1970-talet har intresset varit så stort som det är nu.

Läs mer: Fritt fall ger forskarna sex viktiga minuter i tyngdlöshet

Då var det supermakternas jakt på prestige som drev på utvecklingen. I dag är det i stället kommersiella motiv. Eran har kommit att kallas New Space och präglas av rasande snabb utveckling. Satelliterna blir allt mindre och uppskjutningarna allt billigare, inte minst tack vare återanvändbarhet.

Mitt i denna snabba utveckling står SSC och stampar – utbyggnaden går knappast med raketfart. SSC började titta på möjligheten att skjuta upp småsatelliter redan 2013, berättar Lennart Poromaa.

Beslut om finansiering saknas

Det finns flera orsaker till att det inte går så snabbt. Pengarna som behövs för att bygga ut Esrange, drygt en halv miljard enligt beräkningarna, bör staten stå för anser SSC.

– Man måste se det på samma sätt som att staten finansierar bygget av en hamn, menar Mattias Abrahamsson.

Men något beslut om finansiering finns ännu inte. Den försenade rymdstrategin, som nyligen presenterades, tog två och ett halvt år att mejsla fram från det att betänkandet presenterades. SSC:s förhoppningar bekräftades visserligen i rymdstrategin men konkret finansiering saknas ännu. Nu står hoppet till budgetprocessen. Men som bekant är det också valår i år.

– Näringsdepartementet tycker att det är en fantastisk idé, liksom miljödepartementet och utbildningsdepartementet. Vi får hoppas att de tre ministrarna kan få de övriga att dra åt samma håll, säger Mattias Abrahamsson.

Läs mer: Svenska kubsatelliter ska göra gruvbrytning i rymden möjlig

Målsättningen är att ha utbyggnaden klar till 2021. För att ha en rimlig chans att nå målet har arbetet faktiskt redan dragit igång. SSC har avsatt 20 miljoner kronor av egna medel för att bland annat köpa in mark. Det statliga bolaget vill heller inte missa chansen att komma med i europeiska projekt kring återanvändbarhet.

Vad är det då som ska byggas? Det behövs så klart en betongyta varifrån raketerna kan skjutas upp, liksom tillhörande sammansättningshall och kontorsyta.

Följ med in i Skylark-tornet på Esrange här:

Men framför allt behövs en anläggning för att hantera det annorlunda bränslet. Sondraketerna som hittills använts är av fastbränsletyp och kommer färdigladdade med en sorts kompositkrut. De raketer SSC överväger att använda för att föra ut raketer i omloppsbana använder i stället flytande syre och flytande kolväten, som flygfotogen.

Fem möjliga raketer

Vilken raket SSC väljer är dock inte avgjort ännu. På kravspecifikationen finns att den ska kunna föra upp ungefär 150 kilo nyttolast till polär eller solsynkron omloppsbana 500 kilometer ovan jorden (se grafiken).

– Vi började med en lista på 30 olika varianter men är nu nere på fem, säger Lennart Poromaa.

De han vill nämna är raketerna Vector-H och Electron. Men SSC följer också utvecklingen av de båda europeiska varianterna HyImpulse och Arion-2 mycket noga.

Varför är då Kiruna bästa platsen för en sådan här anläggning? Som Mattias Abrahamsson nämnde tidigare finns mycket av infrastrukturen redan på plats. Lennart Poromaa lyfter även att såväl befolkningsmängd som flygtrafiken är liten.

Läs mer: Esrange kan bli center för småsatelliter

Till syvende och sist handlar det om svenska industrijobb, menar han och talar längtansfullt om USA där flödet av riskkapital är betydligt ymnigare. På frågan hur Sverige och Europa kan blir mer likt USA säger han att det är viktigt att få fler företag att nischa sig mot rymdindustri.

– Branschen är väldigt konservativ. Ska man lyckas måste man ändra inställning. Europa vill vara en spelare i kommande internationella rymdprojekt. Smallsat Express hade gjort att Sverige kan sitta med vid det europeiska förhandlingsbordet på ett helt annat sätt, säger Lennart Poromaa.

Sveriges enda rymdraketbas

Esrange är Sveriges enda rymdraketbas, belägen cirka fyra mil öster om Kiruna.

Den började byggas 1964 och togs i drift 1966. Den byggdes av ESRO (heter i dag ESA. European Space Agency) men togs 1972 över av Rymdbolaget (heter i dag Swedish Space Corporation/Svenska Rymdaktiebolaget på engelska respektive svenska).

SSC har tre viktiga verksamheter: Utveckling av rymdsystem, uppsändning av raketer och ballonger samt satellitkommunikation.

På raketbasen Esrange jobbar cirka 160 personer, varav 35 av dem med raketer och ballonger.

 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt