Opinion

”Öppna skolplattformen är medborgaraktivism för bättre offentlig digitalisering”

Stockholms stads skolplattformen har skapat stort intresse. Foto: TT
Skärmbild: Öppna skolplattformen

DEBATT. Notan på en miljard kronor för Stockholms skolplattform står ut, även jämfört med andra välkända it-haverier. Vi vädjar till beslutsfattare i offentlig sektor och förtroendevalda: rädda pengarna och börja om, om det visar sig vara nödvändigt, skriver initiativtagarna till Öppna skolplattformen samt flera forskare.

Det finns en lång lista av digitaliseringsprojekt i offentlig sektor som blivit alldeles för dyra och svåra att använda. Vi som signerar denna debattartikel vill förhindra att den listan blir längre. I de pågående och kommande offentliga digitaliseringsprojekten finns en gigantisk potential att förbättra vår offentliga service och stärka vår demokrati.

Vi har, med Stockholm stads Skolplattform som exempel, sammanställt en lista med de viktigaste rekommendationerna vid upphandling. Vi vädjar nu till alla beslutsfattare i offentlig sektor och alla förtroendevalda som i sin tur styr dem: stanna upp, rädda pengarna och insikterna och börja om, om det visar sig vara nödvändigt. Viktiga problem förtjänar fungerande, hållbara lösningar. Sådana lösningar finns inom räckhåll.

Men låt oss börja med Skolplattformen: en miljard kronor. Notan för Stockholms skolplattform står ut, även jämfört med andra välkända it-haverier. Och då har ingen räknat vad det kostar när skolpersonal tvingas lägga timmar på icke-fungerande system istället för att göra sitt riktiga jobb.

Tanken var att skolpersonal skulle få minskad administrativ arbetsbörda, pedagogers arbete underlättas och lärande främjas. Resultatet blev alldeles tvärtom. Stockholms kommunala skolplattform är ett exempel i en rad av beklämmande slöserier med skattepengar – Polisens Pust Siebel och Stockholms stads Esset är andra.

Men det behöver inte vara så! För att bevisa det har en grupp it-kunniga stockholmsföräldrar byggt en ny app ovanpå det gamla systemet. Med modern teknik och moderna arbetssätt tog det inte mer än fem veckor att skapa en app som presenterar informationen från den kommunala skolplattformen på ett användarvänligt sätt för föräldrarna.

Några föräldrar tog saken i egna händer för att lindra frustrationen hos andra föräldrar. Men resultatet är ett exempel på hur offentlig digitalisering kan och bör gå till. Här följer våra viktigaste rekommendationer.

1. Är målet ett system för alla? Stopp!

Drömmen om ett system som ska ersätta alla de befintliga och möta allas behov är ett luftslott. Dela i stället upp varje projekt i mindre. Misslyckas ett är skadan minimal. Lyckas det kan man skala upp.

2. Har projektet en budget på mer än 100 miljoner kronor? Stopp!

Stora projekt kräver enorm projektstyrning, uppföljning och kostnadsrapportering. Är projekten bara tillräckligt stora är det en tidsfråga innan administrationen av projektet helt överskuggar målet om att utveckla ett fungerande verksamhetsstöd. Stockholms skolplattform är inget undantag. I protokoll efter protokoll dokumenteras en organisation som vet att arbetet går åt helt fel håll men som ändå fortsätter för att hålla tidsramar och projektplaner.

3. Har projektet övervägt öppen källkod? Om inte: Stopp!

Vi är bara i början på digitaliseringen av offentligheten. Vi måste bygga vår gemensamma infrastruktur demokratiskt, säkert och hållbart, utan inlåsningar till enskilda aktörer. I all offentlig digitalisering bör öppen källkod, publicerad med en öppen licens, vara utgångspunkten.

4. Inbegriper projektet ett öppet, dokumenterat API? Om inte: Stopp!

Ett API (Application Programming Interface) är som en översättningstjänst mellan olika system så att de kan kommunicera med varandra på ett standardiserat sätt. Ett API som är öppet mot internet är i praktiken alltid just det – öppet. Detta medför både möjligheter och utmaningar som det gäller att man hanterar korrekt. Möjligheterna maximeras genom att man ser till att API:et är väl dokumenterat och att det finns en process för uppdateringar. Utmaningarna tacklas genom att man tydligt definierar vem som får använda det, på vilket sätt och med vilka restriktioner.

När Öppna Skolplattformen lanserades beskrevs den av representanter för Stockholms stad som en säkerhetsrisk. Det är ett tydligt tecken på att man inte har gjort sin hemläxa.

5. Har projektet agil metodik som krav och användbarhet som utgångspunkt? Om inte: Stopp!

Kärnan i agil metodik är att bygga it-system i små steg, sjösätta dem tidigt och att lära sig av det man upptäcker i nära kontakt med de som använder tjänsten. Öppna skolplattformen började med veckobrev, därefter anpassningar till fler skolors veckobrevsformat, därefter frånvarorapportering – baserat på föräldrarnas önskemål. Vi gjorde fyra stora releaser på en vecka. Stockholm stads skolplattformsapp har uppdaterats tre gånger på ett år. För två, nio och tio månader sedan.

6. Finns det bara anbud från stora konsultföretag i upphandlingen? Stopp!

Rapporterna som skrivits om Skolplattformen är entydiga: en osund kultur rådde. Med homogena konsultgrupper följer ofta egna arbetsmodeller. Stoppa därför alla upphandlingar som innehåller krav som utesluter mindre företag från att delta. Sverige är världskänt för våra många innovativa startups. Den offentliga digitaliseringen ska kunna dra nytta av förmågorna i alla techföretag.

7. Lägger vi de offentliga medlen på rätt sak? Om inte: Stopp!

Det offentliga bygger vägar men inte våra bilar, ansvarar för våra avlopp men inte våra toaletter. Myndigheter beviljar och kontrollerar utskänkningstillstånd, men serverar inte öl. Det offentliga bör bygga informationsstrukturer och hålla informationen säker, men tillåta att medborgare och näringsliv bygger appar baserade på de behov som finns.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm vill uttryckligen blockera Öppna skolplattformen. Huruvida det är förenligt med kommunallagen och PSI-direktivet förtjänar en egen diskussion. Och frågan är så mycket större än en app. Det vi hoppas att Öppna skolplattformen förknippas med är medborgaraktivism för att få till stånd en förändring av hur vi bygger vårt gemensamma digitala samhälle.

Christian Landgren, initiativtagare Öppna skolplattformen, grundare och vd Iteam

Johan Öbrink, utvecklare Öppna skolplattformen, digital strateg

Erik Hellman, utvecklare Öppna skolplattformen

Sigrun Tallungs, tjänstedesigner

Claire Ingram, universitetslektor, institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet samt forskare på Handelshögskolan i Stockholm

Johan Magnusson, docent, chef avdelningen för informatik och medföreståndare Swedish Center for Digital Innovation, Göteborgs universitet