Forskare om Swatabs nya tvätteknik: ”Pseudovetenskap”

2019-01-25 06:00  

Företaget Swatabs metod för att tvätta kläder i kallvatten utan tvättmedel får svidande kritik från fem forskare i kemi. I ett brev till Energimyndigheten kallar de metoden för pseudovetenskap.

Ny Teknik har skrivit flera artiklar om företaget Swatab, som har tagit fram ett filtersystem för att rena och avjonisera vatten. Systemet kopplas till tvättmaskiner och ska, enligt företaget, göra det möjligt att tvätta kläder utan tvättmedel och i låg temperatur, cirka tolv grader.

Som hjälp i utvecklingsarbetet har Swatab fått 2,9 miljoner kronor av Energimyndigheten. Det fick fem kemiforskare från Lunds universitet, bland annat professor Ulf Ellervik, att skriva ett brev till Energimyndigheten i höstas med svidande kritik mot Swatab.

Forskarna påpekar att företagets marknadsföring och patent går stick i stäv med vedertagen kunskap och forskningsläge kring vattnets kemi.

”Vatten är ett kraftigt polärt ämne. Smuts, som ofta är fettbaserat, är opolärt. Rent vatten löser inte opolära ämnen”, skriver Lundaforskarna.

Forskarna: ”Metoden ger en negativ miljöpåverkan”

De konstaterar att det inte finns någon anledning att tro att extremt rent vatten, så kallat högrent vatten, skulle lösa smuts bättre än vanligt kranvatten.

”Att högrent vatten, till skillnad från vanligt vatten, skulle ha smutslösande egenskaper av samma magnitud som tvättmedel (…) är ett exempel på pseudovetenskap.”

Kemiforskarna påtalar även att det högrena vattnet, så fort det träffar tvätten, inte längre är högrent. Med ett räkneexempel kommer de till slutsatsen att en enda svettig träningströja skulle omvandla mer än tio liter högrent vatten till helt vanligt kranvatten.

Forskarna lyfter också problem med Swatabs metod att använda omvänd osmos och jonbyte för att rena vattnet. Vid omvänd osmos måste en stor del av det ingående vattnet tappas ut, vilket innebär att en stor del av vattnet inte kan användas, och jonbytarna måste regenereras, vilket kräver kemikalier.

”Jämfört med likvärdig tvätt i vanlig tvättmaskin och med vanligt kranvatten, vid lägre temperatur, kräver företagets utrustning extra kemikalier och energi, vilket ger en negativ miljöpåverkan”, skriver de.

Energimyndigheten: ”Det är viktigt att vi vågar”

På Energimyndigheten är man inte särskilt förvånad över kritiken.

– Alltid när det gäller nya banbrytande lösningar så finns det olika åsikter och skepsis från etablerade aktörer och delar av traditionell forskning. Det har hänt många gånger historiskt, säger Leif Lyckebäck, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Får kritiken i brevet er att ångra bidragen som har beviljats till Swatab?

– Nej. De initiala testerna 2013 och 2014 var tillräckligt lovande för att vi ska fatta beslut om att stödja en vidareutveckling, säger Leif Lyckebäck.

I forskarnas brev nämns att bidrag från Energimyndigheten kan uppfattas som en kvalitetsstämpel och fungera som en språngbräda i marknadsföringen.

Anser ni att er tekniska kontroll har brustit på något sätt?

– Nej. Det har fungerat som avsett. Vårt tydliga uppdrag är att stötta innovationer i deras utveckling fram till deras marknadslansering. Det innebär att vi går in i projekt i en tidig fas. Här har Energimyndigheten en nyckelroll som kan bidra till ett hållbart energisystem. Det är viktigt att vi vågar, säger Leif Lyckebäck.

Samtidigt är det väl viktigt att skattepengar går till väl fungerande innovationer?

– Ja, och ett sådant här projekt har en enorm potential. Det är väldigt få aktörer utom staten som kan gå in i de här projekten i en tidig fas. Vi väger potentialen mot risken vi ser, säger Leif Lyckebäck.

Så ni anser inte att Swatab säljer en bluff?

– Nej, då är det väldigt svårt att prestera de testresultaten, som är utfört att objektiva utförare, säger Leif Lyckebäck.

Swatab söker 13 nya miljoner

Kemiforskarna beskriver i sitt brev hur de i några enkla försök har testat om det finns något fog för Swatabs påståenden. De jämförde tvätt av provlappar med fyra olika typer av smuts i så kallat Milli-Q-vatten, som är högrent och avjonat, med tvätt i vanligt kranvatten och med tvätt med miljömärkt tvättmedel. De fann inga skillnader mellan vanligt kranvatten och Milli-Q-vatten. Båda metoderna fick sämre resultat än tvätt med tvättmedel.

Energimyndigheten framhåller dock att Lundaforskarnas test har genomförts med en helt annan metod än Swatabs, till exempel för att forskarna inte tvättade provlapparna i tvättmaskin och för att Milli-Q-vatten inte är lika rent som Swatabs vatten.

Läs mer: Uppdraget för Energimyndighetens nya chef: Att få fart på omställningen

Men det tycker Ulf Ellervik är nys. Han har jämfört motståndet i Milli-Q-vatten med det hos Swatabs filtrerade vatten från en anläggning som testades av Akademiska hus i Lund. Resultatet visade nästan samma värden, vilket betyder likartad andel joner i vattentyperna.

– Milli-Q brukar ligga på ungefär 18 megaohm per centimeter och vårt Milli-Q låg på 17,5. Swatabs vatten låg på 16,4. Ju högre värde, desto renare är vattnet. Men skillnaden ligger inom felmarginalen, säger han.

Råder Energimyndigheten att ta avstånd

Kemiforskarna vill att Energimyndigheten ska ta avstånd från projekt som ”uppenbart baseras på pseudovetenskap” och vill se en undersökning om varför anslaget betalades ut till Swatab. Men det tycker inte Energimyndigheten är aktuellt.

Däremot håller myndigheten på att behandla en ny ansökan om stöd från Swatab. Den här gången vill företaget ha 13,1 miljoner kronor för fortsatt vidareutveckling samt tidig industrialisering och kommersialisering av tvättmetoden. Beslut väntas under våren.

Forskarna bakom brevet

De forskare vid Lunds universitet som har skickat brevet är:

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi

Kristofer Modig, universitetslektor i biofysikalisk kemi

Sofia Esssén, filosofie doktor i analytisk kemi

Ola Wendt, professor i oorganisk kemi

Charlotta Turner, professor i analytisk kemi

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt