Kontinenternas dans

Var och en som någonsin betraktat en världskarta har slagits av hur väl Brasiliens näsa tycks passa in i Guineabukten i Afrika. Det är som två pusselbitar som en jätte särat på.

Del av Abraham Ortelius världskarta. Klicka för större bild.

Den första historiska källan där fenomenet påtalas är en holländsk 1500-talskartograf i Antwerpen vid namn Abraham Ortelius. Men inte kunde väl hela kontinenter flytta sig? Nej, det var nog en ren slump att kustlinjerna såg ut som de gjorde.Däremot kunde nog kontinenter sjunka ner och uppslukas av havet. Hade kanske inte självaste Platon i dialogerna Timaios och Kritias berättat om hur det en gång så mäktiga Atlantis spårlöst försvunnit under havsytan?Men idén att gamla och nya världen en gång suttit ihop var trots allt en lockande tanke, och den återkom med jämna mellanrum genom seklen. Allt till de rättänkandes stora förtret.

Alfred Wegener, 1880-1930.

Riktigt irriterade blev geologerna på 1920-talet. En tysk meteorolog, geolog och polarforskare vid namn Alfred Wegener hävdade envist att han hade bevis för att kontinenterna suttit ihop. Man kunde nämligen, sa Wegener, återfinna precis samma geologiska lagerföljder i berggrunden i Afrika som i Brasilien. Kontinenterna hade verkligen suttit ihop, men inte nog med det. Alla kontinenterna på jorden hade dessutom en gång i tiden varit förenade till en enda superkontinent, som Wegener kallade Pangaea. Någon gång under karboneran, för drygt 500 miljoner år sedan, hade en spricka uppstått. Den hade sedan vidgat sig till att bli dagens Atlanten. I själva verket, hävdade Wegener, bestod jordytan av ett antal tektoniska plattor, som kunde röra sig i förhållande till varandra. Där två plattor kolliderade trycktes plattorna ihop, och bergskedjor uppstod. På andra ställen, som längs den Midatlantiska centralryggen, vällde ny havsbotten upp ur jordens inre och tryckte isär kontinenterna. Wegener blev under hela sin livstid utskälld och förlöjligad av rättrogna geologer. Hur hade han kanske tänkt sig att kontinenterna skulle kunna förflytta sig? Fattade han inte vilka väldiga krafter som krävdes för att driva en sådan rörelse?