”Nya reaktorer skulle kräva gigantisk investering”

2021-02-12 16:39  

KD:s krav på nya kärnkraftsreaktorer har aktualiserat den heta debatten om energimarknaden. Ny Teknik tar hjälp av Filip Johnsson, professor i energisystem vid Chalmers, för att reda ut några påståenden som ofta hörs i debatten.

Har vi elbrist i Sverige?

– Nej, det kan man inte säga att vi har. Vi har haft en nettoexport över längre tid, så produktionen av el har det inte varit några fel på. Däremot så finns det kapacitetsbegränsningar i elnätet kring vissa tätorter, vilket har gjort att industrietableringar inte kunnat genomföras där.

Är dagens höga elpriser en följd av nedläggningen av kärnkraftsreaktorer?

– Nja. Elpriset fluktuerar och har alltid gjort så och när elproduktion läggs ner trycks priset upp. Samtidigt ger ökad andel vindkraft låga rörliga priser men mer variationer. Men vi hade variationer i priset innan vi lade ner reaktorerna också, inte minst när de stod still.

– Framöver, med mer förnybart och vind, kan vi nog inte vänta oss högre elpriser men däremot mer volatila. Då blir det viktigare och mer lönsamt med mer flexibilitet på konsumentsidan, till exempel genom produktion av vätgas till industrin och smarta laddningsstrategier för elbilar. Här finns mycket spännande möjligheter om man blickar framåt.

Läs mer: KD vill ha två nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals

Är det rimligt att bygga nya kärnkraftsreaktorer idag?

– Med dagens Generation 3+ teknik skulle det vara väldigt dyrt, det finns knappast på kartan att det skulle vara kommersiellt gångbart. Det skulle krävas en gigantisk investering som skulle ta lång tid och vara förenat med väldigt stor finansiell risk. På den avreglerade elmarknaden skulle det behövas någon form av statlig garanti för att bygga ny kärnkraft. Man bör komma ihåg att utbyggnaden av kärnkraft i Västeuropa på 70- och 80-talet gjordes på en icke-avreglerad marknad där staterna tog den finansiella risken.

– Däremot pågår viktig forskning om SMR-teknik (små modulära reaktorer, reds anm), men det kommer att ta ganska lång tid innan vi får se det i praktiken.

Vad händer med de reaktorer vi har?

– De är moderniserade och har fått förlängd livstid, vilket kan förlängas ytterligare. Enligt Energiöverenskommelsen ska kärnkraften inte stoppas av politiska beslut utan drivas på kommersiell grund.

Men vad som är kommersiell grund är lite knepigt, enligt Filip Johnsson.

– Vattenfall hävdade att nedläggningen av Ringhals 1 och 2 var på kommersiell grund, och det har de säkert rätt i. Dessutom är en nedläggning av kapacitet i sig prishöjande. Samhällsekonomiskt skulle det kunna vara så att det bästa hade varit att driva dem vidare under en viss tid.

Läs mer: Snart fullt i kärnavfallslager – så hotar det kärnkraftsdriften

Importerar vi el som har genererats med kolkraft?

Under förra året importerade Sverige 12 408 GWh el, enligt Svenska kraftnät. Klart mest, över 10 000 GWh, kom från Norge, följt av Danmark med 1 600 GWh. Polen, ett land vars kolkraft ibland tas upp i debatten, importerade Sverige 12 GWh ifrån under 2020.

Vilket kraftslag importen kommer ifrån finns dock ingen officiell statistik på.

– Oftast är vi nettoexportör, men under några procent av året, som under några timmar igår kväll, är vi nettoimportör. Men det handlar om några hundra megawatt, säger Filip Johnsson.

På årsbasis exporteras klart mer el från Sverige än mängden som importeras.

– Europas elsystem håller på att ställa om, och med tanke på hur mycket vi exporterar så trycks mycket smutsig el undan.

Tvingas Sverige elda i oljekraftverk, och hur mycket?

Under förra veckan var det oljeeldade Karlshamnsverket igång ungefär åtta timmar med en kapacitet på 40 MW. Denna vecka är verket i beredskap, vilket betyder att det kan dra igång inom två timmar.

– Den typen av anläggningar är väldigt dyra att köra, så även när det är kallt är det inte så att det sätts igång i stor skala, säger Filip Johnsson.

Läs mer: Hur ligger det till med elbristen, egentligen?

Fakta: Sveriges elproduktion under 2020

Vattenkraft: 72 TWh

Kärnkraft: 47,4 TWh

Vindkraft: 27,6 TWh

Övrig värmekraft: 5,9 TWh

Solkraft: 0,5 TWh

Totalt: 153,6 TWh

Total elimport: 12 408 GWh

Total elexport: 37 194 GWh

Källa: Svenska kraftnät. Statistiken omfattar bara den el som tagit sig ut i elnätet.

Henning Eklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt