Tolv svenska universitet: ”Akut behov av ny myndighet”

2022-01-10 09:00  
Foto: Markus Spiske, Chokniti Khongchum/Pexels

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Svensk forskning behöver verktyg för dataöverföring, storskaliga beräkningar, analys, lagring och öppet tillgängliggörande av forskningsdata. En ny myndighet för e-infrastruktur för forskning behövs – utan dröjsmål, skriver rektorerna för tolv av Sveriges största universitet.

Svensk forskning håller världsklass och skapar förutsättningar för utveckling och välfärd. Men behovet av en samordnad e-infrastruktur för forskningen är akut och den är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta att utvecklas som en stark innovations- och kunskapsnation. Regeringen bör därför agera omgående för att skapa en ny myndighet för e-infrastruktur.

Liksom i andra delar av samhället sker just nu en genomgripande digitalisering av forskningen. AI och annan avancerad teknik är snart oumbärliga verktyg inom alla forskningsområden, från medicin och teknik-naturvetenskap till humaniora och samhällsvetenskap.

Det behövs anpassade och väl koordinerade forskningsverktyg för dataöverföring, storskaliga beräkningar, analys, lagring och öppet tillgängliggörande för återanvändning och granskning av forskningsdata om Sverige ska kunna vara med och lösa samhällsutmaningarna och ligga i framkant som innovations- och forskningsnation.

En sådan e-infrastruktur för forskning behöver kunna ta ett helhetsansvar i den snabba utveckling som nu sker och vara integrerad, effektiv och utvecklas kontinuerligt. I dag är det svenska e-infrastrukturlandskapet fragmenterat med flera olika aktörer med delvis överlappande funktioner, bland annat för datanät (Sunet), beräkningar (Snic) och hantering av data (Svensk Nationell Datatjänst).

Lärosätena samverkar i dag väl med de enskilda aktörerna, men dessa har både oklara ansvar och olika huvudmän. Bristande samordning och avsaknad av en nationell strategi leder till ineffektiv resursanvändning och sämre stöd till forskningen. Sverige måste också ha en sammanhållen röst i de allt viktigare internationella sammanhangen. När stora satsningar nu görs på forskningsanknuten e-infrastruktur i Europa är det viktigare än någonsin att svensk forskning kan medverka i sådana samarbeten på ett samordnat och effektivt sätt.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet presenterade våren 2020 ett förslag på en nationell organisation för e-infrastruktur för forskning. Detta förslag bygger i sin tur på både en analys som en internationell expertgrupp gjort av den svenska situationen och på rekommendationer till alla EU:s länder. I korthet innebär förslaget att en ny myndighet för e-infrastruktur inrättas, med ansvar att koordinera stöd till forskare och lärosäten inom hela e-infrastrukturområdet.

Att etablera en ny myndighet som svar på en samhällsfråga är långt ifrån en självklarhet. Men i detta fall är det nödvändigt. Det råder en bred enighet i forskningssektorn om vikten av att skapa en integrerad nationell e-infrastruktur för forskning.

Denna målsättning stöds också av det betänkande om forskningsinfrastruktur som regeringens särskilda utredare Tobias Krantz nyligen presenterade. Utredningen förordar inrättandet av en ny myndighet för e-infrastruktur och pekar också på det kanske allra viktigaste argumentet: eftersom det inom e-infrastrukturen sker hantering och analys av känsliga data, både personuppgifter och upphovsrättsskyddat material, är myndighetsformen i detta fall särskilt ändamålsenlig. Krantz utredning understryker också att ingen existerande myndighet är lämpad att ta detta ansvar.

Vi anser att en ny myndighet för e-infrastruktur behöver vara på plats snarast, helst i början av 2023. Det innebär att det är hög tid för riksdag och regering att agera. Den tidplan som kan utläsas av Krantz utredning är alldeles för utdragen. Där föreslås ytterligare utredningar och rättsliga prövningar fokuserade på området forskningsdata, vilket skulle kunna fördröja processen med flera år.

Det vore mycket olyckligt och skadligt för svensk forskning. För forskningens skull och dess internationella ställning behöver processen mot en integrerad e-infrastruktur starta redan nu, vilket Vetenskapsrådet tydliggjorde under hösten 2021.

Vi ser inget skäl att vänta. En ny myndighet kan startas utan ytterligare tidskrävande processer. Detta genom att några befintliga, väl fungerande komponenter i e-infrastrukturen inkluderas från start. Några givna exempel är Snic, Sunet och Svensk nationell datatjänst. Där det är nödvändigt kan den nya myndigheten ges i uppdrag att sammanställa och eventuellt komplettera tidigare utredningar och prövningar om exempelvis känsliga data.

Myndigheten kan också omgående ta hand om de internationella engagemangen. Det rör sig om bland annat det europeiska samverkansorganet för superdataberäkningar Euro HPC och koordinering av den europeiska infrastrukturen för öppen vetenskap, EOSC.

Om inte processen startar nu finns det en risk att den svenska e-infrastrukturen för forskning fragmenteras ytterligare och att Sverige tappar mark i den internationella konkurrensen. Därför uppmanar vi regeringen att agera och därmed stärka lärosätenas förutsättningar för en forskning i världsklass.

 

Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet

Stefan Bengtsson, rektor Chalmers tekniska högskola

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå tekniska universitet

Anders Hagfeldt, rektor Uppsala universitet

Jan-Ingvar Jönsson, rektor Linköpings universitet 

Sigbritt Karlsson, rektor Kungliga tekniska högskolan

Maria Knutson Wedel, rektor Sveriges lantbruksuniversitetet

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska institutet

Erik Renström, rektor Lunds universitet

Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan i Stockholm

Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet

Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet

 

 

Mer om: Debatt Forskning

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt