”Det nya och coola är inte nytt för oss”

2019-07-03 06:00  
Ai-chefen Elena Fersman ser en stor fördel i att många av Ericssonanställda som arbetar med forskning och utveckling inom artificiell intelligens finns i Sverige – de måste vara nära det övriga FoU-arbetet.

Elena Fersman tycker att Ericsson ska bli bättre på att skryta. – Vi har en otroligt bra patentportfölj, säger företagets ai-forskningschef.

Ericsson medger det utan omsvep: De har varit för dåliga. Alldeles för dåliga på att berätta hur bra de är på forskning och utveckling.

– Vi är ett svenskt bolag och lite blyga av oss. Vi kanske inte berättar tillräckligt mycket om allt vi gör, men vi har ju haft den här forskningen i så många år, säger Elena Fersman, chef för Ericssons ai-forskning.

Fersman talar inte bara om sitt eget område, artificiell intelligens, utan också om hela det industri 4.0-besatta tekniksamhällets favorittermer just nu: edge, cloud, internet of things.

– Det räcker med att titta på vår patentportfölj. Vi har en otroligt bra patentportfölj inom ai och edge. Det här är inget nytt för oss.

Läs mer: Kartläggning: Här är teknikföretagen som satsar mest på FoU i Sverige

Edge syftar till att förlägga exempelvis beräkningar, analyser och säkerhetsåtgärder till ett nätverks utkanter. Det är nära besläktat med internet of things, sakernas internet, som handlar om att koppla upp nya typer av enheter. Andra typer av forskning som Ericsson arbetar med är bland annat framtida nätverkssäkerhet och cyberfysiska system.

I fjol rapporterade Ericsson en minskning av antalet FoU-anställda med 600 personer. I årets kartläggning är bolaget nästan tillbaka på föregående nivå med en ökning om 500 FoU-medarbetare. Även totalsiffran, som visar antalet FoU-anställda globalt, har ökat på Ericsson. Från 23 600 förra året till 25 000 i år.

När det gäller artificiell intelligens är den allmänna uppfattningen att Europa hamnat efter USA och Kina, samt att Sverige i sammanhanget är en liten obetydlig lilliput. Så borde inte Ericsson ta den växande skara av ai-forskare som tillhör bolagets omkring 8 000 FoU-anställda i Sverige och placera de tjänsterna någon annanstans? Absolut inte, anser Elena Fersman.

– Det är just i Sverige som mycket av telekomkunskapen finns. En stor del av våra ai-forskare finns i Sverige för att det är väldigt effektivt att jobba nära utvecklare inom till exempel kärnnät, transportnät eller radioaccessnät.

Så eftersom det Ericsson traditionellt sett varit bäst på finns i Sverige, finns det även en poäng i att förlägga forskning av nyare områden hit?

– Precis. Exakt så är det.

Därtill har Ericsson något som både ai-algoritmer och ai-forskare älskar: massor av data. Faktum är att få bolag i världen har tillgång till lika mycket telekomnätdata som det svenska bolaget.

– Vi behöver ingenjörer, folk som kan koda, datavetare, vårt behov är väldigt brett. Många olika typer av ingenjörer är viktigt. Det utbildas många, men behöver ändå öka i Sverige. Samtidigt skulle jag säga att vi inte har några svårigheter att hitta bra folk. Vi har så mycket data och domänskap, samt att det som räknas som coola nya områden inte är nya för oss. Det lockar folk.

Är mycket data en tillgång när ni rekryterar?

– Absolut. När jag doktorerade i Uppsala som teoretisk datavetare så ville jag ju visa att forskningen som jag tagit fram under fyra år var bra. Det måste man visa praktiskt, och därför kan det vara guldläge att samarbeta med ett företag som Ericsson.

För att få alla bolagets forskningsenheter att samarbeta med varandra har Ericsson ett antal tvärgående program, som till exempel det som kallas Zero Touch. Det handlar om att göra nätverk autonoma, att näten ska fungera ”utan beröring” och till och med mer effektivt utan människor.

– Det programmet innehåller mycket ai-forskning, cloud och infrastruktur. Tanken är att göra telekomnät så effektiva att man på sikt inte ens behöver mänsklig inblandning, säger Elena Fersman.

Ett område som Elena Fersman ägnat mycket tid åt det senaste året är kombinationen av transporter, telekomnät och artificiell intelligens.

– Vi har ett samarbete med Scania, med forskning och utveckling kring självkörande bussar och lastbilar som använder 5g-nät. När man till exempel behöver växla mellan självkörande och fjärrstyrt så finns det helt andra krav på att nätet snabbt ska anpassa sig. Det är säkerhetskritiskt och våra nät blir väldigt viktiga där.

Elena Fersman

Ålder: 40.

Bakgrund: Doktorerade i datavetenskap vid Uppsala universitet. Adjungerad professor i cyberfysiska system vid KTH.

Yrke: Ai-forskningschef på Ericsson.

Ericsson och FoU

Ericsson har toppat Ny Tekniks FoU-liga i stort sett varje år sedan starten för cirka 20 år sedan. Här är de viktigaste områdena nu, enligt företaget:

5g-utveckling.

Iot, internet of things.

Mobilt edge computing.

Nätverk för autonomi.

Nätverkssäkerhet.

Cyberfysiska system.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt