Här ska svenska elflygplan testflygas

2019-09-23 06:00  

Flygplatsen i Örnsköldsvik blir under de närmaste åren en testbädd för små elflygplan. Bland de första aktörerna är de svenska startupföretagen Katla och Heart Aerospace. ”Det Tesla och Einride gjort de senaste åren kommer att hända i luften de närmaste årtiondena”, säger Katlas medgrundare Gustav Borgefalk.

Än så länge finns få eldrivna flygplan i luften, men när utvecklingen nu är på väg att dra igång på allvar krävs nya miljöer för att testa planen, både när det gäller laddinfrastruktur på marken och flyg i luften. Den första sådana testbädden i Sverige blir flygplatsen i Örnsköldsvik.

I Luftfartsverkets regi pågår redan ett par forskningsprojekt på platsen, bland annat med fokus på att göra flygplatser mer hållbara och autonoma. Ett omtalat exempel är att flygledningen numera sköts på distans från Sundsvall.

Läs mer: Regeringen ska ställa krav på bioflygbränse – tillgången är försvinnande liten

Och nästa år är det tänkt att de första testerna med eldrivna flygplanen ska ta vid.

– I dag finns ingen sådan arena i närområdet runt Sverige, och möjligheterna att testflyga där är väldigt bra. Det är en riktig flygplats samtidigt som reguljärtrafiken är så pass begränsad att det finns utrymme att stänga luftrummet tillfälligt om det behövs, och det går att flyga över glesbefolkade områden, säger Luftfartsverkets forskningschef Björn Wahlström.

En andra fördel med platsen är att det är just den här typen av små flygplatser som skulle kunna ha mest att vinna på småskaliga elflyg.

– Det är ett fantastiskt spännande projekt, som kan hjälpa till att hålla landsbygden levande i norr. Vi tror att elflyg kommer att bli en ”game-changer” som kan ändra förutsättningen i hela regionen, säger Jonas Didoff som arbetar på uppdrag av Luftfartsverket och är projektledare för arbetet.

Läs mer: Svenska Heart Aerospace ska utveckla elflygplan – klart 2025

Han menar att de tekniska förutsättningarna redan finns för att bygga mindre elflygplan med tillräcklig räckvidd för att ta över stora delar av inrikestrafiken. Runt en tredjedel av all passagerartrafik i Sverige är i dag under 40 mil.

– Kan vi bygga ett nätverk av elflygplan mellan mindre och större flygplatser kan vi hålla hela den norra delen av Sverige levande. När vi har flyg som är mycket tystare och inte har samma miljöpåverkan kan vi till och med börja prata om att bygga nya flygplatser i stället för att lägga ner befintliga, säger Jonas Didoff.

"Det Tesla gjort på marken kommer att ske i luften"

Det nystartade svenska företaget Katla är redan ombord och kommer att bli först med att testflyga i Örnsköldsvik. Just nu pågår bygget av en fullskalig prototyp av en obemannad drönare med vingspann på 2,5 meter som ska upp i luften i början av nästa år.

Läs mer: Sas ska utveckla elflyg tillsammans med Airbus

– Samma elektrifiering som nu sker på marken kommer att ske i luften, det är bara en tidsfråga. Det Tesla och Einride gjort de senaste åren kommer att hända i luften de närmaste årtiondena, säger Katlas medgrundare och styrelseordförande Gustav Borgefalk.

Katlas första modell kommer att väga 25 kilogram och kommer att kunna ta upp till 10 kilogram med sensorer eller last. Räckvidden beräknas bli uppemot 10 mil med 5 kilograms last ombord.

Men det är inte bara storleken som skiljer deras drönare från andra på marknaden. Bolaget använder en så kallad ”box wing”-design, där vingspetsarna sitter ihop så att vingarna ser ut som cirklar. Uppifrån sett ser drönaren ut lite som en åtta.

– Det är en hybridlösning som lyfter rakt upp som en helikopter, men utnyttjar flygplanets egenskaper i planflykt, säger Gustav Borgefalk.

Inom några år vill Katla också testflyga ett flygplan med samma tekniska bas fast i betydligt större format. Katla Airplane ska väga ett halvt ton och kunna ta 2 passagerare eller 200 kilogram last. Farkosten ska både kunna styras av en pilot ombord och fjärrstyras.

Läs mer: Elon Musk: Elflygplan möjligt om fem år

– Vi tittar både på autonoma och bemannade lösningar, och den skulle både kunna köra last och passagerare. Uber presenterade en flygtaxivision för ett par år sedan, men den var ganska stadscentrerad. I stället för att skjutsa rika människor till flygplatsen så de slipper sitta i bilkö vore det spännande att flytta människor mellan städer eller till platser utanför städerna, säger Gustav Borgefalk.

Elflyg kan bli verklighet om ett par år

Även Göteborgsföretaget Heart Aerospace, som startades tidigare i år, kommer att använda Örnsköldsviks flygplats för tester under utvecklingen av sitt 19-sitsiga elflygplan som ska få en räckvidd på runt 40 mil. Deras ambition är att en prototyp i fullskala ska vara i luften år 2022, och ett certifierat och säljklart flygplan under 2025. De tog tidigare under året in ungefär 20 miljoner kronor i riskkapital från bland annat EQT Ventures och stiftelsen Norrsken.

– Örnsköldsvik är en perfekt testplats för elflyg. Med små elflyg skulle flygplatser som Örnsköldsvik kunna öppna direktlinjer till Umeå eller Östersund och knyta ihop städerna, säger Hearts grundare och vd Anders Forslund.

Läs mer: Här är labbet där SAS utvecklar framtidens flygresande

Både Heart och Katla har ambitiösa tidsplaner med tanke på att det än så länge knappt finns några serietillverkade elflygplan på marknaden. Men Luftfartsverkets forskningschef Björn Wahlström menar att mindre elflyg faktiskt kan vara i luften inom ett så pass kort tidsspann.

– Om jag ska vara både optimistisk och realistisk tror jag att det händer inom ett par år. Man är så pass nära att de första kan komma i funktion så pass fort. Sedan är det mycket annat som ska till, som att bygga upp produktionsanläggningar och distribution. Men tittar man bara på de tekniska lösningarna borde det gå att klara, säger han.

– Det är dessutom hyperintressant att de lyckas i ett läge där vi transporterar oss allt mer, men samtidigt måste minska våra miljöavtryck.

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt