Insektsmaten – snart på en tallrik framför dig

2021-01-18 06:00  

Efter flera år av osäkerhet börjar svenska insektsbolag se en ljusning på marknaden. Det har blivit tillåtet att sälja vissa insekter som livsmedel i Sverige, och EU öppnar för mjölmaskar på tallriken. 

I Sverige och de flesta EU-länder har det länge varit förbjudet att sälja insekter som livsmedel. Men under de senaste månaderna har situationen tagit en ny vändning. 

I slutet av oktober 2020 meddelade Livsmedelsverket att vissa insekter får säljas som mat i Sverige. Nu öppnar också Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, för mjölmaskar på tallriken.  

Experter vid Efsa har kommit fram till att den vanliga mjölmasken (Tenebrio molitor larva) kan bedömas som säker som livsmedel, dock med tillägget att den kan ge upphov till allergiska reaktioner hos personer med skaldjursallergi eller allergi mot dammkvalster. 

Läs mer: Maskar föds upp med värme från svenskt datacenter

Mjölmaskar. Foto: Ben Margot/AP/TT

Mjölmaskar är också det som Orsabolaget Tebrito producerar. Allt har utgått från idén om att man genom att processa insekter till en neutral ingrediens borde kunna öka acceptansen för insekter som mat. Bolagets vd och medgrundare Nils Österström har bara betraktat det som en tidsfråga innan Sverige ska hoppa på tåget. 

– Vi behöver producera mer protein för att täcka det behov som finns med en växande befolkning globalt, men utan att förstöra planeten. Uppfödningen av kreatur kräver enorma landarealer, så det håller inte ihop. Insekter är ett effektivt sätt att ta vara på redan anspråkstagna resurser, säger Nils Österström till Ny Teknik. 

Tog in 8,3 miljoner

Beskedet från Livsmedelsverket i oktober gjorde att bolaget en vecka därpå kunde stänga sin kapitalrunda på totalt 8,3 miljoner kronor. Pengarna ska gå till att bygga ut och skala upp verksamheten. 

Läs mer: Nu får vissa insekter säljas som mat i Sverige

Nils Österström startade Tebrito tillsammans med livsmedelsagronomen Åsa Martén 2016, efter ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, om proteinextraktion från mjölmask.  

– Den process som vi har utvecklat och skalat upp för proteinextraktion kan möjliggöra stora volymer på matmarknaden. Det är ett komplement till sådant som ärtprotein, mjölkprotein och sojaprotein, säger Nils Österström. 

Tebrito betraktar mjölmaskarnas protein som ett bra substitut för protein från exempelvis nötkött. Det är rikt på vitamin B12, ska inte ha något kolesterol men mycket fleromättat fett.  

Bolaget säljer både mjölmask och ”frasset” (maskbajs), som kan användas som växtgödning.  

Mjölmaskarna odlas enligt Tebrito i en miljö som de ”verkligen trivs i”. De trivs med att vara tillsammans, i mörker, och att få vara i sin mat. Maten de äter är i det här fallet kli, en sidoström från spannmålsindustrin, och potatisskalrester eller något annat vegetabiliskt matsvinn från en kontrollerad källa som tillför lite fukt.  

Läs mer: Syrsor på tallriken blir klimatsmart föda

De odlas i lådor, i en kontrollerad och skyddad miljö. Varje låda ger ett kilo insekter. En anläggning på 100 gånger 100 meter kan ge tusentals ton insekter per år. Tebrito siktar på att inom två, tre år kunna odla uppåt 150 ton insekter per år. För detta krävs en mer automatiserad process.

”Ser ett stort intresse”

Odlingen kräver ingen extra värmetillförsel, eftersom det bildas värme av insekternas metabolism. Däremot behöver odlingarna kylas ned.  

– Sättet vi tar dem av daga är att vi sänker temperaturen, så att de somnar in. Sedan fryser de ihjäl, förklarar Nils Österström.

Tebritos vd och medgrundare Nils Österström. Foto: Tebrito

Potentialen på marknaden ser bolaget som enorm, eftersom insekter kan bli både foder och mat. Acceptansen för att äta insekter, framför allt när de är en ingrediens i en produkt, ska också ha ökat. 

– Vi ser ett stort intresse för insekter som mat, inte minst från detaljhandeln. Vi har haft en långsiktig dialog med både Ica och Coop, och med andra. De största hindren som vi ser det är röjda. Nu handlar det om att nå tillräckliga volymer för att kunna konkurrera med andra animaliska proteiner om pris, säger Nils Österström. 

Syrsor som mat

Någon gång i början av 2010-talet fick SLU-forskaren och husdjursagronomen Anna Jansson på känn att vi nog skulle behöva vänja oss vid tanken på att äta insekter.  

–  Den här livsmedelsgrenen finns redan i stora delar av världen, men den professionella produktionen är ny. Det kan vara ett smart och resurseffektivt sätt att få ett högkvalitativt livsmedel, och det vore dumt att inte tänka på det som ett livsmedel för att det hittills inte funnits på den västerländska menyn, säger Anna Jansson till Ny Teknik.

Svensk hussyrsa. Foto: Göran Ekeberg/Addlight.

Men då verkade tiden inte riktigt mogen för att gå vidare med idén. 

2014 började hon och forskarkollegan Åsa Berggren handleda en student som skulle titta på uppfödning av syrsor i Kambodja, ur ett livsmedelsperspektiv. Avhandlingen visade att grisar växte bra på en kost som innehöll syrsor, vilket tyder på att syrsor också kan bli en viktig proteinkälla för människor

De bestämde sig senare för att undersöka om det vore möjligt att få svensk finansiering till en liknande satsning i Sverige och fick 9 miljoner kronor från Formas, till ett femårigt projekt. Projektet pågår fortfarande. 

–  Hussyrsa är något som vi skulle kunna ha en storskalig odling av utan att det blir ett hot mot vårt ekosystem. Den finns naturligt här i Sverige, berättar Anna Jansson.

Producerar avelsdjur

En svårighet har varit att syrsor kan drabbas av ett virus, som om det kommer in i en besättning orsakar katastrof. De svenska forskarna har dock genom ett noggrant urval skapat en population som inte bär på viruset. Det visade på en kommersiell potential.

Anna Jansson och Åsa Berggren, grundare av Sciins AB. Foto: Göran Ekeberg/Addlight.

Sciins har inte fokus på att sälja sina syrsor direkt till konsument eller butik, utan producerar avelsdjur. Bolaget har ett avelsprogram där de ser till att djuren är friska, har en bra tillväxt och ett lämpligt beteende för att fungera i ett uppfödningssystem. 

I de flesta fall hittills har Sciins levererat sina syrsor till startup-bolag, framför allt som föda till zoodjur som ormar men livsmedel har också blivit aktuellt.  

Fördelar med syrsor är enligt Anna Jansson att de är proteinrika, har bra sammansättning av aminosyror, innehåller viktiga fettsyror, järn och zink.  

– De är näringstäta sett till flera näringsämnen, och ur det perspektivet är det ett intressant livsmedel. Under rätt omständigheter växer syrsorna väldigt snabbt, och på lite foder. De kan också äta biprodukter som vi inte kan utnyttja så bra, som kli.

Läs mer: Avfall på tallriken? Ja, som svamp

Om man börjar med ett hundratal individer blir de snabbt flera tusen. Ett generationsintervall ligger på mellan 60 och 70 dagar, vilket gör att det blir många nya generationer på ett år. Varje syrsa kan också få flera hundra avkommor.  

Teknikutveckling blir viktigt för att skala upp. I dag sköts arbetet manuellt, men kan förbättras med system där man kan kontrollera exempelvis temperatur, luftfuktighet, hur djuren växer och rör sig, samt att de har lagom med mat och vatten.

Trivs bäst i 30 graders värme

Syrsorna brukar få vara i plastboxar fyllda med äggkartonger. De vill gärna ha det lite mörkt och kunna gömma sig. 

Generellt är de ganska lättskötta och anspråkslösa, säger Anna Jansson. Men det finns en tydlig begränsning, och det är att syrsorna kräver temperaturer runt 29–30 grader för att nå sin fulla tillväxtpotential. 

– Det gör det inte är så självklart att ha den här industrin i Sverige, utan mer självklart i Asien. I Sverige kan man utnyttja spillvärme. Vi använder i nuläget en välisolerad lokal, men har inte tillgång till spillvärme.

Friterade hussyrsor. Foto: Takeaway/Wikimedia

Sciins tror inte att Sverige är den största marknaden för syrsor som mat, och inte heller Europa. Blicken just nu går framför allt till Asien, även om det händer mycket på området också på vår kontinent. De stora livsmedelsjättarna i Sverige har fått upp ögonen för insekter som mat, enligt Anna Jansson. 

– Jag tror att många av de stora livsmedelsföretagen förstår att det här kan bli en produkt som säljer. Hur stor produkten eller produkterna blir i Sverige, det tror jag inte att någon vågar sia om, säger hon.

Ett helhetsperspektiv

Hur är det då med den etiska aspekten av att äta syrsor? Anna Jansson menar att utgångspunkten är att man vill ha resurseffektiva och hållbara system för produktion av högkvalitativa livsmedel. Då finns det många olika variabler att ta hänsyn till. 

– Det kan vara betydligt mindre problematisk än att föda upp andra djur. Syrsor finns ofta naturligt i täta populationer, så det är ingen onaturlig situation för dem att vara många på en liten yta. Insekterna har heller ingen relation till sin avkomma, säger Anna Jansson.

Läs mer: Nu tar köttliknande alternativen fart: ”Det här är bara början”

Sciins försöker ha ett holistiskt perspektiv på företaget, i stället för att fokusera på en enda fråga, så som koldioxidutsläpp. 

– Det är därför jag säger att man måste fundera på varifrån värmen ska komma, och om det är rimligt att föda upp syrsor eller andra insekter i Sverige. Har man nära tillgång till material som effektivt kan användas som foder, då kanske värmebehovet är rimligt att satsa på. Man måste lägga in allt det här i vågskålen för att se till att det är både etiskt och resurseffektivt. 

Bolaget strävar därför också mot att syrsorna, åtminstone delvis, ska kunna klara sig på ett foder bestående av blommande växter. Det skulle kunna bidra till en ökad biologisk mångfald, eftersom odlingarna då skulle kunna bidra till förbättrade livsförhållanden för en rad pollinerare, enligt Anna Jansson.

Insekter som mat 

I slutet av oktober 2020 meddelade Livsmedelsverket att vissa insekter nu får säljas som mat i Sverige. Myndigheten har dock betonat att insekter precis som andra animaliska livsmedel kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier. De kan också innehålla tungmetaller och andra giftiga ämnen. Framför allt mjölmask och syrsor verkar kunna leda till allergi och korsallergi, särskilt hos personer med skaldjursallergi.  

utvärdering från den 24 november 2020, som publicerades den 13 januari 2021, konstaterar experter vid EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet Efsa att konsumtionen av gul mjölmask (Tenebrio molitor larva) ”inte är näringsmässigt ofördelaktig”. Det finns heller inga skäl att oroa sig för livsmedelssäkerheten, utifrån de studier som gjorts på mjölmasken. Däremot kan den ge upphov till allergiska reaktioner hos personer med skaldjursallergi eller allergi mot dammkvalster. 

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt