Korrigeringar om lysrörets funktion

Fråga:

Vad är det egentligen som händer från att man slår på strömmen till dess att lysröret tänder? Och vad gör reaktorn?

Clas Nimby, Grönby

 

Svar:

Jag vill göra ett tillägg till frågan om hur lysrörsarmaturen fungerar. Bland annat var glimtändarens funktion bakvänd i svaret i förra numret. Så här fungerar det hela:

1. Strömbrytaren till lysröret slås på

Lysröret och glimtändaren är först släckta och kalla. I glimtändaren är bimetallelektroderna öppna, men glimtändaren är fylld med en gas och tänder över en viss spänning. I detta steg ligger praktiskt taget hela nätspänningen över glimtändaren, som därför tänder. Möjligen går redan nu tillräckligt med ström genom lysrörets elektroder för att få dessa att börja glöda. Efter ett tag har glimtändaren värmts så mycket att dess bimetallelektroder böjts ihop med varandra och kortslutit. Glimlampan släcks och börjar kylas av. Nu glöder lysrörets elektroder.

2. Glimtändaren kyls av

När glimtändaren kylts så mycket att bimetallelektroderna precis gått isär (detta brukar höras som ett litet ”pling”) bryts strömkretsen. Reaktorn skickar då en kort puls med induktionsström på samma sätt som en tändspole för ett tändstift, vilket förhoppningsvis tänder lysröret. (Jag antar att det beror på slumpen var

i nätspänningens period detta sker. Sker det vid ”fel” tillfälle kommer inte tillräckligt med energi att vara sparad i reaktorn, och lysröret tänder inte, varvid processen börjar om).

3. Lysröret har tänt

Om allt gått bra hittills har nu lysröret tänt. Plasmat, som bildas av kvicksilvergasen i lysröret, leder nu så pass mycket ström att lysröret i princip är kortslutet. En stor del av nätspänningen ligger alltså över reaktorn, som begränsar strömmen (utan reaktorn skulle det säga ”poff” i proppskåpet). Det ligger nu endast en låg spänning över glimtändaren, eftersom den är parallellkopplad med lysröret. Denna spänning räcker inte för att tända glimtändaren (i princip kan man alltså skruva ur och byta den utan att påverka lysröret, men akta fingrarna!).

Daniel Gullberg, Mariefred

 

Svar:

Tändkretsen består av  reaktorn – kallas även drossel eller spole – och glimtändaren, som innehåller en bimetallkontakt inuti ett gasfyllt rör. Dessutom finns även en kondensator för att ta bort störningar.

När spänningen kopplas på joniseras gasen i glimtändaren. Värmen gör att bimetallkontakten i glimtändaren sluts. En krets sluts som kopplar reaktorn i serie med glödtrådarna i ändarna av lysröret. Glödtrådarna värms nu upp. Eftersom gasen nu inte längre är joniserad, kallnar bimetallkontakten och kretsen bryts. När strömmen genom reaktorn bryts induceras en spänning som är tillräckligt hög för att tända lysröret.

När väl lysröret har tänt, och gasen blir varmare, sjunker motståndet i lysröret. Nu behövs reaktorn som en last, en kortslutningsbegränsare. Glimtändaren kan man emellertid ta bort utan att lysröret slocknar.

Pier Malmstedt, Ingarö

 

Här finns fler svar och kommentarer om lysrörsarmaturen.

Tack för dem. Frågan är nu bara hur lågenergilamporna fungerar. De är ju också en sorts lysrör, men saknar de inte både glimtändare och reaktor?

 

Så över till veckans nya frågor:

 

Fråga:

När jag läste svaret om hur tidiga astronomer utförde sina omfattande matematiska beräkningar (se artikeln ”Att räkna med cosinustabeller” i NyT 2010:42) kom jag att tänka på en annan sak som ofta förundrat mig. Hur kunde man förr rita kartor som avbildade världsdelarna så pass bra som de gjorde? Man kunde ju inte se jorden från ovan.

Kjell Johansson

 

Fråga:

Varför är högtalarljudet på exempelvis tågstationer ofta uselt? Är det svårt att göra bra högtalare? Eller beror det på att flera högtalare överlappar varandra med ljudförskjutning som följd?

Kristina Nielsen

 

Skicka in era svar och nya intrikata frågor till teknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.