Northvolt: ”Fel att vända Kongo ryggen”

2020-02-20 06:00  

Sjuåriga barn som riskerar att krossas i tunnelras. Koboltbrytningen i vissa delar av Kongo-Kinshasa innebär stora faror. Men den svenska batteritillverkaren Northvolt försöker ändå hitta sätt att köpa kobolt från landet.

I slutet av förra året stämdes några av världens största teknikjättar, bland annat Tesla, Microsoft och Alphabet, av 14 kongolesiska familjer vars barn har dött eller skadats vid koboltbrytning i landet. Stämningsansökan är förfärlig läsning.

Människorättsadvokaterna vid International Rights Advocates, som driver målet, hävdar att teknikbolagen under lång tid har känt till att koboltbrytningen i Kongo är beroende av barn som får göra det farligaste jobbet. Tunnlar saknar stöttning i de primitiva gruvorna och stora tunnelkollapser är vanliga. Kroppar som fastnar i rasmassor lämnas ofta kvar.

En arbetare sorterar kobolt med bara händerna. Ansiktsmask eller annan skyddsutrustning används sällan i den småskaliga brytningen. Foto: Amnesty International

Enligt advokaterna jobbar barn så unga som sex år med brytningen.

Stämningen har lämnats in till en domstol i Washington. Advokat Terry Collingsworth, som driver målet, berättar i mejl till Ny Teknik att han inte förväntar sig en dom förrän om två eller tre år.

Fattiga människor bryter malm för hand

Även Amnesty har lyft de usla villkoren för människor som arbetar med koboltbrytning i Kongo-Kinshasa. Förra året utmanade organisationen batteribranschen att ta fram det första etiska batteriet inom fem år.

Läs mer: Nickelrika batterier – så löste ingenjörerna brandrisken

I två rapporter har Amnesty visat hur kobolt bryts under farliga förhållanden i Kongo-Kinshasa. Ett stort problem är den brytning som görs av så kallade artisanal miners, ungefär hantverksmässiga gruvarbetare, som ägnar sig åt småskalig brytning. Det är i regel fattiga människor som bryter malm för hand, med basala verktyg och utan skyddsutrustning, djupt i underjorden.

Det är olagligt att gräva efter kobolt i området kring byn Kasulo, men det görs i alla fall. Här dras en säck med mineraler upp under golvbrädorna på vad som en gång var ett kök i byn. Foto: Amnesty International

Omkring 200 000 människor försöker försörja sig på det sättet. Kroniska sjukdomar och andningsproblem är vanliga på grund av det metallrika dammet. Amnesty noterar att så unga barn som sju år ägnar sig åt koboltbrytning.

Northvolt: "Kongo är en viktig spelare"

Men den svenska batteritillverkaren Northvolt utesluter inte Kongo-Kinshasa som möjlig leverantör av kobolt i framtiden.

– Vi har förstått att det är fel att vända Kongo ryggen. Om seriösa och ambitiösa köpare av kobolt helt och hållet väljer bort Kongo kommer det inte att vara till nytta för Kongo, säger Northvolts miljö- och hållbarhetschef Emma Nehrenheim.

Emma Nehrenheim. Foto: Northvolt

Landet har stora tillgångar på kobolt och dominerar den globala utvinningen. Nära 70 procent av världens kobolt kom från Kongo-Kinshasa 2018.

– Vi behöver säkerställa att det finns råmaterial så att det räcker till elektrifieringen och utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Kongo är en viktig spelare, säger Emma Nehrenheim.

"Goda möjligheter att behandla arbetarna rättvist"

Hon var själv med när företaget besökte landet för ungefär två år sedan. Då slogs hon av fattigdomen samt de stora skillnaderna mellan stad och landsbygd.

– Det finns också ett starkt entreprenörskap som jag blev imponerad av. Och det finns en stor kunskap om gruvnäring. Skälet att artisanal mining fortgår är att den breda befolkningen har väldigt god kunskap om hur man hittar malm, säger hon.

Läs mer: Ny Teknik Insight: Vilken blir framtidens batteriteknik?

Northvolts inställning, att det är fel att vända Kongo ryggen, får stöd från flera håll. Mest otippat kanske från advokaten Terry Collingsworth, som driver målet mot teknikjättarna i USA:

– Jag håller helt med. Vårt främsta mål är att få företagen att förbättra sin kontroll av leverantörskedjor och förbättra lön och villkor för vuxna gruvarbetare. Eftersom Kongo-Kinshasa har så mycket kobolt har landet goda möjligheter att begära att företagen städar upp sina olagliga verksamheter och behandlar arbetarna rättvist, skriver han i mejl till Ny Teknik.

Northvolt har upprättat dialog med gruvföretag

Även Amnesty håller med Northvolt:

– Artisanal mining är en stor och viktig del av inkomsten för en del av befolkningen. Därför säger vi att man måste hitta en hållbar lösning och hellre utvinna i Kongo än att försöka hitta kobolt på andra ställen. Här har företag men också Kongos regering en viktig roll att spela, säger Ulrika Sandberg, sakkunnig på organisationen.

Ulrika Sandberg. Foto: Amnesty International

Geovetaren Mattias Fackel på Sveriges geologiska undersökning, SGU, instämmer också. Han har tidigare jobbat i flera år i Kongo-Kinshasa med mineralprospektering och miljöfrågor.

– Kobolt kan vara en möjlighet att göra situationen bättre. Vi skulle kunna stänga alla gruvor i Kongo men då försvinner halva världens kobolt och då har vi inga proteser eller borrstål heller, säger han.

Mattias Fackel. Foto: SGU

Än så länge har inte Northvolt hittat någon kongolesisk gruva som företaget vill köpa kobolt av. Men dialog har upprättats med gruvföretag och organisationer på plats.

"De bästa exemplen på arbetsmiljö"

Frågan är hur batteritillverkaren ska kunna försäkra sig om att råvaran har tagits fram under schyssta villkor. Det kan inte hållbarhetschefen svara på i dag.

– Vi behöver hitta en form för att kunna köpa kobolt i Kongo så att vi kan vara med och bidra till den industrialisering som behöver ske även där i gruvnäringen. Exakt hur det ska ske kan jag inte svara på, men det handlar om att ha hög närvaro på plats och ställa krav, säger Emma Nehrenheim.

Läs mer: Northvolt: ”Vi vill vara med i solid state-racet”

Amnesty rekommenderar att uppköpare granskar arbetsförhållanden på plats, till exempel genom regelbundna och oanmälda besök samt tredjepartsgranskningar, samt att företag har en rapporteringsfunktion för klagomål och ett system för gottgörelse om man upptäcker avsteg från mänskliga rättigheter.

Men det är inte all koboltbrytning i Kongo-Kinshasa som präglas av barnarbete i osäkra tunnlar. Spännvidden är stor. Här finns även industriell brytning med gott arbets- och miljöskydd.

– I några av de finare gruvorna kan man se de bästa exemplen på arbetsmiljö samtidigt som de värsta exemplen på människors utsatthet finns på andra ställen, säger Mattias Fackel.

Batteritillverkare har dragit öronen åt sig

Det pågår också initiativ i landet för att minska den informella sektorn där mineraler bryts under de sämsta förhållandena. Ett exempel är utvecklingsorganisationen Pact som jobbar för att familjer ska hitta andra sätt än koboltbrytning att försörja sig på och deltar i projekt för att förbättra villkoren för den småskaliga brytningen.

– Pact har kommit ganska långt. Men det finns få projekt som är glädjeämnen i Kongo över huvud taget. Situationen i Kongo är svår, säger Mattias Fackel.

Den farliga koboltbrytningen i landet har fått batteritillverkare världen över att dra öronen åt sig. Flera har valt att satsa på en kemi som kallas NCM 811 och kännetecknas av låg andel kobolt och hög andel nickel. En sådan cell får en hög energidensitet men är också svår att tillverka.

"Vi är fortfarande i en inlärningsfas"

Northvolt är ett av företagen som satsar på den batteritypen.

– Vi har ett expertteam som är kunnigt och väl insatt i den kemin, säger Emma Nehrenheim.

När företagets batterifabrik i Skellefteå är fullt utbyggd omkring år 2025 kommer Northvolt att behöva cirka 6 000 ton kobolt per år. Företaget uppger att det har säkrat tillgången från andra leverantörer, men vilka företag eller länder det handlar om avslöjas inte.

Läs mer: Nickelrika batterier – så löste ingenjörerna brandrisken

När det skulle kunna bli aktuellt att köpa kobolt från Kongo-Kinshasa kan inte Emma Nehrenheim svara på i dag.

– Jag skulle inte säga att det ligger nära i tiden. Vi är fortfarande i en inlärningsfas. Det kvarstår så mycket arbete för oss innan vi känner oss helt trygga, säger hon.

Fotnot: NCM-kemin kallas också för NMC.

Kobolt bryts främst i södern

I Kongo-Kinshasa finns naturresurser som kunde ha gjort landet till ett av världens rikaste. I stället har invånarna plågats av kolonialism, fattigdom, korrupta härskare och brutala miliser.

Drygt 81 miljoner människor bor i Kongo-Kinshasa.

Grannländerna Rwanda, Uganda och Burundi misstänks stödja olika kongolesiska rebellgrupper i östra delen av landet.

Koboltbrytningen sker främst i landets södra delar.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt