Så ska Heart Aerospace bygga Sveriges första elflygplan

2020-09-23 16:52  

En mindre prototyp är flygklar, och drivlinan i full skala är redo att börja testas. Men mycket jobb återstår för att få ett flygplan certifierat och klart till 2025.

Göteborgsbaserade Heart Aerospace har stora ambitioner. Målet är att deras batterielektriska passagerarplan ES-19 ska vara certifierat och klart till 2025.

Under onsdagen presenterade företaget en fullskalig prototyp av den elektriska drivlinan. Uppsättningen består av batteripack, motorkontroller, motor och propeller som nu ska testköras på marken.

Både prins Daniel och infrastrukturminister Tomas Eneroth fanns på plats i hangaren på Säve flygplats där Heart Aerospace har sitt huvudkontor för att bevittna händelsen.

– Jag tror att vi alla har blivit positivt överraskade över hur snabbt utvecklingen faktiskt går. För bara ett antal år sedan sa flygbranschen själv att det kommer att ta väldigt lång tid innan vi ser etablering av reguljärt elflyg. Nu ligger det inom räckhåll, säger Tomas Eneroth till Ny Teknik.

Läs mer: Här är Sveriges första elflygplan

Prins Daniel och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besöker elflygplanstillverkaren Heart Aerospaces utställning vid Säve flygplats utanför Göteborg. Foto: Adam Ihse/TT

Det här är Heart Aerospaces flygplan

Bolagets första flygplansmodell kallas ES-19 och ska kunna ta 19 passagerare på sträckor upp till 40 mil.

Planet är tänk att drivas med fyra elmotorer på 400 kW vardera med ett vridmoment på 2 300 Nm. Vid varje motor sitter ett batteripack och en styrenhet. Det är en sådan fullstor uppsättning som nu ska testflygas på marken.

– Just nu håller vi på att testa den, men vi kommer under de närmaste månaderna att dra upp den i högre och högre effekt tills vi kommer upp i 400 kW. Det kommer att blåsa på bra, säger Hearts grundare och vd Anders Forslund. Då kan vi visa att drivlinan fungerar.

En fullstor prototyp på drivlinan till ES-19. Foto: Simon Campanello

Hur pass nära är det här den färdiga designen?

– Motorn kommer att se ut ungefär som den är nu, men det kommer att krävas väldigt många tester.

Samtidigt har bolaget byggt en mindre prototyp av hela flygplanet som ska upp i luften inom kort.

– Det är en subskalemodell i kolfiber som vi börjar flygtesta. Det som är kul med elmotorer är att det är samma teknik, oberoende om du har en liten drönare eller stort elflygplan. Den kommer vi att börja flygtesta här på Säve under de närmaste månaderna, säger Anders Forslund.

Läs mer: Så mycket bättre batterier krävs för att elflyget ska lyfta

Elflyg ett nytt transportslag

Jämfört med dagens fossildrivna flygplan är det enkelt att konstatera att räckvidden är kort och kapaciteten låg hos Heart ES-19. Enligt bolaget är dock en tredjedel av alla svenska inrikesflygresor kortare än 40 mil, och skulle därför kunna köras med Hearts plan.

Samtidigt kan elflyget i denna tappning nästan liknas mer vid ett nytt transportslag än en vidareutveckling av befintliga linjeflyg. Visionen är många korta direktlinjer mellan små och stora svenska flygplatser. På medeldistanser kan elflyget lika gärna ersätta resor med buss, bil eller tåg som fossildrivna flygplan.

– Vi fokuserar först på rutter runt 200-250 kilometer där vi har goda marginaler. Vi tror att de första rutterna kommer att finnas i norra Sverige. Som Pajala till Luleå, eller Östersund till Örnsköldsvik. Eller Stockholm till Visby i södra Sverige, säger Anders Forslund.

Småflygplanen skulle knyta ihop svenska småstäder med varandra, eller ta passagerare från glesbygden till större flyghubbar som Landvetter och Arlanda.

Läs mer: Transportforskaren: ”Jag tror på elflyg”

För det krävs inte bara en radikal förändring inom flygväsendet, utan ett skifte inom tillverkningen. För att många små flygplan ska bli ett gångbart alternativ kan det krävas en serietillverkning som påminner mer om den hos bilindustrin än dagens flygindustri.

För Heart Aerospace del kommer de att använda sig av en rad underleverantörer och sedan sköta slutmonteringen på hemmaplan i Säve.

– Plan är lego-kit. Till och med stora bolag som Airbus och Boeing går till en uppsjö av underleverantörer, och några av dem finns här i Sverige. Vi kommer att göra på samma sätt. Vi fokuserar på att själva ta fram den elektriska drivlinan, inte att böja till aluminium i det här skedet, säger Anders Forslund.

Läs mer: Rolls-Royce visar elflygplan

Inte ens två år på nacken

Grundaren Anders Forslund var en av initiativtagarna till det Vinnova-finansierade forskningsprojektet Elise, elektrisk lufttransport i Sverige. I projektet ingår bland annat att bygga ett svenskt elflygplan och att se över möjligheterna för en ny svensk flygindustri.

Vintern 2018 valde Anders Forslund att ta saken i egna händer och starta flygplansutveckling i privat regi. Han fick en plats på det prestigefyllda acceleratorprogrammet Y Combinator i Silicon Valley och grundade sedan Heart Aerospace i januari 2019.

Heart Aerospace grundare Anders Forslund visar upp en skalmodell av elplanet ES-19 för infrastrukturminister Tomas Eneroth. Foto: Simon Campanello

Sedan dess har bolaget växt till tolv anställda, och fler är att vänta. Under förra året tog Heart även in en första investeringsrunda på runt 20 miljoner kronor, från bland annat EQT Ventures och Norrsken. Nyligen fylldes kassan på med 2,5 miljoner euro, 26 miljoner kronor, från EU-satsningen European Green New Deal.

Det är dock bara de första stegen på vägen. Ett färdigcertifierat plan kräver en mångmiljardinvestering, och arbetet med nästa investeringsrunda från privata aktörer har redan börjat.

– Det kommer att kosta ungefär tre miljarder kronor att bygga det första flygplanet. Men vi har sett att Northvolt kan dra in sådana pengar, vi ser också att EU investerar, säger Anders Forslund.

Samtidigt har flygbolagen SAS, Bra och Widerøe tecknat avsiktsförklaringar där de intygar att de vill köpa sammanlagt 86 elflygplan av modell ES-19. Det uppskattade värdet på en sådan order uppgick 2019 till uppemot 15 miljarder kronor.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt