Experter: Energisparboxen Voltbox anses vara en bluff

2021-09-02 06:00  

Energisparboxen Voltbox marknadsför sig med att kunna spara upp till 90 procent av elkostnaderna. Men anmälningarna mot bolaget strömmar in och experter avfärdar tekniken. 

Under sommaren har åtskilliga trådar på svenska nätforum (Byggahus, VoF och Flashback) handlat om produkten Voltbox, som marknadsförs på svenska sajter genom Googles annonssystem. Avsändare är ett e-handelsföretag i Litauen som heter UAB Commerce Core. 

Voltbox är en liten låda som man kopplar in i ett vägguttag i hemmet. Enligt hemsidan minskar produkten elräkningen med upp till 90 procent genom att den ”hindrar onödig effekt från att komma in i elkablarna och överbelasta nätverket”.

Udden är tydligt vänd mot elbolagen genom formuleringar som: ” Voltbox är den värsta mardrömmen för ditt elbolag. De har försökt dölja Voltbox från vanliga konsumenter och har till och med förbjudit den i butiker.”

Voltbox anmälda till KO

En första titt på bolaget bakom boxen väcker frågor. Bilden som uppges visa upphovsmännen till innovationen finns även att ladda ner gratis på bildtjänsten Pixabay. Där uppges den föreställa advokater.

En närmre titt på bilden som sägs föreställa teknikens grundare visar att den även finns på bildtjänsten Pixabay, taggad som advokater, bland annat. Foto: Skärmdump/Voltbox 

Produkten och den aggressiva marknadsföringstaktiken har märkts inte bara på nätforum utan även hos Konsumentverket (KO). Under sommaren har ett tjugotal anmälningar om vilseledande marknadsföring mot Voltbox inkommit till Konsumentverket. Jurist Emelie Niedre hade när Ny Teknik pratade med henne inte hunnit gå igenom alla anmälningar men konstaterar att det genomgående temat är tydligt: 

– Konsumenter tycker att det företaget påstår inte kan stämma. Många använder ordet bluff, säger hon till Ny Teknik. 

KO har ännu inte beslutat hur det ska gå vidare. Det är bland annat en fråga om antal anmälningar, möjlig konsumentnytta och hur rättstillämpningen ska bedömas. Emelie Niedre påpekar dock att KO inte gör produkttester, utan endast utgår från hur företag följer marknadsrättsliga regler.  

– Marknadsföringen får inte vara vilseledande. Det är den grunden vi utgår från, säger hon men kan inte ge någon uppskattning om när myndigheten kan komma till beslut om den ska gå vidare i fallet.

Många liknande produkter på marknaden

Voltbox är bara en av många liknande produkter på marknaden. Flera av dem har dissekerats av elintresserade, till exempel Mehdi Sadaghdar som driver kanalen Electroboom på Youtube. 

Modellen han testar kallas Intelligent Energy Saver. Precis som Voltbox uppges den reglera effektfaktorn, vilket är vad som sägs åstadkomma den sänkta elräkningen. Produkten visar sig bestå av ett plastskal med kontakt för anslutning till vägguttag, en liten elkrets för att tända en ledlampa samt en kondensator med kapacitansen 2,1 mikrofarad.

– Så det här är samma skräp som alla andra. Bara en kondensator placerad direkt på kontakterna, säger Mehdi Sadaghdar i videon.  

Ny Teknik har inte beställt och öppnat upp specifikt en Voltbox eftersom det inte finns anledning att tro att den fungerar på något annat sätt än de varianter som redan dissekerats av andra. På hemsidan skriver Voltbox att produkten använder "avancerade kondensatorer för att eliminera skadliga spikar i el".

Därför är energisparboxar en dålig idé

Men det kan vara på sin plats med en liten genomgång av varför det inte räcker med att koppla en kondensator till sin elinstallation i hemmet för att banta elräkningen.  

En kondensator kan nämligen göra nytta i en elkrets, eftersom den kompenserar för den reaktiva effekt som induktiva laster ger upphov till. En induktiv last är till exempel en elmotor som på grund av sin konstruktion gör att strömmen fasförskjuts i förhållande till spänningen.  

Fasförskjutningen φ uppstår när ström och spänning på grund av induktiva laster hamnar i ofas. Foto: Jonas Askergren

Man brukar  skilja på olika typer av effekt i växelströmssammanhang.

Aktiv effekt är den del som blir till nyttigt arbete och som man betalar för på elräkningen. Den kan överslagsmässigt beräknas som U*I*cos φ (där U=spänning, I=ström och φ anger fasförskjutning). Den aktiva effekten mäts i watt (men på elräkningen betalar man ju för effekt över tid, det vill säga energi som mäts i wattimmar). 

Reaktiv effekt är den del som inte blir till nyttigt arbete och som uppstår genom fasförskjutning på grund av induktiva laster, till exempel elmotorer. Mäts i voltampere reaktiv, VAr.  

Dessutom finns skenbar effekt, vilket helt enkelt är spänning gånger ström, U*I, utan hänsyn till inaktiv/reaktiv ström. Den skenbara effekten kan också beskrivas som en funktion av aktiv och reaktiv effekt.

Betalar inte för reaktiv effekt

Slutligen då effektfaktorn. Den är förhållande mellan aktiv effekt och skenbar effekt och påverkas bland annat av fasvinkeln φ. Effektfaktorn 1 är idealet, vilket innebär att all effekt är aktiv och blir till nyttigt arbete. 

När leverantörer av sådana här produkter säger att de förbättrar effektfaktorn är det alltså genom att en liten kondensator kopplas in på kretsen i hemmet.  

Att påstå att produkten förbättrar effektfaktorn kan alltså vara helt korrekt. Men det finns ett problem. Som vanlig elkonsument betalar du ändå inte för den reaktiva effekten. De induktiva lasterna i hushåll är helt enkelt för obetydliga för att elnätsägarna ska bry sig om att debitera för den reaktiva effekt som uppstår. 

– Det är rätt uppfattat att en ”vanlig” kund bara betalar för den aktiva energin. Det står ju bara ”kWh” på räkningen och inget om ”kVArh”, säger Matz Tapper, ansvarig för elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen. 

Läget är annorlunda för industrier, som kan ha en ansenlig induktiv last kopplad till elnätet. 

– Industrier med många motorer kan ha stor andel ”inaktiv” ström vilket betyder mer överföringsförluster för nätbolaget och en onödig överdimensionering av nätet. En ”reaktiv energi” som motsvarar att den inaktiva strömmen börjar närma sig den ”aktiva” i storlek brukar nätbolagen bestraffa. Men väldigt få hushåll skulle komma upp i sådana nivåer och straffavgiften är inte så stor så det är inte lönt mödan för nätbolagen att införa något sådant för hushåll, förklarar Stefan Svensson, forskare inom högspänning på forskningsinstitutet Rise.

Det skulle nog gynna nätbolagen marginellt, men kunderna i stort sett inte alls.

Principen att koppla in en kondensator kan visserligen vara sund, men även om varje hushåll skulle göra det blir resultatet magert. 

– Det skulle nog gynna nätbolagen marginellt, men kunderna i stort sett inte alls, fortsätter Stefan Svensson.

Så svarar Voltbox

Ny Teknik har varit i mejlkontakt med Voltbox och bett företaget förklara hur produkten minskar elkostnaden.

En kundtjänstrepresentant skickar ett svar där det bland annat står: ”Apparater förbrukar alltid mer effekt än de behöver på grund av ineffektivitet och brus på sinuskurvan. Voltex (representanten använde inte namnet Voltbox utan Voltex, reds. anm.) reducerar det här bruset och minskar därför mängden el som går till spillo. Det ändrar inte vad elmätare visar eller stjäl extra effekt från någonstans utan använder bara energin mer effektivt, vilket innebär att det behövs mindre av den.” 

På frågan hur de underbygger sina påståenden, till exempel genom produkttester eller vetenskapliga publikationer får vi inget svar.  

Enligt hemsidan bygger produkten på patenterad teknik. På frågan vilket eller vilka patent som avses svarar företaget att den saknar information om patentnumret. 

Ny Teknik har varit i telefonkontakt med bolaget och bett om en intervju med någon ansvarig med anledning av bluffanklagelserna. Representanten bad oss att skriva ett mejl men responsen har därefter uteblivit.

Experten: Kan anses vara bluff

Voltbox rekommenderar att man installerar mellan 1 och 3 apparater per hushåll, beroende på hur stort man bor. De kostar 599 kronor styck.  

På frågan om Stefan Svensson på Rise skulle köpa en svarar han ”aldrig”. 

– Jag anser att marknadsföring av dessa produkter som att de minskar elräkningen kan anses vara bluff, säger han. 

 

Fotnot: Matz Tapper på Energiföretagen påpekar att det i framtiden kan bli förändringar även för hushållskunder gällande reaktiv effekt, eftersom de skaffar alltmer kraftelektronikprylar som utgör induktiva laster, till exempel värmepumpar, växelriktare och laddboxar. 

UAB Commerce Core fällda för vilseledande marknadsföring

På frågan var företaget som säljer Voltbox är baserat svarade en kundtjänstrepresentant i USA att de finns på många platser, men att moderbolaget finns i Litauen och heter UAB Commerce Core.  

På företagets hemsida stod det fram tills nyligen en amerikansk adress, men 1 september hade adressen ändrats till UAB Commerce Core i Litauen. Bolaget är ett e-handelsföretag som omsatte cirka 40 miljoner kronor år 2020, enligt Rekvizitai.lt

I våras fann ASA, den brittiska motsvarigheten till Reklamombudsmannen, att UAB Commerce brutit mot flera etiska riktlinjer, bland annat den emot vilseledande marknadsföring, i en videoannons på Youtube gällande en smart klocka. UAB Commerce Core gav aldrig något substantiellt svar på de frågor ASA ställde under granskningen av ärendet. ASA meddelade att annonsen inte fick visas igen och klargjorde att bolaget inte får vilseleda konsumenter om produkterna de säljer. 

Johan Kristensson

Mer om: Energisparande

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt