Har vi råd med bitcoin? Kryptovalutan förbrukar nästan lika mycket el som hela Sverige

2021-03-11 06:00  

Kryptovalutan som startade hajpen slår nya rekord. Men det som en gång skulle bli en världsvaluta har förvandlats till en pengapress som ger upphov till gigantiska koldioxidutsläpp, skriver Ny Tekniks reporter Simon Campanello.

När jag skriver den här texten har priset på en bitcoin passerat 400 000 kronor i en rusning som börjat närma sig Gamestop-magnituder. Kryptovalutan har börjat kallats för ett digitalt guld, lockar stjärninvesterare på löpande band och nu har självaste Elon Musk gett den sin välsignelse. 

Men har vi råd att låta bitcoins marknadsvärde stiga upp i skyarna? Valutan lämnar ett enormt fotavtryck på klimatet, utan att bidra med något reellt värde. 

Ursprungsidén var att bitcoin skulle bli ett slags monetärt esperanto. En gemensam valuta för hela världen, utom räckhåll för storbanker och bortom statlig styrning. En vision som låg rätt i tiden vid lanseringen, ett par år efter finanskrisen 2008.

Läs mer: NFT – vad är det och varför ska du bry dig?

Men precis som världsspråket blev världsvalutan aldrig verklighet. Det är svårt att hitta en precis siffra, men av allt att döma är ytterst få av de transaktioner som görs med bitcoin ämnade till att faktiskt köpa legitima varor och tjänster. 

Dels handlar det fortfarande, tolv år efter valutans initiala intåg, om att det är betydligt krångligare att handla med bitcoin än säg ett betalkort. Den extrema volatiliteten bidrar också. I skrivande stund har priset på en bitcoin fluktuerat med över 25 000 kronor de senaste 24 timmarna.

Dessutom finns tekniska begränsningar i själva koden som gör att antalet transaktioner som går att genomföra i nätverket är begränsade, och transaktionsavgifterna ofta höga.

Lyfts som en investering

De senaste åren har valutan istället främst lyfts som en investering, eller ett sätt att bevara värde. Därav liknelsen att det skulle vara någon form av digitalt guld.

När biltillverkaren Tesla för några veckor sedan tillkännagav att de gjort en mångmiljardinvestering i bitcoin handlade det om en ren investering, inte någon ideologisk tro på en decentraliserad valuta. 

Investeringen om något visar också hur tydligt det är att bitcoin, i ännu större mån än guld, saknar ett eget inneboende värde. Bara faktumet att superentreprenören, twittergurun och memeaficionadon Elon Musk placerat sina marker på kryptorutan fick kursen att slå nya rekord. 

Likaså när den kända riskkapitalisten (och bitcoin-investeraren) Tim Draper häromdagen förutspådde en växelkurs på en miljon dollar per bitcoin. Eller när Citibank (som av en händelse planerar att börja sälja bitcoin-terminer inom kort) nyligen släppte en okritisk och oerhört kritiserad rapport om hur bitcoin nått en brytpunkt och nu är på väg mot sitt verkliga genombrott.

Foto: Unsplash

Aktörer med stort egenintresse och enormt genomslag siar om prisuppgång, och marknaden följer efter. Det är en självuppfyllande profetia som osar mer pyramidspel än världsvaluta. 

Så långt hade vi väl kunnat leva med bitcoin. Det finns väl inget som säger att det är fel att folk använder kryptovalutan som ett roulettbord i stället för en betaltjänst? 

Problemet är så klart kryptovalutans sanslöst höga energiförbrukning.

Företagen som driver gruvor inte transparanta

Processen för att upprätthålla nätverket och prägla nya digitala mynt bygger på ett system som kallas för proof-of-work. Datorer världen över genomför avancerade matematiska beräkningar och de som bidrar tilldelas bitcoin som tack för sitt nedlagda arbete.

Inbyggt i systemet är att ju fler som kopplar upp sig, desto mer avancerade problem måste lösas och ju mer datorkraft krävs. I bitcoins begynnelse kunde en speldator med modernt grafikkort göra jobbet, i dag har de ersatts av datorhallar fyllda till brädden med specialdesignade chip som kan utföra tusentals miljarder beräkningar i sekunden.

Bitcoin-gruva i Kangding i Sichuan-provinsen. Foto: Dave Tacon/Polaris/TT

Exakt hur mycket energi dessa bitcoin-gruvor förbrukar är omöjligt att säga. Företagen som driver dem är allt annat än transparanta. Men det finns ett flertal parter som försökt räkna på det.

Forskare vid Cambridge tror att det rör sig om närmare 130 TWh. Den sistnämnda siffran ligger nära vad hela Sverige förbrukar årligen.

Enligt Digiconomist index uppskattas att nätverket i nuläget (10 mars) har en årsförbrukning på drygt 79 TWh. Men den nederländske bitocoinexperten Alex de Vries, som står bakom Digiconomist, skriver i en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Joule att med ett bitcoinpris på 42 000 dollar (som det låg på i januari) beräknas kryptovlautan förbruka 184 TWh el per år.

En jämförelse är att världens alla datacenter, en verksamhet som ofta får kritik för att vara energikrävande, beräknas förbruka drygt 200 TWh. Bitcoin börjar alltså närma sig samma energiförbrukning som infrastrukturen som driver hela molnet och merparten av alla hemsidor och webbtjänster.

Hög bitcoinkurs = högre energiförbrukning

I artikeln i Joule skriver Alex de Vries också att en elförbrukning på 184 TWh för bitcoin ger upphov till utsläpp av 90,2 miljoner ton koldioxid per år – vilket är nästan lika mycket som hela Londons årliga utsläpp.

En hög bitcoinkurs bäddar nämligen för ännu högre energiförbrukning. Bitcoin-utvinnarna får högre marginaler och därmed mer utrymme att lägga pengar på att betala sina elräkningar och köpa in fler servrar. 

Dessutom syns inga tendenser på att kryptogruvorna går i datacenterjättarnas fotspår när det kommer till grön energi. Amazon, Google och Microsoft investerar alla stora summor i förnybar energi som ska driva molnet, bitcoin-grävarna å sin sida är i stor utsträckning koncentrerade till Kina, ett land med en minst sagt kolstinn energimix. 

Därmed inte sagt att bitcoin är en onödig uppfinning. Kryptovalutor har definitivt en viktig roll att fylla, och blockkedjetekniken som ligger i grunden för systemet har av många lyfts som en viktig lösning för säker informationshantering i framtiden. 

I hyperinflationens Venezuela blev kryptovalutor för ett par år sedan ett mer gångbart betalmedel än den inhemska valutan. För invånare i repressiva regimer kan möjligheten till ett mer anonymiserat och statligt oberoende betalsystem vara livsviktigt.

En butiksskylt i Oregon, USA.

Rent tekniskt är kryptovalutor också ett smartare alternativ än bankernas uråldriga och sengångarslöa internationella betalsystem. Men bitcoin riskerar att snart kännas lika uråldrigt som att skicka en SWIFT-betalning. 

Det finns förstås ett symbolvärde i att vara den första och hittills största kryptovalutan, men det är ingen hemlighet att det finns bättre kandidater om vi vill ha en världsvaluta.

Kryptovalutor som har stöd för långt fler transaktioner utan att för den delens skull förbruka lika mycket energi som ett land med tio miljoner invånare. Den största publika blockkedjan näst efter bitcoin, Ethereum, är redan i full färd med att frångå proof-of-work till förmån för ett mer energieffektivt system. 

Så har vi råd att fortsätta låta bitcoin-nätverket suga i sig allt mer energi bara för att Elon Musk, Citibank och stjärninvesterare på Wall Street ska bli ännu rikare? 

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt