Så mycket minskar utsläppen om ett fossilbilsförbud införs

2021-05-31 06:00  

Att införa ett förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar skulle sänka utsläppen från svensk personbilsflotta rejält – även sett över livscykeln. Det visar ny forskning från Chalmers. 

Flera länder har beslutat eller meddelat att de avser införa förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotor. Norges mål om 2025 är mest ambitiöst medan till exempel Frankrike och Spanien siktar på 2040. 

Årtalet som föreslagits i Sverige är 2030. En statlig utredning som ska undersöka möjligheten är tillsatt. Samma år ska utsläppen från inrikes transporter ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. 2045 ska Sveriges ha netto-nollutsläpp.  

Vilken effekt på utsläppen kan ett sådant förbud få, när bilarna ersätts av främst elbilar? Och inte bara sett till vad som kommer ut ur avgasröret, utan hela livscykeln, inklusive produktionen i andra länder? Det har forskare inom fysisk resursteori på Chalmers samt energiomställning på Uppsala universitet undersökt.

14 miljoner ton koldioxid idag

En av de viktigaste slutsatserna är att utsläppen minskar rejält vid ett förbud – även om tillverkningen av elbilens batteri ger ett stort avtryck. Från cirka 14 miljoner ton koldioxid per år 2020 till mellan 3 och 5 miljoner ton år 2045. Spannet beror på i vilken utsträckning den globala genomsnittliga tillverkningsindustrin har ställt om till fossilfrihet. Det högre värdet anger resultatet med den klimatpolitik som förs i dag, det lägre enligt den politik som skulle behövas för att världen ska nå Parisavtalet (kallas för Stated policies/Uttalade ambitioner-scenario respektive Sustainable development/Hållbar utveckling-scenario och kommer från Internationella energiorganiet IEA.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren Källa: Carbon footprint impacts of banning cars with internal combustion engines, Chalmers

En påtaglig skillnad mellan 2020 och 2045 är att utsläppen i dagsläget främst kommer från förbränningen av bränslet, medan produktion av bilar och bränsle står för en mindre del. 2045 är förhållandet det motsatta. Eftersom Sverige har en snudd på fossilfri elproduktion blir utsläppen från driften av personbilarna nästan noll. I stället är det bilproduktionen som står för nästan alla utsläpp – men dessa sker huvudsakligen i andra länder.

8-9 miljoner ton 2030

Till 2030 hinner ett försäljningsförbud inte ha tillräckligt stor effekt för att målet om en 70-procentig minskning ska nås, av naturliga skäl. För 2030 uppgår livscykelutsläppen enligt beräkningarna till mellan 8 och 9 miljoner ton. Forskarna har räknat med att den föreslagna skärpta reduktionsplikten för inblandning av biodrivmedel går igenom, vilket då innebär att 2030-målet nås. Noterbart är att 2030-målet om en 70-procentig minskning bara handlar om de inhemska utsläppen från avgasröret, inte om utsläpp från bilproduktion, till exempel. 

– Fördröjningseffekten av ett förbud är den andra viktiga slutsatsen. Det dröjer nästan 20 år innan flottan är utbytt. Det innebär att vi antingen behöver tidigarelägga förbudet eller kombinera det med mer biobränslen för att nå målet, säger Johannes Morfeldt på Chalmers, en av forskarna bakom rapporten, till Ny Teknik.

Johannes Morfeldt, postdoc inom fysisk resursteori på Chalmers, är en av rapportförfattarna. Foto: Chalmers 

Fossilbilsförbud redan 2025?

För att nå 2030-målet utan den ökade inblandning av biobränslen enligt den föreslagna skärpningen av reduktionsplikten skulle förbudet behöva införas redan 2025. 

Förbud eller inte spelar inte så stor roll till 2030, på grund av fördröjningseffekten. För 2045 och 2060 däremot, blir skillnaderna avsevärda.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren Källa: Carbon footprint impacts of banning cars with internal combustion engines

Baserat på era slutsatser, borde politiken i så fall införa ett förbud redan 2025? 

– Vi har nog landat i att en kombination av biobränslen och elektrifiering är bästa vägen. Om elektrifieringen slår igenom rejält kan man minska andelen biobränsle som behövs, då har man garderat sig. Vilket år för förbud man sen väljer är i slutänden ett politiskt beslut, säger Johannes Morfeldt, men påpekar att ett tidigt införande kan innebära utmaningar gällande tillgång på elbilar och batterier.

Automatisering inte medräknad

Beräkningen innehåller flera avgränsningar. Forskarna räknar till exempel med att personbilsflottan ser ungefär likadan ut 2060 som den gör i dag, men inkluderar förändringar i trafikmängd. Potentiella effekter av automatisering och bildelning har de inte räknat med. 

De har heller inte fördjupat sig i elsystemets utveckling, utan följer de prognoser för en utökad elektrifiering som Energimyndigheten har tagit fram.  

Vad gäller biobränslen har de använt sig av genomsnittliga utsläpp för de båda scenarierna, och inte räknat med eventuella indirekta effekter av landanvändning.

Rapporten heter Carbon footprint impacts of banning cars with internal combustion engines och är skriven av Johannes Morfeldt, Simon Davidsson Kurland och Daniel J.A. Johansson. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Transportation Research Part D: Transport and Environment. 

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt