Elbilsladdning i vägguttag – en brännhet fråga

2018-11-06 06:00  

Varför rekommenderas vi att ställa ner strömstyrkan vid laddning av elbilar i vanliga eluttag trots att de är märkta med 16 ampere? Vi har pratat med tillverkare, ett standardiseringsorgan samt ett provningshus.

Ny Teknik har vid upprepade tillfällen (bland annat här och här) rapporterat om Elsäkerhetsverkets skärpta inställning till laddning av elfordon via vanliga vägguttag, så kallade schukouttag. Dessa är inte gjorda för långvarig hög belastning, menar myndigheten och rekommenderar i stället laddbox med Typ 2-don.

Men långt ifrån alla är nöjda med Elsäkerhetsverkets rekommendation. En läsare skriver till Ny Teknik att ”[s]amtliga av dessa artiklar är endast reklam för diverse tillverkare av laddboxar och har inget med säkerhet att göra. Ett schukouttag är certifierat för 16A och det finns ingen tidsangivelse i den certifieringen. Det är ingen skillnad på om man ansluter en elbil eller annan belastning såsom ett större element till exempel. Den absoluta majoriteten av dessa uttag är anslutna via 1,5 mm2 och då är max tillåten strömstyrka på säkring 13A.”

Vi bestämde oss därför att försöka gå till botten med frågan, så långt det är möjligt. Att uttagen är märkta med 16 ampere men så gott som alltid nedsäkrade till 10 ampere i elcentralen kan ju vara ett faktum värt att undersöka närmre.

Så vi började med att fråga två etablerade tillverkare av eluttag, Schneider Electric och ABB.

ABB är fåordigt i sin kommunikation: "Vi har inte så mycket att säga. ABB delar Elsäkerhetsverkets uppfattning i denna fråga", skriver en presskontakt.

När Ny Teknik frågar ABB vad de mer allmänt anser om att belasta deras uttag kontinuerligt med laster på 10-13 ampere, som ju ligger väl under märkströmmen på 16 ampere, blir svaret återigen: "Vi delar Elsäkerhetsverkets uppfattning i denna fråga – schoukoladdning, alltså laddning i vanligt uttag, ska bara användas som en tillfällig lösning när man inte har tillgång till något bättre.”

"Plasten tål inte det, blir överhettad"

Hos Schneider Electric blir vi först hänvisade till en säljare för företagets laddsortiment. När frågan om långvarig belastning av schukouttag kommer på tal hanvisar han dock till produktchefen Marie Holmberg. Hon påpekar att ett uttag märkt med 16 ampere rent elektriskt kan föra över den strömstyrkan.

– Men när du tar ut 16 ampere under lång tid, som när du laddar elbilen, blir det varmt runtomkring den elektriska kretsen, i kontakten och i ledarna. Plasten tål inte det, blir överhettad, kan börja smälta och på så sätt uppstår branden. Den produktstandard som finns för vägguttag är satt utifrån att belastningen inte finns under så lång tid, säger hon.

Läs mer: Utredning klar: Elbilsladdning orsakade branden i huset

Så hur ser egentligen produktstandarden för eluttagen ut? Vi ringde upp Sofia Rutström, tekniker och projektledare på Sek Svensk Elstandard.

– Uttagen är utprovade för 16 ampere under kort tid, runt en timme. Att jämföra det med att ladda en elbil innebär en stor skillnad i tid. Därför vill inte tillverkarna att man laddar elbilen i uttagen, säger hon.

För att få veta mer precist hur utprovningen av uttagen går till blir vi dock hänvisade till något av de så kallade provningshusen, där tillverkarna får sina uttag testade.

– Vi tillhandahåller bara själva arbetet med och dokumenten för standarden, inte provningen, säger Sofia Rutström.

Ett av dessa provningshus heter Intertek. De utför ett så kallat temperaturstegringsprov av schukouttag. För uttag märkta med 16 ampere går det till på följande sätt, berättar Thomas Jonasson, teknisk ledare:

– Uttaget belastas med 22 ampere i 60 minuter. Den anslutna kabeln är av typen EK eller FK (entrådig respektive fåtrådig kopparledare) med arean 2,5 mm2. Temperaturen i anslutningsklämmorna får under provet öka med maximalt 45 Kelvin (vilket är samma sak som ökningen i grader Celsius).

– Uttaget utsätts därefter för ett bryt- och slitprov och belastas sedan med 16 ampere i ytterligare 60 minuter. Temperaturstegringen får inte heller denna gång överstiga 45 Kelvin.

Thomas Jonsson är noga med att påpeka att Intertek inte har någon åsikt om exempelvis Elsäkerhetsverkets inställning till "återkommande hög belastning under lång tid" av uttagen.

– Vi är ingen myndighet utan en neutral tredjepartsaktör som testar och verifierar utan att rekommendera något, säger han.

Vad säger då Elsäkerhetsverket?

Den som hävdar att märkströmmen 16 ampere gäller oberoende av hur länge uttagen belastas får därmed anses vara motbevisad. De testas visserligen med 22 ampere, men bara i en timme. Dessutom är det så att uttagen enligt standarden testas med 2,5 mm2 kabel trots att de vanligtvis är anslutna med 1,5 mm2. Mindre kabelarea ger högre värmeutveckling. Men en tunnare kabel innebär också lägre strömstyrka från centralen, vanligen max 10 ampere, så vad temperaturökningen blir i det fallet är oklart.

Vad säger då Elsäkerhetsverket? Mikael Carlson är teknisk expert på myndigheten. Han har fått blandade reaktioner myndighetens ställningstagande och har delat in dem i tre kategorier:

  • "Mittenlägret", bestående av det stora flertalet som inte kände till att elbilsladdning kunde utgöra ett problem och som inte hörs så mycket.
  • Elinstallatörer som tycker att det var på tiden att frågan blev belyst eftersom de ofta får byta eluttag som har smält av värmeutveckling.
  • Elinstallatörer som anser att om det står 16 ampere på ett uttag så ska de klara det i all evighet. Han tycker även att denna kategori i bland fokuserar för hårt bara på själva uttaget och blundar för den omkringliggande installationen.

– 10 procent av Sveriges småhus är byggda de senaste 30 åren. 90 procent är alltså äldre än så. Det finns alldeles säkert elanläggningar som har brister, men det märker man först vid högre effekter, säger han.

Om ni nu anser att det är riskfyllt att ladda elbilen i schukouttag, varför förbjuder ni inte det?

– Vi har på oss att inte i första hand gå ut med regleringar. Det är en myndighets sista utväg och inget bra sätt att styra samhället på. Det är bättre att ändra saker genom att få folk att ändra sina beteenden, samt genom kontakt med tillverkare och olika aktörer. Det finns uttag anpassade för högre laster (Typ 2-don, reds anm.). Marknaden har fixat fram en standardiserad lösning. Nu samarbetar vi även med Bil Sweden för att få upp medvetenheten bland återförsäljarna. När de skickar med en schukokontakt så bör de informera om att den kan användas tillfälligt i exempelvis sommarstugan men inte vid den dagliga laddningen hemma, säger Mikael Carlson.

Elingenjör Bengt Loord, som driver en utbildningsfirma med bland annat kurser i elsäkerhet, har ett egenupplevt exempel på vad som kan hända. För bara någon månad sedan märkte frun hur det luktade bränt i anslutning till varmvattenberedaren. Vid närmre inspektion visade det sig att en av kopplingsplintarna troligen haft dålig kontakt.

– De hade suttit där länge, men nu hade det blivit oxid, dålig kontakt, varmt, ännu mer oxid och så vidare. Till slut hade plinten smält. Och precis samma sak kan hända vid laddning av elbilen. Därför är det livsviktigt att man tar hem en elektriker som kollar av kopplingar, dosor och sätter dit riktiga skruvkontakter. Man kan tro att det här bara handlar om reklam för elektriker eller laddboxar, men det finns en orsak, säger Bengt Loord.

 

Uppdaterad version: Ett förtydligande kring att mindre kabelarea också innebär lägre strömstyrka från elcentralen infogat.

Bakgrund: Elsäkerhetsverkets rekommendation

Under senvåren publicerade myndigheten foldern "Ladda elbilen – Kan jag ladda hemma?” där det bland annat framgår att den avråder från regelbunden laddning i vanliga vägg- och motorvärmaruttag (Schuko) eftersom de inte är "gjorda för elbilsladdning och klarar inte återkommande hög belastning under lång tid - begränsa därför alltid laddningen till 8-10A och häng upp kontrollboxen i en krok.”

Något förbud handlar det alltså inte om, utan en avrådan. Elsäkerhetsverket rekommenderar i stället att man använder en laddbox med Typ 2-don eftersom det är utformat för att klara hög belastning under lång tid. Den som ändå tänker använda schukouttaget för laddning uppmanas att låta ett elinstallationsföretag kontrollera elinstallationen eftersom där kan finnas gamla felaktiga kopplingar och kabelförgreningar som kan orsaka varmgång.

Fakta: Olika kontaktdon

Så kallade schukouttag är helt vanliga vägguttag som finns i våra hem och på arbetsplatser och levererar vanligen max 10 ampere men ibland 16 ampere med 230 volt spänning (enfas) till våra datorer, hushållsapparater och andra elprylar. Laddkablar för elbilar med stickpropp för schukouttag har ofta en kontrolldosa monterad för att säkerställa att anslutningen mellan kabel och bil är korrekt. Själva vägguttaget omfattas dock inte av kontrollboxen. Denna nivå av säkerhet kallas för "mode 2".

Typ 2-don är europeisk standard för laddning av elbilar och laddhybrider. Donen kan leverera 70 ampere med spänningen 230 volt (enfas) eller 63 ampere vid 400 volt (trefas). Kontakten har även två signalstift för kommunikation mellan laddbox och fordon. Laddkabeln är antingen fast ansluten till laddboxen alternativt ansluten med ett Typ 2-don. Denna nivå av säkerhet kallas för "mode 3".

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt