Först i luften

2010-11-02 23:00  

I större delen av världen tror man fortfarande att det var Orville och Wilbur Wright som var först i luften. I Frankrike vet man lyckligtvis bättre. Den som först flög var givetvis fransman.

Var och en som läst sina antika grekiska sagor vet att ingenjören Daidalos och hans son Ikaros flög redan tretusen år före bröderna Wright.

Det berättas att Daidalos och Ikaros hade fängslats av kung Minos på Kreta. De placerades på en bergstopp varifrån det inte gick att ta sig ner, och tanken var att de skulle försmäkta där och bli uppätna av örnarna som häckade på klipporna. Men den fiffige Daidalos fann på råd. Med hjälp av bivax fäste han fågelfjädrar på armar och ben, varefter far och son begav sig ut på historiens första flygtur. Tyvärr flög Ikaros i sitt ungdomliga övermod alltför nära solen. Vaxet smälte, och han störtade i havet i närheten av ön Patmos. Denna del av Egeiska havet kallas därför vanligtvis Ikariska havet.

 

Men låt oss nu lämna sagorna. Världens första riktiga luftfärd påstås ha utförts av den 70-årige moriske musikern, glasögonmakaren och uppfinnaren Abbas ibn-Firnas i Cordoba år 852. Han hade byggt sig vingar av bambu och silkesduk, och inför en hänförd folkmassa kastade han sig ut i luften från ett högt torn. Flygfärden påstås ha gått bra. Det sägs att han seglade runt över åskådarna i flera minuter innan han landade med ett brak och skadade ryggen allvarligt.

Han överlevde, men beslöt att i fortsättningen lämna flygandet till fåglarna. Flygplatsen norr om Bagdad bär hans namn.

 

Den första lyckade luftfärden i modern tid ägde rum i Frankrike den 21 november 1783. Det var markisen d´Arlande och apotekaren Pilâtre de Rozier som gjorde en uppstigning med en ”montgolfière”, en varmluftsballong av bröderna Montgolfiers tillverkning. Den 1 december samma år gjorde så fysikprofessorn Jacques Charles och instrumentmakaren Nicolas Robert den första bemannade uppstigningen i en ”charlière”, en vätgasballong. O(m detta kunde man läsa i artikeln ”De första aeronauterna” i NyT 2009:38)

 

Redan året därpå, 1784, skedde de första svenska flygexperimenten. En vätgasballong med fyra meters diameter och en katt som passagerare skickades upp från Observa­toriekullen i Stockholm. Tre veckor senare hittades ballongen på Värmdö. Utan katt.

 

Till Norge kom de första flygarna 1870, när fransk-tyska kriget rasade som värst. Två fransmän hade tagit sig ut ur det belägrade Paris med hjälp av en luftballong. Kraftiga vindar förde emellertid ballongen norrut över Nordsjön tills den havererade i Lifjell i Telemark, i dag populär skidort. Ballongens gondol finns fortfarande utställd på Tekniska museet i Oslo.

 

Riktigt illa gick det för den djärve ryske kaptenen och ballongfararen Victor Rolla. Den 29 maj 1890 skulle han göra en uppstigning inför publik från Mosebacke i Stockholm, och därefter kasta sig ut i luften med fallskärm. Tyvärr slet sig ballongen i förtid, och Rolla steg till väders utan fallskärm. Han sågs aldrig mer till.

På Södra Teaterns fasad finns en liten skulptur som minner om kapten Rollas tragiska luftfärd.

 

Det sägs att den franske ingenjören Clément Adèr redan som 14-åring gjorde sin första flygtur. Han hade sytt sig en fågelkostym och fäst fjäderförsedda vingar på ryggen. Så kastade han sig ut från en liten kulle. Det gick ännu sämre än för Abbas ibn-Firnas, men drömmen om att flyga övergav han aldrig.

Adèr tog ingenjörsexamen 1861, och arbetade sedan först för vägverket och sedan för de sydfranska järnvägarna. 1868 förbättrade han velocipeden genom att förse dess hjul med däck av gummi, något som ökade cyklistens komfort avsevärt. Efter att ha varit med och installerat de första telefonlinjerna i Paris i början av 1880-talet (han konstruerade också mikrofonerna till Teatrofonen, som man kunde läsa om i NyT 2010:39) övergick han till att helt ägna sig åt sina flygplaner. Den 9 oktober 1890, tretton år före bröderna Wright, lättade han från marken i sin ångdrivna flygfarkost ”Eole”, en fladdermusliknande konstruktion med hopfällbara vingar uppkallad efter den grekiska vindguden.

Flygmaskinen var sex meter lång, hade ett vingspann om 14 meter och vägde ungefär 300 kilo inklusive föraren. Den var försedd med en ångmaskin som utvecklade 20 hästkrafter samt en fyrbladig propeller som mest påminde om ett knippe stora gåspennor. Adèrs stora bedrift är att han över huvud taget lyckades få denna märkliga maskin att lätta från marken – även om det bara var en halvmeter upp och helt utan kontroll.

 

Efter provflygningarna med Eole lyckades Adèr få ekonomiska bidrag av franska armén för att bygga en mer avancerad maskin. Vid ett regemente utanför Toulouse företog han sedan nya försök.

Med sin nya maskin ”Avion III” (en akronym för Appareil Volant Imitant les Oiseaus Naturels – flygande maskin som imiterar naturens fåglar) flög han åtskilliga gånger på flera meters höjd under 1897. Sporrad av sina framgångar bjöd han den 14 oktober in en samling generaler till en demonstration på en hästkapplöpningsbana utanför Paris. Tyvärr ökade vinden, varvid planet blåste av banan och havererade i en närbelägen skog.

Generalerna drog in finansieringen av projektet, och Adèr tvingades överge sina flygplaner. Men Avion III reparerades och ställdes ut på världsutställningen i Paris 1899. Därefter donerades den till ­Musée des Arts et Métiers, där den fortfarande kan beskådas hängande i trapphallens tak.

 

Därför blev det i stället Orville och Wilbur Wright som 1903 på allvar startade flygeran. De försåg sitt plans vingar med skevroder, vilket gjorde att de till skillnad mot Adèr faktiskt kunde styra sin maskin. Resten är – som man säger – historia.

Bröderna Wrights lyckade flygturer vid Kitty Hawk blev startpunkten för en rad intrikata upphovsättsprocesser, där amerikaner och fransmän ilsket hävdade sina flygpatent. Patentstridena vanns av amerikanerna, men europeisk flygteknik har sent omsider fått sitt rykte återupprättat – kanske inte rättsligt, men ekonomisk och industriellt. Europeiska Airbus har gått om amerikanska Boeing, och är numera världens största trafikflygplanstillverkare. Och fabriken i Toulouse är givetvis uppkallad efter Clément Adèr.

 

 

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer