Första solcellsparken godkänd för frekvensreglering

2022-05-10 06:00  

HSB:s solcellspark utanför Strängnäs kan på några sekunder minska sin elproduktion om det behövs för elsystemet. Som första svenska solpark har den blivit godkänd för att reglera frekvensen i stamnätet.

Solcellsparken utanför Strängnäs är en av Sveriges största. I dag har den en installerad effekt om 14 MW och i sommar byggs den ut till 22 MW. Då väntas den bli störst i Sverige.

Nu är den också unik på ett annat sätt. Den har som första svenska solcellspark blivit godkänd för att reglera frekvensen i elnätet.

Frekvensen i det nordiska elsystemet ska hela tiden ligga på 50 Hz. Stiger den över den nivån måste effekt tappas ur, sjunker den måste effekt tillföras.

Rent praktiskt görs det med stödtjänster som systemansvariga Svenska kraftnät köper upp i förväg. Hittills är det främst vattenkraften som har bistått med sådana stödtjänster.

HSB:s solcellspark utanför Strängnäs. Foto: Energiengagemang

Men nu genomför Svenska kraftnät ett pilotprojekt för att få in fler energislag som kan leverera stödtjänster. Ny Teknik har tidigare rapporterat om den första vindkraftsparken som blev godkänd för att frekvensreglera.

Aktiveras vid störning i elsystemet

I slutet av april fick även HSB:s solcellspark klartecken, efter att ha genomgått pilotprojektets förenklade process för förkvalificering. Solparken kommer att delta med frekvensreglering om max 6 MW.

Det beror främst på att testerna i förkvalificeringen gjordes i mars, när solen inte lyser särskilt mycket, berättar John Diklev på energitjänstföretaget Flower, som tidigare hette Krafthem.

– I mars var vi lite begränsade till hur stora tester vi kunde göra, så vi kanske kommer att omkvalificera parken senare, säger han.

Axel Dellenby från Flower programmerar den lokala styrenheten på plats i solcellsparkens nätstation. På bilden syns styrenheten i form av den orangea burken ovanpå skåpet. Foto: Flower

Stödtjänsten som solparken ska bistå med kallas för FCR-D Ned. Den aktiveras bara om det uppstår en störning i elsystemet som gör att frekvensen blir för hög. Då kan solcellsparken snabbt minska sin elleverans till elnätet, så att frekvensen återgår till 50 Hz.

”Solceller har en varians i sig naturligt”

Parken har redan hunnit lämna bud och blivit avropade av Svenska kraftnät. Det innebar att parken under en timme den 30 april stod redo att strypa elproduktionen med 600 kW för elnätets skull.

Från sommaren 2022 ska solcellsparken ha en installerad effekt om 22 MW. Foto: Jonas Weissglas

Flower kommer att sköta budgivningen till Svenska kraftnät och har också utvecklat styrsystemet som används när solparken reglerar frekvensen.

Styrsystemet får dels en signal från det omgivande elnätet om frekvensens värde, men dels också från en avdelad referensyta i solparken. Referensytan omfattar drygt 1 MW och fungerar som en hållpunkt för att avgöra hur mycket el som parken maximalt skulle ha kunnat leverera.

– Utmaningen för solceller är att de har en varians i sig naturligt, säger John Diklev och tar ett stödtjänstbud om 1 MW som exempel.

”Vi behöver jämföra deras prognoser med faktisk leverans”

Om budet aktiveras av Svenska kraftnät betyder det att solparken ska strypa 1 MW.

– Men om det samtidigt blir halvmolnigt och referenspunkten går ner till 800 kW kommer vi att anse att de 1 MW som vi har stängt av också har gått ner, så att vi inte lever vi upp till det vi har sålt. Därför stänger vi av ytterligare 200 kW på den övriga parken för att nå upp till budet, säger John Diklev.

John Diklev. Foto: Christian Åslund

Under pilotprojektet vill Svenska kraftnät framför allt undersöka hur väl aktörernas prognoser stämmer överens med vad de faktiskt kan leverera i drifttimmen.

– Vi behöver jämföra deras prognoser med faktisk leverans och se att stämmer bra överens så att vi kan lita på att vi inte kommer stå där under drift och inte få den leverans som vi har tänkt oss, säger Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät.

Jorunn Cardell. Foto: Svenska kraftnät

Dessutom hoppas Svenska kraftnät att pilotprojektet ska leda till att bra processer kan utvecklas för förkvalificeringen, så att det blir enkelt för liknande aktörer att börja leverera stödtjänster.

”Kostnaden för stödtjänsterna bör gå ner”

Solcellsparken har byggts av Energiengagemang och ägs av HSB. Johan Skördare, vd på Energiengagemang, ser parkens stödtjänster som ett sätt att tackla underskottet på el i södra och mellersta Sverige.

– Vi kan inte ansluta mer elförbrukning eller elproduktion utan att det blir väldigt dyrt och det tar väldigt lång tid att bygga ut elnätet. I en sådan situation måste vi få till en dynamisk elanvändning och elproduktion i stället, säger han.

Solcellsparken vid Strängnäs byggs ut. Foto: Peter Norlinder

Om fler solparker kan börja leverera stödtjänster tror han att fler solcellsparker kan tillåtas i elsystemet. På så sätt hoppas Johan Skördare att pilotprojektet ska leda till att omställningen till förnybar elproduktion ska gå fortare.

John Diklevs förhoppning är att det ska bli standard för solparker att leverera stödtjänster till elsystemet.

– Vi behöver balans i elsystemet även när vi har högre och högre andel förnybart i elmixen. Stödtjänsterna kostar konsumenter och producenter väldigt mycket pengar och om fler resurser tillgodoser den efterfrågan så bör kostnaden för tjänsterna gå ner, säger han.

Stödtjänsten FCR-D Ned

FCR-D Ned är en ny stödtjänst som infördes 2022. Den aktiveras vid störning som gör att frekvensen ligger mellan 50,1 och 50,5 Hz.

Förkortningen står för Frequency Containment Reserve – Disturbance. På svenska heter den formellt frekvenshållningsreserv störd drift, nedreglering.

FCR-D Ned avser endast nedreglering.

Dagens krav på FCR-D Ned är att budet måste omfatta minst 0,1 MW, resursen måste kunna aktiveras till 50 procent inom fem sekunder och till 100 procent inom 30 sekunder, och uthålligheten måste vara minst 20 minuter.

Om ett bud avropas betyder det att aktören får betalt för att resursen är tillgänglig en viss timme. Om aktörens bud aktiveras betyder det att nedreglering görs för elsystemets skull.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt