Ny rapport: 670 miljarder kronor behövs för att rusta upp elnätet 

2022-03-10 16:40  

Sverige står inför en massiv utbyggnad av elsystemet. Prislappen är ännu osäker, men den senaste beräkningen lyder 670 miljarder kronor – 170 miljarder mer än den föregående. 

Sveriges elförbrukning har under decennier legat ganska stabilt kring 140 TWh per år. Senast en rejäl utbyggnad elnätet gjordes var under 1970-talet då uppvärmning av bostäder och lokaler byttes från olja till el. Nu är det dags för nästa stora språng, när transporter och industriprocesser också ska elektrifieras. 

– Sverige har tagit på sig ledartröjan för att bli ett av de första fossilfria välfärdsländerna. Vi ser en fördubbling av elförbrukningen till 2045. Därför är det viktigt med en realistisk och fullgod bild av vad omställningen innebär, säger Johan Lindehag, vd för elnätsbolaget Ellevio.

Johan Lindehag vd för Ellevio. Foto: Pressbild

Ellevio har givit konsultföretaget Sweco i uppdrag att beräkna vad en utbyggnad och upprustning av elnätet skulle kosta. Resultatet presenterades på ett evenemang på torsdagen.

310 TWh per år

Prislappen för ett elnät som kan leverera 310 TWh per år till 2045 landar på cirka 670 miljarder kronor, enligt rapporten. Det är 170 miljarder kronor mer än vad Fossilfritt Sverige kom fram till för ett par år sedan.  

– Mycket handlar om att bibehålla och förstärka den infrastruktur som redan finns. Den är på ålderns höst och behöver bytas ut för att säkerställa effekten som redan finns i Sverige. Men självklart även tillkommande investeringar för att ta hand om det nya behovet – bland annat fem miljoner bilar som ska laddas samt konvertering av pappersbruk, stål- och kemiindustri, säger Johan Lindehag. 

Upprustning behöver ske på alla nivåer av elsystemet: 367 miljarder kronor i lokalnätet, 110 miljarder i regionnätet och 191 miljarder i stamnätet.

Bråttom

Och det är bråttom, enligt Johan Lindehag. Merparten av investeringarna behöver ske från nu och under tio tolv år framöver, eftersom den befintliga infrastrukturen behöver bytas ut snart. 

Frågan han lyfter är hur det ska finansieras. Om inte politiken tar aktiva beslut kommer notan att hamna hos elkunderna.  

– Men vi har gjort det här tidigare, även med utbyggnaden av bredband. Jag ser med tillförsikt fram emot en bred parlamentarisk utredning kring hur det ska finansieras, säger han. 

Energiminister Khashayar Farmanbar deltog i evenemanget och meddelade att en ny marknadsmodell behövs, när det svenska elnätet nu ska gå från förvaltning till expansion. 

– Vi vill premiera smarta elnät, göra det möjligt att komma in med stöttning av systemet och att man får ett värde av tillförd flexibilitet. Jag tror mycket på en ny marknadsmodell som ger plats för aktörer som kan leverera detta, sa han och la till att det kan inkludera piskor och morötter.

"Svindlande"

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät som ansvarar för stamnätet, konstaterar att summan 670 miljarder kronor är ”svindlande”, och att fokus nu måste ligga på att korta ledtider i tillståndsprocesser, skapa acceptans, säkra kompetensen och ta hänsyn till att leverantörsmarknaden för utrustningen som behövs är global. 

– Det är mycket som måste klaffa, säger hon. 

Joachim Rosenberg, ansvarig för lastbilstillverkaren Volvos affärsområde Energy, påpekar att 670 miljarder visserligen är mycket, men att det också beror på vad man jämför med. 

– Jämför det med det senaste nationella planen för transportinfrastruktur på 800 miljarder över tolv år, det vill säga dubbelt så mycket per år som för elnätet. För vår framtida konkurrenskraft är elnätet minst lika viktigt som att bygga nya vägar, sa han. 

Annika Winsth, chef, chefsekonom på Nordea, konstaterar att om utbyggnaden ska göras till 2045 handlar det om ett par procent av statsbudgeten per år. Ska det genomföras tills om tio eller tolv år innebär det 4–5 procent per år. 

– Innan hade vi till 2040–2045 på oss. Men med tanke på Putin så borde det göras nu. Vi har inte tid att fundera, inte råd att säga nej till något, säger hon och syftar på ryske presidenten Vladimir Putin och den energikris som har uppstått i anslutning till invasionen av Ukraina.  

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt