Hittills har astronomernafunnit drygt 260 extrasolära jätteplaneter av Jupitertyp. Men till skillnad från Jupiter går de flesta av dem i banor mycket nära sina moderstjärnor. Inte mindre än 115 av dem har banor mindre än 0,035 AU (en astronomisk enhet = jordbanans radie). När planeten kommer så nära stjärnan säckar dess inbygda termostat samman. Atmosfären kyls normalt av att H3+-joner i dess atmosfär strålar kraftigt i infrarött. Men kommer planeten alltför nära stjärnan bryter systemet samman, temperaturen ökar ohämmat, och atmosfären, som i vanliga fall utgör en tiondel av jätteplanetens radie (den kan jämföras med skalet på en apelsin), sväller upp till hundratals gånger sin volym för att sedan blåsas bort av solvinden.
– Att jätteplaneterna hamnat så nära sina stjärnor beror på att de har bromsats av gas i den skiva ur vilken planeterna bildats, säger Steve Miller vid University College i London. Tyvärr har de under tiden sugit upp alla eventuella jordliknande planeter av bara farten. Så i sådana planetsystem lär det inte finnas något liv.
Hoppsan. Är det någon risk att detta händer i vårt solsystem? Att Jupiter plötsligt får för sig att lämna sin bana och närma sig jorden?
– Nej, knappast, säger Steve Miller.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.