GE visar prototypen av återvinningsbara turbinbladet

2022-03-30 06:00  

I hälarna på konkurrenten Siemens Gamesa har GE nu byggt en första prototyp av ett helt återvinningsbart turbinblad. Men de två jättarna satsar på olika teknik.

Kompositmaterialen i vindkraftverkens turbinblad går i dagsläget inte att separera för återvinning, och bladen kommer att utgöra ett växande avfallsproblem. Men i det här fallet går industrin före lagstiftarna.

Nu har General Electric tillverkat sin första prototyp av ett återvinningsbart turbinblad, som har tagits fram inom projektet Zebra tillsammans med bland andra LM Wind Power. Under resten av året kommer det att köras fullskaliga hållbarhetstester vid bolagets anläggning i Danmark, skriver GE i sitt pressmeddelande.

Varje blad är 62 meter långt och tillverkat av en plast som har fått produktnamnet Elium, utvecklad av Arkema. Den paras med en ny stryktålig glasfiber från Owens Corning.

– Det är en termoplast som har gjorts starkare. Alla termoplaster kan gjutas om och är mer eller mindre återanvändningsbara, men Elium har egenskaper som mer liknar härdplast. Det gör att den binder ihop bättre med fibern samtidigt som plasten är lättare att återvinna, säger Cecilia Mattsson, forskare inom cirkulär ekonomi och kompositer på svenska forskningsinstitutet Rise, till Ny Teknik.

Cecilia Mattsson har lett Rise-projektet Rekovind – forskaren ser i dagslägat inte kemisk återvinning som en ekonomiskt hållbar lösning. Foto: Rise

Hon har lett Rise-projektet Rekovind om återvinning av turbinblad. Cecilia Mattsson, som är kemist, berättar att konkurrerande vindkraftsjätten Siemens Gamesa har valt en annan teknik för återvinningsbara blad än GE. Förra året lanserade Siemens Gamesa ett turbinblad där ett nytt bindemedel gör det möjligt att skilja på kompositens olika delar.

– Det är en ny typ av härdplast, en epoxy som de har gjort om så att man med en enklare kemi kan öppna upp den. Man använder 20-procentig ättiksyra, så kokar man det i 70-100 grader och då kan man plocka isär lagren, säger Cecilia Mattsson.

Expert: Kemisk återvinning svårt att få till

Hittills har Siemens Gamesa tillverkat sex nya blad, vardera med en längd på 81 meter. Påtryckningar på industrin kommer bland annat från svenska Vattenfall. Det statliga bolaget har på eget bevåg infört ett förbud mot att lägga deras uttjänta blad på deponi, och 2025 ska hälften av materialet i respektive blad kunna återvinna.

Den tredje stora tillverkaren, danska Vestas, har tidigare gått ut med att 100 procent av deras vindkraftverk ska vara återvinningsbara till 2030, en vision som de delar med Vattenfall.

Huvudmålet för Rise Rekovind-projekt var att utveckla en kemisk process som fungerar på alla material i ett vindturbinblad, men Cecilia Mattsson tror inte längre att kemisk återvinning är den mest effektiva lösningen.

Siemens Gamesas nya återvinningsbara rotorblad för havsbaserad vindkraft. Foto: Siemens Gamesa

– Det kommer att ta mycket lång tid att sätta upp sådana processer och det kommer att vara svårt att få ekonomisk vinst i dem. Då måste det komma till styrmedel och policys som gör att man får betalt för att ta hand om avfallet, säger Mattsson.

Ett alternativ är mekanisk återvinning där bladen mals ner. Materialet kan sedan användas som utfyllnad på omkring 10-20 procent för ny glasfiber, när man exempelvis producerar så kallad sandwich-kompositmaterial för båt- och byggindustrin. Ett grundproblem är dock att det i dagsläget är relativt billigt att skicka bladen på deponi, och det finns inget deponiförbud i Europa.

Läs mer: Vindkraftsboomen – men varför tillverkas inte fler komponenter i Sverige?

Ett sätt för att bidra till en cirkulär värdekedja är enligt Mattsson att höja deponikostnaden. Ett annat alternativ är att använda bladen som byggelement. Det pågår flera projekt där de ingår i gång- och cykelbroar. I Ålborg har blad omvandlats till cykelställ, men de skulle också kunna fungera som parkbänkar eller på lekplatser. Sådana projekt har drivits i Rotterdam.

Svenska vindkraftverk saknar information om turbinblad

Det finns frivilligt lämnad information om när svenska vindkraftverk installerades och vem som är ägaren, men det saknas uppgifter om turbinbladen. I det pågående projektet Rekovind 2, finansierat av Energimyndigheten, kartlägger Rise bladen och bygger en prototypdatabas där mer information finns för framtida återvinning och återbruk av bladen.

– Vi försöker också koppla det till hur man skulle kunna återanvända bladen i olika regioner, och se var behoven kommer att vara störst, säger Cecilia Mattsson.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt