”Ställ krav även på fossila bränslen”

Etanolen avfärdas i dag på ett alltför begränsat underlag. Forskning från KTH och IVL visar att fossila bränslen kan ha minst lika stor negativ social påverkan. Men detta har inte framkommit i debatten – eftersom fossila bränslen mäts efter en annan måttstock än etanol.

Under 2013 sjönk försäljningen av etanolbränslet E85 med 22 procent, medan försäljningen av de fossila bränslena låg relativt stilla. En bidragande orsak till nedgången av E85 kan vara den kritik som framförts mot etanol gällande användningen av jordbruksgrödor till att producera bränsle istället för mat.

Detta är dock en begränsad analys, där man isolerar och lyfter fram en enda aspekt av social påverkan.

Som alternativ till etanoldrift framhålls för den miljömedvetna bilföraren bränslesnåla dieselbilar. I dagsläget är det till övervägande del fossilt baserad diesel som säljs på våra mackar, 2012 utgjorde biodieseln endast 8 procent av den totala dieselförsäljningen.

Denna överflyttning från etanol till diesel går på tvärs mot de politiska ambitionerna om att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

Andra konsekvenser är att inhemsk produktion av etanol, vilket möjliggör en högre grad av självförsörjning och fler svenska jobb, inte utvecklas enligt förväntningarna.

En fråga som borde ställas innan etanolen fasas ut med hänvisning till dess sociala prestanda är hur det står till med den sociala påverkan från fossila bränslen? Många sociala problem kopplade till oljeutvinning är väl kända. Vi har journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson som fängslades i Etiopien efter att försökt undersöka misstänkta folkrättsbrott kopplade till oljeprospektering.

Problematiken kring beroendet av fossila bränslen från Ryssland, en av de största leverantörerna av olja till den svenska marknaden och en viktig gasleverantör till flera länder i Europa, aktualiseras också just nu av krisen i Ukraina.

En första övergripande studie om den sociala påverkan från drivmedel har nyligen genomförts av forskare på KTH och IVL med stöd av Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel, f3. Ett urval fossila och förnybara bränslen har undersökts med hjälp av social livscykelanalys. Det är en relativt ny metod där man systematiskt utvärderar den sociala påverkan av produkter från vaggan till graven.

Med hjälp av analysen kan man fånga upp hur lokalsamhällen påverkas, till exempel tillgången till lokala naturtillgångar såsom odlingsbar mark och rent vatten. Andra frågor som kartläggs är arbetsvillkoren i hela produktionskedjan.

Resultaten från studien visar bland annat att institutionella förhållanden, korruption och respekt för rättstatens principer utgör de viktigaste riskområden för negativ social påverkan från rysk oljeproduktion, medan arbetsrelaterade frågor (barnarbete, tvångsarbete och låga löner) är riskområden i brasiliansk sockerrörsproduktion.

Utifrån resultatet av vår studie ges ingen anledning att tro att den sociala påverkan är större för förnybara bränslen än för fossila. Av de åtta bränslen av olika ursprung vi tittat på - tre fossila och fem förnybara – återfinns bränslet med såväl störst som minst risk för negativ social påverkan bland de fossila bränslena; olja från Ryssland respektive olja från Norge.

Sammantaget verkar ursprungsland vara av större betydelse än typen av bränsle när det gäller risk för negativ social påverkan.

Arbete pågår för att hållbarhetscertifiera biobränslen för att säkerställa att den negativa påverkan minimeras. För de fossila bränslena saknas detta helt och det ställs heller inte några sådana krav i samband med upphandling. Det innebär i praktiken en subvention av de fossila bränslena, då hållbarhetskriterierna för biobränslena, där man bland annat kräver spårbarhet, innebär en kostnad för producenterna som minskar deras relativa konkurrenskraft.

Vi anser, baserat på vår forskning, att det ska ställas lika hårda krav på social prestanda och spårbarhet på samtliga drivmedel. Dels för att möjliggöra hållbar utveckling och minska mänskligt lidande vid bränsleproduktionen, dels för att eliminera snedvridande marknadspåverkan som inte är politiskt beslutad.

Innan man avfärdar etanol som fordonsbränsle bör alternativen bedömas och jämföras utifrån en mer fullständig analys av klimatpåverkan, övrig miljöpåverkan och social påverkan i ett bredare perspektiv.

Elisabeth Ekener Petersen, forskare, tekn dr KTH

Göran Finnveden, professor, vice rektor för hållbar utveckling KTH