Dinosaurierna dog ut – då tog ormarna över världen

När en asteroid slog ned på jorden och utplånade merparten av allt liv kunde vissa slingra sig undan. Efter dinosauriernas död fick ormar chansen att utvecklas och sprida sig över världen, visar en ny studie.

I det stora massutdöendet för 66 miljoner år sedan lyckades en del fåglar, grodor, krokodiler, mindre däggdjur och kräldjur hålla sig vid liv.

Det fåtal ormarter som överlevde gav upphov till alla fler än 3 700 arter av vitt skilda slag som bedöms leva världen över, visar en studie av forskare vid universitetet i brittiska Bath som publiceras i tidskriften Nature.

Livlös värld

Asteroidnedslaget lämnade efter sig en kaotisk värld där endast en fjärdedel av all flora och fauna överlevde. Ormar som levde under marken, i sjöar eller i skogen kan ha varit särskilt lämpade att klara sig undan skarpa temperaturskiften och naturkatastrofer, enligt studien.

Läs mer: Knockades dinosaurierna av en komet? Forskare tror det

I dinosauriernas frånvaro fick evolutionen stort spelrum. Forskarna har funnit att mängder av arter bildades och utvecklades snabbt och med stor mångfald på kort tid.

– I den miljön, där näringskedjor kollapsat, kunde ormar överleva och frodas och de kunde kolonisera nya kontinenter och interagera med sin omvärld på nya sätt, säger Catherine Klein, forskaren som lett studien, till brittiska BBC.

– Sannolikt hade de inte hade varit där de är i dag om det inte hade varit för asteroidens nedslag.

Fördel att se värme

Efter nedslaget kom ett stort askmoln att omge jorden och blockera solljuset en lång tid. Då hade ormar som kan registrera värme större möjlighet att fånga sina byten i mörkret.

Och när det fanns få djur att jaga och äta hade de också en fördel. Ormar kan tack vare sin låga ämnesomsättning klara sig utan föda i flera månader.

Läs mer: ”Ny” dinosaurie en av de största någonsin

De tidigaste fossilen som upptäckts tyder på att de första ormarterna uppstod på den sydliga superkontinenten Gondwana. Under kenozoikum, perioden som sträcker sig från det senaste massutdöendet till i dag, har de spridit sig till alla kontinenter förutom Antarktis.

Mångfalden bland dagens ormar är stor: tänk flygormar, havsormar, extremt farliga giftormar, kungsboan som kramar ihjäl sina offer, centimeterlånga trådormar eller sex meter långa nätpytonormar, som vid några tillfällen har slukat hela människor.

Fakta: Ormar

Ormarna, fjällbärande kräldjur i underordningen Serpentes, omfattar åtminstone 3 700 arter världen över, som fördelas inom 24 familjer. De tros ha uppstått under juraperioden för 143 till 167 miljoner år sedan.

Ormar lever i nästan alla delar av världen, med undantag för polerna, kalla områden som norra Ryssland, norra Kanada och sydligaste Sydamerika, samt Irland och Nya Zeeland.

De minsta ormarterna blir omkring en decimeter långa, medan de allra största kan bli omkring tio meter långa.

Ormar är släkt med ödlor, men saknar ben. I stället har de en flexibel och avlång kropp med en ryggrad med mellan 200 och 400 kotor. De saknar ögonlock och känner lukt genom att slingra en kluven tunga i luften, fånga in ämnen och föra dem till ett luktorgan som sitter inne i munnen. Vissa ormar "ser" värme med hjälp av groporgan ovanför munnen som uppfattar infraröd värme.

I Sverige finns tre ormarter: vanlig snok, hasselsnok och huggorm. Huggormen är den enda av dem som är giftig. Alla ormar är fridlysta i Sverige.

Källa: Nationalencyklopedin, Artdatabanken, Nature

Martin Mederyd Hårdh/TT

Mer om: Dinosaurier

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer