”Teknikreglering sinkar smartare samhällsbygge”

2018-05-17 07:30  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Satsningen på framtidens elmätare kan visa sig obsolet om bara några år. Dessutom bromsar teknikregleringen utvecklingen av smarta samhällen, skriver debattörerna.

Energimarknadsinspektionen har presenterat ett antal förslag till krav på framtidens elmätare. Kraven kommer vara avgörande för de svenska elnätens utveckling under de kommande decennierna. Kraften i digitaliseringen och utvecklingen inom internet of things riskerar att kraftigt begränsas, därmed även möjligheterna att göra vårt samhälle smartare och mer resurseffektivt.

En hårt reglerad elmarknad ställer formella krav på att aktörerna tillhandahåller viss data. Uppmätt förbrukning behöver göras tillgänglig för såväl kunder som elhandlare på ett standardiserat sätt. Samtidigt smyger sig en annan utveckling på oss där andra aktörer utanför elmarknaden börjar efterfråga energibranschens data.

Denna utveckling är kanske som allra tydligast inom området smarta samhällen där data om medborgarnas beteenden kan bidra till en förbättrad samhällsservice, exempelvis genom prognoser som underlättar trafikflöden i städer eller olika larmfunktioner för ökad trygghet i hemmen.

Digitaliseringen och utvecklingen inom internet of things, där allt fler apparater i vår vardag kan kopplas upp mot olika ”molnlösningar”, gör det möjligt att nyttiggöra data på ett helt annat sätt än om den finns instängd i en fysisk apparat eller ett it-system.

Information om exempelvis energianvändning kan i aggregerad form öppna för effektivare prissignaler på energimarknaden, nya affärsmodeller, förbättrade prognoser för energiproduktion, men även för planering av kollektivtrafik och användande av parkeringsplatser. En viktig uppgift för energibranschen blir att på ett attraktivt och säkert sätt tillgängliggöra data till marknadens aktörer utan att tumma på kundernas integritet.

Energimarknadsinspektionen krav för framtidens elmätare känns därför hopplöst gammaldags.

Det är alltid en utmaning att reglera och att lagstifta om teknik i samhället och i synnerhet inom energimarknaden. Historien visar att den tekniska utvecklingen i stort sett alltid springer ifrån lagstiftaren med praktiska utmaningar som följd. Eller som i detta fall att vi riskerar att förminska utfallet av en betydande investering.

År 2009 ställdes exempelvis krav på elmätare med månadsvis avläsning. Redan efter tre år infördes nya lagkrav på kostnadsfri timmätning för de elkunder som så önskade. Detta resulterade i förlorade investeringar för elnätsföretagen.

I dag föreslår Energimarknadsinspektionen avläsning med 15-minutersintervall. Är det verkligen rimligt att tro att det kommer räcka för 2030-talets informationssamhälle och de behov som finns både hos kunder och andra aktörer på marknaden?

Om Energimarknadsinspektionen insisterar på att lagstifta om en specifik teknikanvändning så hindras både innovation samtidigt som risken för kortsiktiga och icke försvarbara investeringar ökar. I stället borde lagstiftningen enbart reglera och ställa krav på vilken slags data och information som ska tillhandahållas, exempelvis förbrukningsdata och strömavbrottsinformation. Då kan marknadskrafterna och teknikutvecklingen tillåtas bestämma hur data ska samlas in, hur kunden ska få tillgång till den på ett ansvarsfullt och säkert sätt och med vilken aktuell och ändamålsenlig teknik det ska ske.

En sådan lagstiftning skulle exempelvis möjliggöra installation av kostnadseffektiva sensorer hos kunden, medan övriga funktioner finns i en server i nätverket där de på bästa sätt kan göras tillgängliga för olika aktörer. Skyddet av kundens personliga data måste naturligtvis fortsatt ha hög prioritet, men det underlättas sannolikt av att data samlas på andra platser än i en synlig och lätt tillgänglig fysisk mätare.

I stället för att på samhällsnivå investera hela 15 miljarder kronor på specificerad teknik, som  riskerar att vara obsolet inom några år, skulle vi kunna satsa på teknikoberoende innovationer som kan lösa marknadens och myndigheters krav samt kundernas behov.

Klas Gustafsson, vice vd Tekniska verken i Linköping.

Ulf Melin, professor i informatik, Linköpings universitet.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt