Opinion

”Stärk Sveriges konkurrenskraft i den digitala ekonomin”

Foto: Jeppe Gustafsson/TT/Reed Saxon, Alan Diaz, Jeff Chiu

DEBATT. Sverige bör aktivt stödja Digital Markets Act genom EU:s lagstiftningsprocess, stärka Konkurrensverket och värna förvärvskontrollen, skriver forskarna Sten Nyberg, Björn Lundqvist och Robin Teigland.

Vi befinner oss just nu i ett formativt skede där spelreglerna för framtidens industri och näringsliv håller på att mejslas ut. Digitaliseringen har förändrat marknadsförutsättningarna i grunden, vilket avspeglas i följande enkla observationer:

­ ᛫ Majoriteten av världens konsumenter kan nu nås digitalt. Det innebär både skärpt konkurrens och ökade kommersiella möjligheter för företag med tjänster och produkter som är gångbara på en internationell marknad.

­ ᛫ De digitala ekosystemen kontrolleras av ett litet fåtal plattformsföretag.

I en rapport som SNS publicerar i dag analyserar vi digitaliseringens effekter på konkurrensen och de regleringsförsök som görs samt ger vår syn på vad som behöver göras för att stärka Sveriges konkurrenskraft i den digitala ekonomin.

Plattformar som amerikanska Amazon, Facebook och Google, samt kinesiska Alibaba, är nu nästan nödvändiga för att andra företag ska kunna nå sina kunder, inte bara globalt, utan även kunden runt hörnet. De har blivit så kallade grindvakter till marknaden.

Problemet med detta är inte att plattformarna tillhandahåller de mest uppskattade tjänsterna eller deras storlek i sig. Problemet är om – eller kanske snarare när – plattformarna använder sin position för att på olika sätt begränsa konkurrensen. Ett exempel är att gynna sig själv genom att lägga sitt eget erbjudande överst i svarslistan vid sökningar.

Ett annat är att köpa upp konkurrenter och potentiella utmanare. För snart sagt alla sorters företag, och faktiskt hela samhället, är det därför viktigt att den digitala spelplanen är rättvis och inte riggad till plattformarnas fördel.

Dessa frågor blir ännu viktigare framöver. Sakernas internet med uppkopplade hem, arbetsplatser och fordon står för dörren och kräver att kylskåpet och affären kommunicerar via just digitala plattformar. Som spindeln i nätet får dessa en stark position gentemot varu- och tjänsteleverantörer. Med andra ord tar plattformar plats även i mogna, traditionella branscher. 

Systemledande plattformar får stort inflytande över sina ekosystem och kan komma att låsa in kunder, begränsa kommunikationen med andra system, samt kontrollera tillgången till och användningen av den data som genereras i systemet. Det sistnämnda är särskilt allvarligt då tillgång till realtidsdata om försäljning, kundbeteende med mera är på väg att bli en avgörande del av forskning och utveckling i många branscher och utslagsgivande ur konkurrenshänseende.

För att svenska företag ska ha en chans i den skärpta globala konkurrensen behöver för det första marknadsförutsättningarna förbättras i Sverige. Flera extremt framgångsrika enhörningar, såsom Spotify, Klarna och Evolution Gaming har startats i Sverige. Men enligt OECD har dynamiken inom digitalt intensiva sektorer i Sverige avtagit under senare år. Dessutom släpar Sveriges små och medelstora företag efter när det gäller att dra nytta av digitaliseringen.

Det gäller till exempel e-handelslösningar och ai-tillämpningar för B2B-företag. Det behövs krafttag för stärka hela det svenska näringslivet. Den högre utbildningen måste förbättras avsevärt, samtidigt som förmågan att attrahera internationell spetskompetens vässas för att företagen ska få tillgång till högkvalificerad arbetskraft. Dessutom behöver den generella digitala mognaden i samhället drivas på för att ge företagen en sofistikerad hemmamarknad med krävande konsumenter. 

För det andra behöver regelverken och tillämpningen av konkurrenslagstiftningen påverkas i rätt riktning. EU har under de senast åren utfärdat enorma böter för vad man menar är överträdelser av konkurrensreglerna. Bara i Google-fallen översteg det samlade bötesbeloppet 80 miljarder kronor. Vidare har EU-kommissionen nyligen föreslagit en långtgående reglering av digitala plattformar (Digital Markets Act).

Den är utformad så att den bara träffar de allra största tech-jättarna, och innebär kraftiga begränsningar på plattformarnas agerande när det gäller självgynnande och långtgående skyldigheter att dela med sig av data. Böterna kan uppgå till 10 procent av företagets globala omsättning. Vid systematiska överträdelser kan kommissionen kräva ytterligare åtgärder, till exempel att avyttra en verksamhet.

Ur svensk synvinkel finns det anledning att särskilt fokusera på följande:

1. Verka för att tillgång till data blir en ekonomisk rättighet

Sverige bör aktivt stödja Digital Markets Act genom EU:s lagstiftningsprocess, där förslag ofta urvattnas innan de går i mål. Vi anser att det till och med vore önskvärt med en skärpning, där skyldigheten att ge tillgång till data till kommersiella användare av plattformar görs om till en ekonomisk rättighet att ta del av data som användaren genererar på plattformen i realtid.

Denna rätt bör under vissa förutsättningar kunna väga tyngre än gdpr och den immaterialrätt som plattformen möjligen besitter. Annars kommer plattformen kunna vägra ge tillgång till data och framför allt använda gdpr offensivt för att begränsa konkurrensen.

2. Värna förvärvskontrollen

Förvärvskontrollen syftar till att hindra att konkurrensen begränsas genom uppköp av konkurrenter och potentiella utmanare. Tech-företagen har dock genomfört mängder av förvärv utan ingripande från myndighetshåll, som exempelvis Facebooks förvärv av Instagram. Det beror delvis på att riktlinjer och praxis inte är anpassade till digitala marknader.

EU försöker nu bemöta problemen, men en viss kluvenhet i fråga om förvärv kan skönjas efter Frankrikes och Tysklands starka reaktion mot kommissionens förbud av samgåendet mellan Siemens och Alstom. Sverige vinner inte på förvärvskontrollen luckras upp i Europa för att skapa större europeiska företag, "European champions".

3. Stärk Konkurrensverket

Digitaliseringen försvårar tillämpningen av konkurrensrätten och tillsynen: smärre missbedömningar kan leda till stora eller permanenta skador på konkurrensen, samtidigt som det är svårt att på förhand bedöma de ekonomiska effekterna på dessa marknader.

Därför vore det bra att tillföra resurser för att stärka kompetens och utredningskapacitet inom det digitala området hos Konkurrensverket och domstolarna, till exempel för att kunna bedöma uppköp av startups som hamnar under förvärvströsklar. Konkurrensverket bör bli ledande i kontrollen av digitala marknader.

Sten Nyberg, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet

Björn Lundqvist, docent i juridik, Stockholms universitet

Robin Teigland, professor i teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola

Medlemmar i SNS konjunkturråd 2021

Rapportens författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.